Tjockisjeans

Åkte snabbt som blixten till centrum härom dagen, ensammen minsann. Handlade ett par tjockisjeans och ett par väldigt snygga skor, om jag får säga det själv. Ska naturligtvis visa bild sen. Ringde sen hem och frågade efter Hugos sinnesstämning, för det var ju rea överallt och jag hade gott kunnat gå runt och kikat en stund till. Men nej, Hugo blev tydligen VÄLDIGT hungrig när han fick höra att jag inte var hemma, så det var bara för mjölken att åka hem igen.

Nu kommer strax NTG* som inte är så N längre, men precis lika T som vanligt. Blir lite spelkväll, skulle jag tro. I morgon bitti ska vi till BVC och väga bebis. Med tanke på att han vill ha mat varje-varannan timme så skulle jag tro att han kommer väga typ 8 kilo då. ;-)

* = nya trevliga grannarna

Lotteriet och Hugo

Som kontrollanter på dragningen av bok-vinnare (se inlägg innan, och anmäl er gärna) kommer Snyggo och Hugo att verka i samförstånd. Det kan hända att det till och med läggs ut som en dramatiskt spännande videolänk, för att inga misstankar om fusk ska uppstå.

Idag pallrade vi oss upp i ottan (nej, ok, men vid 7 typ) eftersom fastighets-Kjelle skulle komma och sätta upp vårt badrumsskåp. Med anledning av vårt nya badrumsskåp har vi således varit en trött familj idag. Men trötta eller inte, skrattar mycket gör vi, Hugo bjuder varje dag på ett fantastiskt minspel. Här tittar han och pappa på Diamond league. Jag förvarnade Snyggo att hans grepp såg en aning stryp-aktigt ut, att Hugo spelar med gör ju inte saken bättre, men det var alltså ingen fara på taket för er som undrar.


Hugos sov-min

Vinn min skämsbok!!

När jag igår gjorde en beställning från Adlibris passade jag på att även beställa ett nytt ex av "Överenskommelser", som jag tänkte ge vidare till ngn annan. Så här står det på Adlibris om boken:

Det är i december 1880 på Operan de möts för första gången. Hon Beatrice Löwenström som bor med sin farbrors familj och som lever ett hårt hållet konventionellt borgarliv. Han karismatiske Seth Hammerstaal, stadens mest omtalade ungkarl, en av Sveriges rikaste män som aldrig har levt sitt liv efter någon regelbok.

Efter den kvällen tycks de ständigt korsa varandras vägar i Stockholms societet. Seth fascineras av Beatrices intelligens, frispråkighet och hon liknar ingen annan kvinna han tidigare mött. Det dröjer inte länge förrän Beatrice och Seth inser att de är involverade i en mycket komplicerad men passionerad romans.

Det låter ju lite som en Harleqin-bok, vilket jag noga vill poängtera att det INTE är. Tyckte själv den var mkt välskriven och det kändes mer som att sitta i en biosalong än att läsa en bok. Blev väldans uppslukad. Jag skickar hem den till nån av er, lämna bara en kommentar inom en vecka att du vill vara med och lottas mellan! Och vem som helst får såklart "vara med"!

Nu väntar elvakaffe och matning av Hugo, hör jag.

gnällis

Med en kinkig Hugo har det inte blivit mkt tid att sitta vid datorn, men lovade Ella ett par nya bilder på honom så här kommer de ialla fall. Tror det är magen som spökar lite, helst ska han ligga i knät hela dagen så duscha och tandborstning och sånt kommer i andra hand... Trodde folk överdrev när de beskrev livet med en nyfödd, men inser bara att det helt enkelt är svårt att föreställa sig i förväg hur det ska vara... Men förhoppningsvis får han ju så småningom lite rutiner och blir iaf LITE mer självständig :-)

Snyggo är på marathonträning, kommer om nån halvtimme och då blir det gröt och The Wire. På återhörande.

Fejk-jogg

I natt höll Hugo hov mellan två och halv sex. Strax före halv sex tog hans pappa med honom ut till vardagsrummet för lite avslappnat häng medans jag fick sova lite. (Nu sover dock pappan en eftermiddagslur :-)

Vi tog en promenad nu på eftermiddagen, var ute trekvart ungefär och det kändes helt ok även om jag känner av det lite i magen nu efteråt. I de mest undanskymda partierna av promenadstråket gick jag min nyuppfunna gång med mycket fjädrande knän, för den rätta joggingkänslan. Väldans härligt. Snyggo var mycket snäll och höll god min trots att det förmodligen såg ut som att han var ute och rastade en helt utvecklingsstörd person.

Nåväl, nu blir det snart varma mackor och lite allsång, innan vi ska ge oss på ett nytt avsnitt av The Wire, andra säsongen. Vi såg första avsnittet igår efter att jag konstaterat att ser vi det inte nu på semestern, blir det förmodligen aldrig av. Hej så länge!

Lite ditt och datt...

Idag hann jag, när jag hade en liten stund för mig själv (i duschen), reflektera över hur glad jag är att jag och Snyggo hann ha ganska många år tillsammans bara vi två innan vi bildade familj. Jag säger inte att det ena eller andra är rätt eller fel, men jag tror att det iaf för mig är lättare att behålla identiteten även som sambo och fru efter att vi levt bara vi två i några år. Jag funderar ganska mycket på det, både på hur mysigt det nu är med Hugo men också på hur viktigt det är att inte bara gå upp i en mammaroll. En smart kollega konstaterade en gång, att hennes och makens förhållande var det viktigaste i deras familj, för som hon sa; finns inte vi två finns inte familjen (Och ja, familjer kan se ut på många olika sätt och allt det där, men jag tror ni förstår vad jag menar).

pappahäng



Jag hann även reflektera över att detta med graviditet verkligen inte är ngt för den utseendefixerade. Shit vad annorlunda kroppen ser ut, inte enbart jättekul. Å andra sidan har bara två veckor gått och jag har träningsförbud. Men liksom, vad hände med höfterna? Hur länge ska man behöva gå i leggings?

Tur att det är värt det.

Varmt

Gårdagen måste ha varit årets varmaste? Vi gick ned till stranden efter att svärfar och svåger begett sig hemåt, och höll sen till där ett par timmar. Ställde fönster på vid gavel i natt och hörde tidigt i morse ett flaxande ljud från vardagsrummet. Väckte Snyggo och bad honom ta reda på vad som hände därute, eftersom jag redan hade armarna upptagna av Hugo (och dessutom var lite skraj att man skulle mötas av en mås eller något annat modell större). Snyggo kom raskt tillbaka och kunde då förtälja att det satt en blåmes och tryckte i vardagrummet! Han fick ut den med lite list och stackars Klumpen som kom hem strax före det blev utkörd igen, även om det verkar tämligen dåligt med jaktinstinkt hos den katten.

Hur som helst, nu har Hugo äntligen somnat efter en kinkig förmiddag, och jag ska väl typ... borsta tänderna!?

Ett PS bara

Hugo kan ligga på mage och vända huvudet från ena sidan till andra. Har ju inget att jämföra med men är inte det ganska tidigt för en 12-dagars? Hepp, nu ska här grillas fläskytterfilé!

besök

Idag har vi Hugos farfar och farbror på besök. Hugo har visat sig från sin bästa sida och tittat flera minuter i sträck (vilket han gjorde med besked även i natt).



Har till min glädje upptäckt att "the Bachelor" går i TV11. Det är lite av mitt "skäms-program", ni vet ett sånt där som man låtsas om att man inte alls gillar men sen gärna ser vartenda avsnitt av. Det ska dock vara den amerikanska versionen, den svenska blir bara töntig för vi har ju trots allt ingen dejtingkultur på samma sätt i Sverige. Hur som helst, nu har jag dock förstört för mig själv genom att gå in och läsa på nätet hur säsongen slutar. Bachelorn friar till vacker flicka, de förlovar sig och gör sen slut inom tre månader. Inte så konstigt kanske, man lever ju trots allt inte sitt verkliga liv svävandes i en luftballong över Masai Mara.

Tisdag

Igår kom Hugos farmor och hälsade på. Hugo var på sitt bästa sovhumör, och var således vaken större delen av natten. Tur för honom att han är så söt så att man inte kan bli irriterad.

Farmodern sysselsatte sig bland annat med att sy en gardin till vårt köksfönster. Man tackar!



Kompisar


Vi hade BVC på hembesök också igår, Hugo har gått upp ytterligare i vikt och väger nu 4250. Matvrak!

Första simturen

Idag har Hugo premiärbadat. Han var mkt duktig och verkade uppskatta upplevelsen.






Nu kollar vi VM-finalen och dricker te. Jag har en trött ont-i-magen-och-huvudet-dag, så tacksam för att Snyggot också är hemma och pysslar om både mig och Hugo.

15 juli...

...är det som bekant idag, och för oss är det en dag förknippat med massa positiva minnen eftersom det idag är 5 år sedan vi blev tillsammans, jag och Snyggot. Fem bästa åren i mitt liv. Jag vill passa på att tacka svärfar och svärmor för att de har uppfostrat en sån fantastisk person :-)

Vi började dagen med att mysa lite i sängen hela familjen, förutom Klumpen the Retard som förmodligen ligger ute och svettas i nån buske nånstans. Hur som helst, Pluto har börjat bonda lite med Hugo, vill gärna vara med i närheten.



Därefter gick Snyggo upp och bytte på Hugo, under glad och munter sång. Jag halvsov men är ganska säker på att sången gick nåt i stil med "jag vill bada naken i en vik med Gudrun Schyman". Snyggo är mycket förtjust i att lyssna in konstiga sånger på Spotify, så det skulle inte förvåna mig om det INTE rör sig om en felhörning.
Efter byte försvann effektiviteten själv ut i köket, där en sån här frukost tillagades:

Så har den sett ut alla mornar sen vi kom hem. Jag måste säga att han tar hand om mig fint, Herr Effektivitet.
Hugo å sin sida har mest sovit på förmiddagen. Det tar ju på krafterna att leka med Pluto, förstås. Tack fina Jea för den blå dressen, Hugo trivs mycket bra i den!

Denna dagen och andra dagar

Härom dagen kom mamma och pappa över med vinbärspaj och Hugo-uppvaktning. Hugo var till synes oberörd av uppståndelsen och öppnade inte ögonen förrän de åkte hem igen ett par timmar senare.


Och idag har syster E och Ella-Bella varit här och proceduren upprepades.


Vi har också invigt barnvagnen vilket gick finfint. Det blev världens kortaste minipromenad, eftersom jag hade ont i magen. "Jätteont i magen" tyckte jag själv men det kunde jag inte ha enligt Snyggo, för jätteont är det mesta man kan ha och i så fall hade jag legat i sängen. Så det så.

Vi har även (ja ni hör ju, vilket liv i sus och dus) varit på återbesök på BB. Hugo hade lyckats med konststycket att gå UPP i vikt med 40 gram, vilket förvånade barnmorskan eftersom det tydligen brukar vara tvärtom. Så mjölkkossan verkar det ju inte vara ngt fel på, även om jag uppenbarligen inte är kapabel att föda på rätt sätt.



Nu är Snyggo i stan på marathon-träning, Hugo sover och jag tänker bre mig en macka och sätta mig i soffan. Sömnvarning på den.

Vilken tid allt tar

Först nu fattar jag vad alla småbarnsföräldrar pratar om, det där att allt tar längre tid än man tror och att tillvaron är svår att planera.

Efter en ganska sömnlös natt somnade vi äntligen alla tre framåt morgonkanten. Snyggo gick sen upp först av oss, vid tio ungefär, och gjorde en fantastisk frukost med bredda mackor och massa frukt. Fick pausa ibland för att amma etc. Först kvart över TOLV klev jag ur duschen. Och nu då, nu är klart snart 18 och jag har idag gjort... ingenting!? Typ. Timmarna bara går. Men mysigt, har vi det! I morgon blir det återbesök på BB, det känns som att hela dagen kommer att gå åt till det arrangemanget...

Hemma

SKÖNT att vara hemma!! Skulle just skriva några rader om detta när Hugo började skrika, så vi tar bilderna först och så återkommer jag senare! Och nej, vi bor inte i Nordpolen men vi har ju AC i bilen så Hugo fick ha koftan mormor har stickat på sig när vi åkte. Om någon undrade. :-)

hej igen från BB

Tack för alla era gulliga kommentarer!! Här mår vi bra, kvar på BB vilket är skönt. Jag kände mig riktigt pigg igår och har väl lite bakslag idag, men vi har ju väldigt få åtaganden och tider att passa, så det går rätt bra ändå. Snyggo är nere vid sjukhusentrén och köper jordgubbar som vi ska kalasa på sen, och Hugo sover och gnyr här bredvid.





Har även fått förlossningsjournalen, så den har vi läst. Jag var lättad över att det inte stod nåt om att patienten, dvs jag, hade hotat nån läkare eller så, varpå Snyggo förkunnade att sånt skulle de inte skriva i vilket fall. Så det är fortfarande lite oklart hur mitt mentala skick uppfattades. Men men, tror inte jag var direkt otrevlig mot nån. Hepp, nu vaknar gosebiten här så jag ska se om han är hungrig!

Hugo 110709

Nu ska vi se här hur det funkar att publicera ett litet inlägg från Snyggos jobbdator, med mobilt bredband och allt sånt.

Natten mellan onsdag och torsdag gick vattnet när jag skulle upp på sedvanligt toabesök. Blev ganska förvånad, eftersom jag visste att det var vanligare att förlossningen startar med värkar, och dessutom var jag så inställd på att det inte skulle sätta igång före planerat datum (som var igår). Väckte Snyggo och gick och ringde till förlossningen, fick tid för CTG och kontroll kl 8 morgonen därpå. La mig igen, men värkarna kom igång på en gång ganska regelbundet så jag sov inget. Snyggo sov lite av och till (när jag inte klämde sönder hans hand). På morgonen var hade värkarna dock avtagit något, så efter CTG-kontroll fick vi åka hem igen och fortsätta vänta. Jag ägnade dagen åt att testa Marabou Melon.

Hur som helst, värkarna fortsatte hela dagen, försökte sova lite på kvällen men vid tre-tiden natten därpå åkte vi in till BB. Mkt nöjd med att ha härdat ut hemma i över ett dygn. Var trots det bara öppen 4 cm när vi kom in, så det var bara att fortsätta stå ut. Fick lustgas som jag tyckte funkade sådär, var mer inställd på att profylaxandas så jag återgick till det sen. Vi hann spela ett halvt parti yatzy också.

Efter ganska många ytterligare timmar hade jag öppnat mig en cm till. Det bestämdes att det skulle sättas in värkstimulerande dropp, och jag var vid det laget så trött och hade så ont att jag fick epiduralbedövning. Det hjälpte i ungefär en timme, innan det släppte på ena sidan och det gjorde ondare än aldrig förr. Fick ny dos EDA som dock också bara hjälpte en stund (vad är det med mig och bedövningar? Var likadant när jag hade njursten).

Hur som helst, kvällen och natten kom och efter två dygn var jag äntligen helt öppen. Toppen! Tänkte jag. Nu är de slutklämmen kvar, som det så käckt heter. Det visade sig dock inte vara så enkelt. Ungefär en timme hade en barnmorska sagt att krystskedet normalt tar för en förstföderska. Efter fem timmar och totalt 53 timmars förlossningsarbete hade Hugo fortfarande inte kommit så långt ned att de kunde hjälpa till med sugklocka, och själv kaskadkräktes jag ett antal gånger och förkunnade att döden var nära. En läkare kom in och sa att vi skulle ge det en halvtimme till, därefter gjordes en ny kontroll och beslut tog om akut kejsarsnitt. Hugo mådde ok därinne trots hjärtljud som gick lite för mkt uppochned, men läkaren bedömde att det skulle kunna pågå hur länge till som helst och jag hade absolut inga krafter kvar. Så när han bad barnmorskan att slå av det värkstimulerande droppet höll jag på att börja gråta av glädje. Firade med att kräkas lite till och sen fick vi vänta ett tag på att komma till OP-salen.

Väl där grät jag en stund till, mest för att jag visste att allt snart skulle vara över. Själv snittet gick bra, jag hade frossbrytningar av bedövningen och hackade tänder, fattade först inte att de hade börjat själva ingreppet förrän jag kände hur det slet och drog i magen. En kort stund därefter hördes en liten pipig stämma ljuda för första gången, och Hugo lyftes över till oss för att vi skulle få hälsa på honom.

Därefter fick Snyggo gå med och torka hnm och sätta på blöja och så, medan jag blev sydd och allt sånt där. Förlorade tydligen en liter blod så det var ju himla tur att jag hade ätit så mkt jordgubbar och blodpudding innan...

Sen fick vi tillbringa några timmar på uppvaket, jag hade Hugo på bröstet och Snyggo satt bredvid och fick nackspärr medan han slumrade till i en fåtölj.

Därefter fick vi komma tillbaka till BB där vi har ett rum tills på tisdag. Jag har haft svårt att gå och ont i magen och så, men idag har jag kunnat stappla runt lite för egen maskin vilket är skönt.
Igår kväll lyckades jag dock hänga lite på Hugos säng för att komma med på en bild...


Amningen har kommit igång bra och Hugo mår bra, så det är jätteskönt! Snyggo mår också bra men vi är väl rätt trötta allihopa.

Nu har jag just fått sista omgången smärtstillande dropp, skönt att slippa alla slangar och grejer man har haft. Har även kunnat ta en dusch vilket var rätt välbehövligt ;-)
Nu ska vi strax gå och hämta kvällsmat, och sen blir det väl lite häng här på rummet. Vi ser fram emot att få visa upp Hugo för er!! Han och vi längtar efter hans farmor och farfar och mormor och morfar och alla fastrar och mostrar och sånt där :-) Vi väntar väl något med att låna ut gästrummet tills vi har fått någorlunda koll på tillvaron hemma, vilket förhoppningsvis inte ska ta allt för lång tid, men lite fikabesök ska vi nog orka med hyfsat snart föreställer vi oss. Vi kommer hem på tisdag om allt går som det ska och finns ju på mobilerna innan dess också.
Till sist då lite fler pics på vårt lilla gryn: