Pappa sa häromdagen att en gammal jobbarkompis till honom hade köpt en apa. Fast det hade visst varit väldigt krångligt. Hur mycket jag än googlar i frågan kommer jag inte fram till hur man går till väga om man ska köpa en apa.
Det skulle vara intressant att VETA, även om man inte tänker köpa en.
Nu har jag skrivit en jobbansökan, borde skicka mail också till diverse människor men jag vet inte vad jag ska skriva. I Guiness rekordbok står det att världens kortaste brev löd:
?
Och svaret;
!
Men hur kan man veta det, undrar jag. Det finns väl kanske massvis av människor som har skrivit brev innehållandes bara ett frågetecken.
Det är lite trist, tänkte jag även på idag, när man skulle vilja göra saker som inte går. Som att bli spion på 1920-talet. Det säger sig ju självt att det kan bli problem att genomföra det. Eller som att ha en egen älva.
Jag ska drömma om mer genomförbara saker. Som att sticka till biblioteket och läsa nåt spännande. Det kan jag ju faktiskt göra typ nu.
måndag, oktober 31, 2005
fler sommarminnen
undefined
Bilder från farfars trädgård, en varm septemberdag (ok, inte riktigt sommar, men nästan)
sommarminnen
Det känns som att det var hysteriskt länge sen det var sommar. Längtar lite tillbaka. Eller till nästa sommar, kanske. Sitter och tittar på lite favoritbilder, här är S&C på Frizon.
lök
Lunchade med D innan kyrkan igår. Åt på Levinskys, jag valde de mexikanska wrapsen som jag alltid väljer. D valde nån kycklinggrej som såg väldigt god ut. Satt och pratade. Åt min mat, men kunde inte låta bli att titta på löken i hans mat. Den såg så GOD ut. Kunde inte tänka på nåt annat än att jag var så vansinnigt sugen på lök. Till slut hörde jag knappt vad han sa.
"Eh, ursäkta, men FÅR jag ta lite lök av dig?"
Det fick jag, och sen kunde jag koncentrera mig.
Hade liten spontan middag efter kyrkan igår. Lagade massa mat, blev ok.
Snoozade åtta gånger i morse, innan jag kom på att jag för en gångs skull hade ställt klockan på just den tid då jag var tvungen att gå upp. For upp i en väldig hast och gjorde mig i ordning på 12 minuter innan jag for iväg.
Nu sitter jag här och borde skicka in lite jobbansökningar, men det sitter så långt inne. Jag orkar inte hålla på och sälja mig själv längre. Jag är så vanvettigt trött på det. Fast jag måste väl.
"Eh, ursäkta, men FÅR jag ta lite lök av dig?"
Det fick jag, och sen kunde jag koncentrera mig.
Hade liten spontan middag efter kyrkan igår. Lagade massa mat, blev ok.
Snoozade åtta gånger i morse, innan jag kom på att jag för en gångs skull hade ställt klockan på just den tid då jag var tvungen att gå upp. For upp i en väldig hast och gjorde mig i ordning på 12 minuter innan jag for iväg.
Nu sitter jag här och borde skicka in lite jobbansökningar, men det sitter så långt inne. Jag orkar inte hålla på och sälja mig själv längre. Jag är så vanvettigt trött på det. Fast jag måste väl.
fredag, oktober 28, 2005
Mat
Var och storhandlade idag, fick med mig en lååång lista som S och C skrivit. S hade skrivit först, och sen hade C lagt till endel, varför listan såg ut ungefär såhär:
prästost LAGRAD!!!!
konservöppnare - men vadå, vi har ju konservöppnare
olivolja med citron MYCKET VIKTIGT
tvål såna där med pump att ha i badrummet minst TVÅ stycken
Där sprang jag runt i fredagsrusningen och försökte vara båda till lags. Hittade ingen olivolja med citron först, men eftersom det enligt listan var MYCKET VIKTIGT kände jag mig tvungen att leta vidare i mitt anletes svett. Såg framför mig S upprörda ansikte om jag skulle ha mage att komma hem utan en sån.
Ja, det är väl ungefär det jag har hunnit med hittills idag.
prästost LAGRAD!!!!
konservöppnare - men vadå, vi har ju konservöppnare
olivolja med citron MYCKET VIKTIGT
tvål såna där med pump att ha i badrummet minst TVÅ stycken
Där sprang jag runt i fredagsrusningen och försökte vara båda till lags. Hittade ingen olivolja med citron först, men eftersom det enligt listan var MYCKET VIKTIGT kände jag mig tvungen att leta vidare i mitt anletes svett. Såg framför mig S upprörda ansikte om jag skulle ha mage att komma hem utan en sån.
Ja, det är väl ungefär det jag har hunnit med hittills idag.
torsdag, oktober 27, 2005
Älvor
Här är älvan jag ska tatuera när jag har fått ett jobb och pengar. Att rita älvor i blyerts som här är en sak, att måla älvor i akvarell är en annan, har jag fått erfara. Det är mycket skojigt men jag blir inte riktigt nöjd. Jag ska måla fler, och en ska vara neger, har S bestämt. Jag uttryckte min skepsis senast idag.
"Men alltså... älvor kan väl inte vara mörkhyade?"
Varpå S tittar på mig, med något mycket besviket i blicken och säger;
"men DU om någon brukar ju vara nytänkande".
(Egentligen handlade det inte om att jag inte vill göra en mörk älva, utan om att jag betvivlar min förmåga att måla en sån överhuvudtaget).
För övrigt väntar jag på att de ska höra av sig från jobbet jag vill ha. All den här väntan tar knäcken på mig. Förr eller senare.
onsdag, oktober 26, 2005
Otur i kärlek.
Att man inte har internet hemma kan få större konsekvenser än man tror. Upptäckte just att lilla kusin T hade mailat förra veckan. Innehållet var av kedjebrevskaraktär (brukar aldrig ens öppna dem av princip) och det stod typ:
"i kväll kommer den rätte inse att han är den rätte och höra av sig till dig. I morgon mellan 14 och 16 kommer något bra att hända" etc yada yada. Slutklämmen:
"om du inte skickar detta vidare inom tio minuter kommer du i stället att få otur i kärlek i tio år".
Typ så var det, fritt refererat.
Ok, men hallå, jag hann ju inte med där överhuvudtaget. Är det rättvist att även de kommande tio åren ska innehålla otur i kärlek, bara för att jag inte hade internet hemma och kunde kolla mailen? Och var det DÄRFÖR Den Rätte inte hörde av sig, den där kvällen förra veckan? För att jag inte hade skickat brevet vidare? Jaha, ja men då vet jag iaf.
Och jag har ju för den delen överlevt hittills.
"i kväll kommer den rätte inse att han är den rätte och höra av sig till dig. I morgon mellan 14 och 16 kommer något bra att hända" etc yada yada. Slutklämmen:
"om du inte skickar detta vidare inom tio minuter kommer du i stället att få otur i kärlek i tio år".
Typ så var det, fritt refererat.
Ok, men hallå, jag hann ju inte med där överhuvudtaget. Är det rättvist att även de kommande tio åren ska innehålla otur i kärlek, bara för att jag inte hade internet hemma och kunde kolla mailen? Och var det DÄRFÖR Den Rätte inte hörde av sig, den där kvällen förra veckan? För att jag inte hade skickat brevet vidare? Jaha, ja men då vet jag iaf.
Och jag har ju för den delen överlevt hittills.
The real version.
Det hade ju inte varit rättvist att lägga ut ett självporträtt utan att lägga ut något att jämföra med. Är särskilt nöjd med håret.
SNART får vi internet hemma. Å vad härligt det ska bli. Tänk att kunna betala sina räkningar utan att behöva åka över halva stan. (Som om nu nån trodde att det är DET jag främst använder datorn till).
Jag ska lägga över min bok på diskett också, så jag kan få med mig den hem. (Mineralvatten, ni vet). Jag känner för att skriva ned något oerhört sadistiskt. Något om blod som sprutar och så. Det kommer antagligen inte passa in, men då kan jag ju ta bort det i morrn.
Förresten, är inte detta dagen då nya numret av national geographic kommer ut?
Käre gode Gud, var är mirakelmojen? Mitt minne är alldeles för stort och det påminner mig ständigt om helt onödiga saker. Jag avundas alla guldfiskar. C & S vil för övrigt ha en guldfisk, men jag har sagt att den får isf stå under C:s säng. Själv förespråkar jag ett akvarium med fiskpinnar i, men jag är tydligen ensam om det.
Jag = sorglig?
Nu har jag fått upp ett staffli på mitt rum. Därför blir det inte så väldigt mycket färg på väggarna för tillfället, beklagligt eftersom köket och passagen inte är färdigmålade. Passagen målar vi i guld, och köket i ljus nougat. Hur som helst, jag försöker lära mig måla med mina nya akvarell-färger, (inte väggarna alltså). Det går sådär. Men det är kul.
"Den skulle jag inte hänga på väggen", sa S när hon såg mitt första försök. "Den är alldeles för SORGLIG, på ett sorgligt sätt".
(Sa inte att jag döpt den till självporträtt).
Nyhet
Jag har öppnat kommentatorsfunktionen, så att vem som helst kan skriva en kommentar. Man måste alltså inte längre ha ett blogspot-ID för att kunna kommentera. OM nu nån känner ett behov av att respondera på något sätt. :-)
måndag, oktober 24, 2005
Jag går i bitar
Jag blir så frustrerad. Fruktansvärt frustrerad. Jag önskar jag kunde tycka synd om dig, men det kan jag tyvärr inte. Och du har ju inte precis bett om att bli tyckt synd om. Men ändå. Man kanske borde känna en viss empati. Fast det gör jag förstås. Men kanske inte sympati. Eller ja, jag vet inte. Vad vet jag. Jag är ju bara en liten ilsken flicka.
Jag behöver ett STARKT medel med vilket man kan skura bort utvalda delar i hjärnan, vissa minnespartiklar liksom. Nån slags mirakelmoj. Vi har en sån hemma och tar bort färg med, där man har råkat måla lite i taket (händer naturligtvis aldrig oss, men OM man HADE målat i taket hade man kunnat använda en sån). Den är MYCKET bra, verkligen ett mirakel (hur jag nu vet det). Och en sån behöver jag, akut. Gode Gud, ge mig en mirakelmoj för invärtes bruk.
Jag behöver ett STARKT medel med vilket man kan skura bort utvalda delar i hjärnan, vissa minnespartiklar liksom. Nån slags mirakelmoj. Vi har en sån hemma och tar bort färg med, där man har råkat måla lite i taket (händer naturligtvis aldrig oss, men OM man HADE målat i taket hade man kunnat använda en sån). Den är MYCKET bra, verkligen ett mirakel (hur jag nu vet det). Och en sån behöver jag, akut. Gode Gud, ge mig en mirakelmoj för invärtes bruk.
jail
Det sorgliga är att man aldrig får sticka ut från mängden. Att vi aldrig sätter varandra fria. Att man alltid förväntas handla efter ett mönster som egentligen inte finns. För det som för andra ser ut som ett mönster hos MIG, är egentligen otaliga beslut och tankar.
Och om jag tänker något som resulterar i en handling som inte passar in i mönstret, då är jag KONSTIG.
Och viljan att inte vara konstig är så stor, att vi aldrig överraskar varandra. Man kan ju inte göra något som inte förväntas av en. Eller? Alltså kan man alltid räkna ut vad som ska hända. Och inte hända. Och det blir så förbaskat TRÅKIGT.
Överraska mig, någon.
Jag gjorde själv en galen sak igår. Nu kan man ju bara hoppas att det någon gång kommer tillbaka till en, nån slags "pay-it-forward"-grej, liksom.
Och om jag tänker något som resulterar i en handling som inte passar in i mönstret, då är jag KONSTIG.
Och viljan att inte vara konstig är så stor, att vi aldrig överraskar varandra. Man kan ju inte göra något som inte förväntas av en. Eller? Alltså kan man alltid räkna ut vad som ska hända. Och inte hända. Och det blir så förbaskat TRÅKIGT.
Överraska mig, någon.
Jag gjorde själv en galen sak igår. Nu kan man ju bara hoppas att det någon gång kommer tillbaka till en, nån slags "pay-it-forward"-grej, liksom.
Jag sitter på Winnerbäcks buss
Bussen här utanför går ingenstans
det är ingen som vill någon vart
Jag har åkt så många varv
men det är alltid lika svart
Är det tiden på året som skrämmer?
är vi trygga bakom väggarna här
Nej jag vill inte få in den här världen
den är så tom och tyst och tvär
Och min tunna karaktär
bara vrider och vänder sig
och vill va bättre man för dig
Ett smartare drag en lösning
En lanterna på din gungande båt
ja jag vet att jag sluter igen
Men det känns som om det är mig dom vill åt
det är ingen som vill någon vart
Jag har åkt så många varv
men det är alltid lika svart
Är det tiden på året som skrämmer?
är vi trygga bakom väggarna här
Nej jag vill inte få in den här världen
den är så tom och tyst och tvär
Och min tunna karaktär
bara vrider och vänder sig
och vill va bättre man för dig
Ett smartare drag en lösning
En lanterna på din gungande båt
ja jag vet att jag sluter igen
Men det känns som om det är mig dom vill åt
???
Jaha, Ok, nu vet jag att det VAR censur. För det här publicerades ju. Jaja, jag får väl vara tyst då, helt enkelt.
Hejdå.
Ps, glöm inte att Blindside-biljetterna till spelningen på Debaser släpps i morrn.
Hejdå.
Ps, glöm inte att Blindside-biljetterna till spelningen på Debaser släpps i morrn.
koder
Tack Mattias, det är precis en sån kommentar man vill ha när man just har kastat 5 dm kvinnlighet i papperskorgen. "Bli man"!?
Vad jag menade var att det för MIG innebar en vuxenpoäng. Om jag vill ha kortare hår för att det blir trassligt annars så klipper jag av det en bit. Men jag kan inte resonera om en sån här saks betydelse med någon som har 5 cm långt hår, sorry. =P
Kära nån vilken helg. Det roligaste var när jag och S och C var ute, och resonerade om en viss person. "Vi måste ha ett täcknamn", sade C förnuftigt. "Så att vi kan prata obehindrat om honom, om det skulle behövas". Ja, det lät ju smidigt. "Säg Linda då", föreslog jag. (Boken om oss ska heta "Kreativa familjen på nya upptåg"). C: "Ok. Linda gick just förbi, och han...."
Jag: "jag är inte säker, men om du kallar Linda för HAN så kan det nog tyvärr bli lite uppenbart".
C: "eh, ja just det. Linda, hon..."
Ok, så nu vet ni det, grabbar. Det är aldrig någon idé att försöka förstå vad en kvinna pratar om.
Vad jag menade var att det för MIG innebar en vuxenpoäng. Om jag vill ha kortare hår för att det blir trassligt annars så klipper jag av det en bit. Men jag kan inte resonera om en sån här saks betydelse med någon som har 5 cm långt hår, sorry. =P
Kära nån vilken helg. Det roligaste var när jag och S och C var ute, och resonerade om en viss person. "Vi måste ha ett täcknamn", sade C förnuftigt. "Så att vi kan prata obehindrat om honom, om det skulle behövas". Ja, det lät ju smidigt. "Säg Linda då", föreslog jag. (Boken om oss ska heta "Kreativa familjen på nya upptåg"). C: "Ok. Linda gick just förbi, och han...."
Jag: "jag är inte säker, men om du kallar Linda för HAN så kan det nog tyvärr bli lite uppenbart".
C: "eh, ja just det. Linda, hon..."
Ok, så nu vet ni det, grabbar. Det är aldrig någon idé att försöka förstå vad en kvinna pratar om.
söndag, oktober 23, 2005
anti-Barbie
Ivarsch: inga lejon i National geographic. Men om oljeindustrin i Tchad och Mongopygmeerna i djungeln. (LITE osäker på att de hette just "mongo"-pygmeerna, men det var nåt ditåt).
Mattias: Duo-keks... leta bara efter duo-kex. Dubbla kex med choklad i mitten. MYCKET härligt.
Nu har jag klippt mig. Jag bestämde mig för att bli vuxen. Killarna tyckte att det var bättre förut, tjejerna var positiva. "Men du måste ju förstå", sa D, "att vi killar har fått det här med Barbie inpräntat i oss sen vi var små. Det är ju SÅ tjejer SKA se ut". Haha. Yeah right.
För övrigt måste jag ju ställa mig frågan, om du nu miste intresset, varför hänger du fortfarande här? Du behöver inte sluta alltså, känn dig som en hedersgäst. Och allt MÅSTE ju inte förklaras heller för den delen.
Mattias: Duo-keks... leta bara efter duo-kex. Dubbla kex med choklad i mitten. MYCKET härligt.
Nu har jag klippt mig. Jag bestämde mig för att bli vuxen. Killarna tyckte att det var bättre förut, tjejerna var positiva. "Men du måste ju förstå", sa D, "att vi killar har fått det här med Barbie inpräntat i oss sen vi var små. Det är ju SÅ tjejer SKA se ut". Haha. Yeah right.
För övrigt måste jag ju ställa mig frågan, om du nu miste intresset, varför hänger du fortfarande här? Du behöver inte sluta alltså, känn dig som en hedersgäst. Och allt MÅSTE ju inte förklaras heller för den delen.
torsdag, oktober 20, 2005
lite handlingsförlamad
Jag har bråttom, så bråttom. SNART får vi bredband hemma, det ska bli väldigt skönt.
Jag kan bara rekommendera:
1) senaste numret av National geographic, afrikaspecial. Mycket intressant, mycket bra läsning.
2) Bob Dylans "oh mercy" (ska inte tjata)
3) Duo keks (finns på Willys)
4) att man tar god tid på sig när man ska nånstans. Jag har skitsvårt för det.
Jag kan bara rekommendera:
1) senaste numret av National geographic, afrikaspecial. Mycket intressant, mycket bra läsning.
2) Bob Dylans "oh mercy" (ska inte tjata)
3) Duo keks (finns på Willys)
4) att man tar god tid på sig när man ska nånstans. Jag har skitsvårt för det.
måndag, oktober 17, 2005
Stackars rika flicka
Expressens löpsedel idag basunerar ut att svenska Suzanne är "fånge i miljonpalatset".
Storyn: Suzanne är gift med en av USA:s rikaste män, en miljardär. De bor (bla) i ett versailles-liknande palats i USA, med swimmingpooler och biograf och danshallar. Inget konstigt med det, alltså. Nu har Rike Snubben fått ihop det med familjens barnflicka (vad nu hon gjorde där, eftersom "barnen" tydligen är i övre tonåren...!?) Barnflickan tog i sin tur över efter Suzannes mamma, som nu var för gammal för att orka med allt. Vad Suzanne själv gör, får vi inte veta. Mer än att hon brukar åka till Europa och shoppa, samt inreda familjens hem.
Och nu, är hon alltså fånge i palatset. Varför just ordet "fånge" används får man inte veta. (Känns som att journalisten som gjort detta repotage aldrig har varit på Kuba, exempelvis). Hennes bror slår nu larm till Expressen. Suzanne känner sig MYCKET ensam, hon har INGEN att prata med (fast om hennes bror inte pratade med Expressen, kanske HAN skulle hinna prata lite med henne)?
Hela artikeln är MYCKET mystisk. Den går liksom inte ut på att det är tråkigt att de skiljer sig, utan den går ut på att det är tråkigt att hon sitter i ett PALATS.
Jag fattar ingenting. Klart att det alltid är trist med skilsmässa, men hellre gråter man väl i ett slott än i en koja!?
Paradoxen här (det finns alltid en paradox när det gäller kvällstidningarna) är att del två att repotaget är en bildserie av hur det ser ut inne i palatset. Och då, om det skulle vara NÅN rim och reson, kunde man ju tycka att bildtexterna skulle vara nåt i stil med "i den här tråkiga gamla svimmingpoolen tvingas Suzanne ta sina morgondopp", men nej då. Som ni förstår är det en MYCKET hänförd reporter som rapporterar om det fantastiska med detta hus.
Och man ba... eh... ja... ok.
Storyn: Suzanne är gift med en av USA:s rikaste män, en miljardär. De bor (bla) i ett versailles-liknande palats i USA, med swimmingpooler och biograf och danshallar. Inget konstigt med det, alltså. Nu har Rike Snubben fått ihop det med familjens barnflicka (vad nu hon gjorde där, eftersom "barnen" tydligen är i övre tonåren...!?) Barnflickan tog i sin tur över efter Suzannes mamma, som nu var för gammal för att orka med allt. Vad Suzanne själv gör, får vi inte veta. Mer än att hon brukar åka till Europa och shoppa, samt inreda familjens hem.
Och nu, är hon alltså fånge i palatset. Varför just ordet "fånge" används får man inte veta. (Känns som att journalisten som gjort detta repotage aldrig har varit på Kuba, exempelvis). Hennes bror slår nu larm till Expressen. Suzanne känner sig MYCKET ensam, hon har INGEN att prata med (fast om hennes bror inte pratade med Expressen, kanske HAN skulle hinna prata lite med henne)?
Hela artikeln är MYCKET mystisk. Den går liksom inte ut på att det är tråkigt att de skiljer sig, utan den går ut på att det är tråkigt att hon sitter i ett PALATS.
Jag fattar ingenting. Klart att det alltid är trist med skilsmässa, men hellre gråter man väl i ett slott än i en koja!?
Paradoxen här (det finns alltid en paradox när det gäller kvällstidningarna) är att del två att repotaget är en bildserie av hur det ser ut inne i palatset. Och då, om det skulle vara NÅN rim och reson, kunde man ju tycka att bildtexterna skulle vara nåt i stil med "i den här tråkiga gamla svimmingpoolen tvingas Suzanne ta sina morgondopp", men nej då. Som ni förstår är det en MYCKET hänförd reporter som rapporterar om det fantastiska med detta hus.
Och man ba... eh... ja... ok.
I can be an asshole
I can be an asshole of the grandest kind
I can withhold like it’s going out of style
I can be the moodiest baby and you’ve never met anyone
who is as negative as I am sometimes
I am the wisest woman you've ever met.
I am the kindest soul with whom you've connected.
I have the bravest heart that you've ever seen
And you've never met anyone
Who's as positive as I am sometimes.
You see everything, you see every part
You see all my light and you love my dark
You dig everything of which I'm ashamed
There's not anything to which you can’t relate
And you’re still here
I blame everyone else, not my own partaking
My passive-aggressiveness can be devastating
I'm terrified and mistrusting
And you’ve never met anyone as,
As closed down as I am sometimes
What I resist, persists, and speaks louder than I know
What I resist, you love, no matter how low or high I go
I'm the funniest woman you've ever known.
I am the dullest woman you've ever known.
I'm the most gorgeous woman you've ever known
And you've never met anyone as, as everything as I am sometimes.
You see everything, you see every part
You see all my light and you love my dark
You dig everything of which I'm ashamed
There's not anything to which you can’t relate
And you’re still here
I can withhold like it’s going out of style
I can be the moodiest baby and you’ve never met anyone
who is as negative as I am sometimes
I am the wisest woman you've ever met.
I am the kindest soul with whom you've connected.
I have the bravest heart that you've ever seen
And you've never met anyone
Who's as positive as I am sometimes.
You see everything, you see every part
You see all my light and you love my dark
You dig everything of which I'm ashamed
There's not anything to which you can’t relate
And you’re still here
I blame everyone else, not my own partaking
My passive-aggressiveness can be devastating
I'm terrified and mistrusting
And you’ve never met anyone as,
As closed down as I am sometimes
What I resist, persists, and speaks louder than I know
What I resist, you love, no matter how low or high I go
I'm the funniest woman you've ever known.
I am the dullest woman you've ever known.
I'm the most gorgeous woman you've ever known
And you've never met anyone as, as everything as I am sometimes.
You see everything, you see every part
You see all my light and you love my dark
You dig everything of which I'm ashamed
There's not anything to which you can’t relate
And you’re still here
Middagskaos
Lördag fm. C kommer farande, med Danne på tråden. "Är det OK att han kommer över ikväll och käkar med oss?" Jag och S accepterade naturligtvis, han har ju just kommit hem från Skåne och det är klart att man vill träffas. Jag ser dock framför mig hur vi måste röja upp bland målarburkar och halvmonterade möbler, och en dusch borde man försöka hinna med också. Men visst, självklart.
Fast, säger jag, kommer Danne måste vi ju säga till Mattias. En till gör ju inget, och han hade ju inget för sig ikväll. "Ja, absolut", instämmer S och C. "Det är ju självklart".
Vi börjar kolla lite på klockan, och snegla mot frysen. Vi har potatis, och fläskfilé. Det får duga till middag, och det borde räcka.
Efter en stund kommer C igen. "Danne undrar om han får prata med Ludde också?" Vad säger man? Klart att han får komma också. "Men sen får ni hålla tyst om det", hör jag att C instruerar i telefonen. "Här är en enda röra, och det funkar inte att det kommer massa folk."
Sen, hur det nu går till, vill Danne även kolla med Micke. Visst, självklart. Bara de sen inte pratar vidare om det, som sagt. Vi ser nu framför oss hur vi får montera ihop helt nya möbler av banankartonger och annat.
Efter en stund ringer det igen. Jo, det är så att Emil är hemma hos Micke, så de kan ju inte fråga Micke utan att även bjuda in Emil? Nej, det håller vi med om. Det skulle ju bli väldigt konstigt.
Helt plötsligt, från att vi skulle ha en kväll av städa/måla/montera, ska vi alltså ha en middag för åtta personer, oss inräknat. Jag springer raskt iväg till den affär som C kallar för "Muhammeds" och S kallar för "Achmeds", för att inskaffa mer fläskfilé. Vad tänkte jag på? Halal-kött eller lamm-huvud, kan jag välja på. Jag väljer att springa hem igen utan kött.
Middagen blir dock mycket trevlig, mycket lyckad.
Dagen därpå träffar jag David och Crille. "Förlåt att jag inte kunde komma igår", säger Crille. "Vadå inte kunde komma?" frågar jag förvånat. "Var det nån som hade bjudit dig eller?" (Bra Annie, klockren kommentar. Väldigt gästfri. Tack gode Gud för att jag har så många fina vänner, trots att jag är jag).
"Eh, nej... men jag tänkte att jag kanske skulle komma förbi ändå..." säger Crille lite snopet. "Jaha, ja men det var en himla tur att inte ni också kom", säger jag. Men nästa gång ska vi vara bättre förberedda. Och då får ALLA komma. (Typ alla).
Fast, säger jag, kommer Danne måste vi ju säga till Mattias. En till gör ju inget, och han hade ju inget för sig ikväll. "Ja, absolut", instämmer S och C. "Det är ju självklart".
Vi börjar kolla lite på klockan, och snegla mot frysen. Vi har potatis, och fläskfilé. Det får duga till middag, och det borde räcka.
Efter en stund kommer C igen. "Danne undrar om han får prata med Ludde också?" Vad säger man? Klart att han får komma också. "Men sen får ni hålla tyst om det", hör jag att C instruerar i telefonen. "Här är en enda röra, och det funkar inte att det kommer massa folk."
Sen, hur det nu går till, vill Danne även kolla med Micke. Visst, självklart. Bara de sen inte pratar vidare om det, som sagt. Vi ser nu framför oss hur vi får montera ihop helt nya möbler av banankartonger och annat.
Efter en stund ringer det igen. Jo, det är så att Emil är hemma hos Micke, så de kan ju inte fråga Micke utan att även bjuda in Emil? Nej, det håller vi med om. Det skulle ju bli väldigt konstigt.
Helt plötsligt, från att vi skulle ha en kväll av städa/måla/montera, ska vi alltså ha en middag för åtta personer, oss inräknat. Jag springer raskt iväg till den affär som C kallar för "Muhammeds" och S kallar för "Achmeds", för att inskaffa mer fläskfilé. Vad tänkte jag på? Halal-kött eller lamm-huvud, kan jag välja på. Jag väljer att springa hem igen utan kött.
Middagen blir dock mycket trevlig, mycket lyckad.
Dagen därpå träffar jag David och Crille. "Förlåt att jag inte kunde komma igår", säger Crille. "Vadå inte kunde komma?" frågar jag förvånat. "Var det nån som hade bjudit dig eller?" (Bra Annie, klockren kommentar. Väldigt gästfri. Tack gode Gud för att jag har så många fina vänner, trots att jag är jag).
"Eh, nej... men jag tänkte att jag kanske skulle komma förbi ändå..." säger Crille lite snopet. "Jaha, ja men det var en himla tur att inte ni också kom", säger jag. Men nästa gång ska vi vara bättre förberedda. Och då får ALLA komma. (Typ alla).
fredag, oktober 14, 2005
På IKEA med S
På IKEA.
Jag och S står och tittar på bokhyllor, vi har bestämt oss för att ha enkla hyllplan längst med taket, dels för att det är snyggt och dels för att spara plats.
Jag: jaha, men om vi ska ha såna här hyllor, ingår inga konsoller. Vi måste köpa konsoller.
S: (irrar runt, mumlandes). Här! Billiga konsoller! (håller upp en ful träkonsoll, ganska stor, som liksom ska sitta UNDER hyllan.)
Jag: jaha... nej... men det blir ju inte fint. det kommer se ut som en fjällstuga. Och dessutom måste vi skaffa massor av skruvar.
S: (mumlar lite mer. Knallar runt lite.)
Jag: (mumlar lite. Knallar runt lite.)
S: Ja, jag vet inte... men jo, det kanske blir fint, att det ser ut lite som en fjällstuga (inte helt övertygande).
Jag: (kryssar mellan konsollerna, tappar tålamodet). Jahaaa.... men kan du inte ringa till pappa då... (har verkligen ingen aning om hur HAN ska kunna hjälpa oss per telefon, men eftersom det känns som att den himmelske fadern har annat för sig än att hjälpa oss välja konsoller, ringer vi slutligen till den jordiska).
S: (efter att ha pratat med Pa) Vi behöver inte köpa skruvar! Toppen! Och han har köpt en BORR!! (Det sista viskas nästan fram, liksom vördnadsfullt).
Jag: Eh, oj!?
S: (nickar bekräftande) Ja, en BORR. Bara för att VI ska ha upp hyllorna liksom.
Jag: (blir lite mer rörd än vad jag känner att jag har tid med, vi måste ju vara effektiva och välja konsoller) oj då... ja det var ju verkligen fint gjort.
Vi nickar båda och kommer av oss en stund, medan vi begrundar det faktum att vår far har köpt en borr, för vår skull. Sen lastar vi på oss både hyllor och (fula) konsoller.
Jag: fast alltså, jag vill verkligen inte att det ska se UT som en fjällstuga.
S: (kastar nästan omedelbart tillbaka konsollerna, som om mitt uttalande liksom ger henne den push hon behöver). Inte jag heller. Vi köper andra hyllor.
Jag: alltså, det är konstigt, för när jag har FÖRESTÄLLT mig rummet för min inre syn, finns liksom inga konsoller med i bilden.
S: Nej, jag vet! (igenkännande). Hyllorna har liksom bara... suttit där.
Vi köper andra hyllor. Utan fula konsoller. Och sitter sen och samlar vuxenpoäng genom att äta äppelpaj och dricka kaffe på IKEA-fiket. Tjena.
Jag och S står och tittar på bokhyllor, vi har bestämt oss för att ha enkla hyllplan längst med taket, dels för att det är snyggt och dels för att spara plats.
Jag: jaha, men om vi ska ha såna här hyllor, ingår inga konsoller. Vi måste köpa konsoller.
S: (irrar runt, mumlandes). Här! Billiga konsoller! (håller upp en ful träkonsoll, ganska stor, som liksom ska sitta UNDER hyllan.)
Jag: jaha... nej... men det blir ju inte fint. det kommer se ut som en fjällstuga. Och dessutom måste vi skaffa massor av skruvar.
S: (mumlar lite mer. Knallar runt lite.)
Jag: (mumlar lite. Knallar runt lite.)
S: Ja, jag vet inte... men jo, det kanske blir fint, att det ser ut lite som en fjällstuga (inte helt övertygande).
Jag: (kryssar mellan konsollerna, tappar tålamodet). Jahaaa.... men kan du inte ringa till pappa då... (har verkligen ingen aning om hur HAN ska kunna hjälpa oss per telefon, men eftersom det känns som att den himmelske fadern har annat för sig än att hjälpa oss välja konsoller, ringer vi slutligen till den jordiska).
S: (efter att ha pratat med Pa) Vi behöver inte köpa skruvar! Toppen! Och han har köpt en BORR!! (Det sista viskas nästan fram, liksom vördnadsfullt).
Jag: Eh, oj!?
S: (nickar bekräftande) Ja, en BORR. Bara för att VI ska ha upp hyllorna liksom.
Jag: (blir lite mer rörd än vad jag känner att jag har tid med, vi måste ju vara effektiva och välja konsoller) oj då... ja det var ju verkligen fint gjort.
Vi nickar båda och kommer av oss en stund, medan vi begrundar det faktum att vår far har köpt en borr, för vår skull. Sen lastar vi på oss både hyllor och (fula) konsoller.
Jag: fast alltså, jag vill verkligen inte att det ska se UT som en fjällstuga.
S: (kastar nästan omedelbart tillbaka konsollerna, som om mitt uttalande liksom ger henne den push hon behöver). Inte jag heller. Vi köper andra hyllor.
Jag: alltså, det är konstigt, för när jag har FÖRESTÄLLT mig rummet för min inre syn, finns liksom inga konsoller med i bilden.
S: Nej, jag vet! (igenkännande). Hyllorna har liksom bara... suttit där.
Vi köper andra hyllor. Utan fula konsoller. Och sitter sen och samlar vuxenpoäng genom att äta äppelpaj och dricka kaffe på IKEA-fiket. Tjena.
torsdag, oktober 13, 2005
Varma mackor och goda samtal
De flesta gemensamma måltider hemma, drar ut på tiden och blir till evighetslånga samtal. Det finns ju så MYCKET att prata om hela tiden. Idag åt vi lunch tillsammans, jag gjorde varma mackor med makrill som vi avnjöt sittandes i vår soffgrupp med tallrikarna på kartonger. Vi talade om det faktum att människor tenderar att lägga huvudet på sned och få något medlidsamt i blicken, när vi berättar att vi bor tillsammans. Folk blir så BEKYMRADE.
"jaha, ja, så är ju tyvärr bostadsläget i Stockholm", säger man och ruskar på huvudet. "Och badrummen... ni har väl inte bara EN toalett"? (Det verkar vara folks största fasa. TRE kvinnor och EN toalett). Nej, vi har faktiskt två. Men faktum är att vi nästan alltid ändå är på samma. För det är faktiskt rätt mysigt att stå och tjäbbla lite, även om tandkrämen rinner lite i mungipan.
Och hur nedrigt bostadsläget än är i huvudstaden, så kom vi överens om att detta är ingen andrahandsval. Vi valde att söka lägenhet tillsammans, eftersom vi var övertygade om att vi skulle trivas tillsammans. Och det gör vi.
"Jaha, ja, vänta ett par månader. HAHAHA!" säger folk då. Men jag har bott tillsammans med S i många år, och S har bott tillsammans med C. Alltså visste vi från början vad vi gav oss in på. I alla fall huvudsakligen. Och det är toppen. Vi tar hand om varandra, vare sig det gäller att väcka någon med att säga att badkaret är tappat, att ta hand om disken eller att laga en god kvällsmat.
Men nej, man får egentligen inte trivas så bra, för det vet vi ju alla att detta bara är TILLFÄLLIGT. Ett tillfälligt och påtvingat avsteg från vägen som leder till tvåsamhet. Allt annat än en man och en kvinna som bor tillsammans är liksom lite MINDRE LYCKAT. Lite små-sorgligt, sådär. Och visst, jag tror att vi alla tre nångång har för avsikt att hoppa på tvåsamhets-tåget, om det bara vid nåt tillfälle stannar på vår perrong. Men det är ju liksom inte MÅLET. Inte slutstationen. Inte som att allt annat är B-planen.
Fast vi får ju se hur det går, vi kanske sitter där tillsammans även om 25 år. Jag frågade det idag, då när vi satt och åt våra makrillmackor; "tror ni att det NÅN gång under tiden vi bor tillsammans, kommer inträffa att vi alla tre har pojkvän samtidigt?"
Varpå S och C kastar sig bakåt i soffan och tjuter av skratt. (Alltså, jag överdriver inte här). "Hahaha, nej, det tror jag INTE", säger nån av dem, nästan kiknande av skratt.
Nehej, vad som nu var så FULLSTÄNDIGT orealistiskt med den tanken.
"jaha, ja, så är ju tyvärr bostadsläget i Stockholm", säger man och ruskar på huvudet. "Och badrummen... ni har väl inte bara EN toalett"? (Det verkar vara folks största fasa. TRE kvinnor och EN toalett). Nej, vi har faktiskt två. Men faktum är att vi nästan alltid ändå är på samma. För det är faktiskt rätt mysigt att stå och tjäbbla lite, även om tandkrämen rinner lite i mungipan.
Och hur nedrigt bostadsläget än är i huvudstaden, så kom vi överens om att detta är ingen andrahandsval. Vi valde att söka lägenhet tillsammans, eftersom vi var övertygade om att vi skulle trivas tillsammans. Och det gör vi.
"Jaha, ja, vänta ett par månader. HAHAHA!" säger folk då. Men jag har bott tillsammans med S i många år, och S har bott tillsammans med C. Alltså visste vi från början vad vi gav oss in på. I alla fall huvudsakligen. Och det är toppen. Vi tar hand om varandra, vare sig det gäller att väcka någon med att säga att badkaret är tappat, att ta hand om disken eller att laga en god kvällsmat.
Men nej, man får egentligen inte trivas så bra, för det vet vi ju alla att detta bara är TILLFÄLLIGT. Ett tillfälligt och påtvingat avsteg från vägen som leder till tvåsamhet. Allt annat än en man och en kvinna som bor tillsammans är liksom lite MINDRE LYCKAT. Lite små-sorgligt, sådär. Och visst, jag tror att vi alla tre nångång har för avsikt att hoppa på tvåsamhets-tåget, om det bara vid nåt tillfälle stannar på vår perrong. Men det är ju liksom inte MÅLET. Inte slutstationen. Inte som att allt annat är B-planen.
Fast vi får ju se hur det går, vi kanske sitter där tillsammans även om 25 år. Jag frågade det idag, då när vi satt och åt våra makrillmackor; "tror ni att det NÅN gång under tiden vi bor tillsammans, kommer inträffa att vi alla tre har pojkvän samtidigt?"
Varpå S och C kastar sig bakåt i soffan och tjuter av skratt. (Alltså, jag överdriver inte här). "Hahaha, nej, det tror jag INTE", säger nån av dem, nästan kiknande av skratt.
Nehej, vad som nu var så FULLSTÄNDIGT orealistiskt med den tanken.
tisdag, oktober 11, 2005
Öppet brev till blå kaninen.
Till min lilla lilla blåa, smutsiga kanin med röd rosett.
Å du lilla kanin, som har stått på min hylla sen jag var tre år. Jag försökte smuggla med dig till lägenheten, men mitt bättre jag övertygade mig om att jag måste rensa ut allt gammalt. Och ta inte illa upp, men du var verkligen gammal.
Istället för att slänga dig, ställde jag dig dock längst bak på en hylla hos mamma, likt Miriam gömde Moses i vassen. Tänkte att jag på det sättet skulle förlänga ditt liv.
Och nu upptäcker jag att du är borta.
Å du lilla kanin, nu är du död och sopbilen har antagligen krossat din lilla kropp i tusen små bitar. Eller kanske tretton små bitar, du var trots allt inte särskilt stor från början.
Minns dock, att det inte var JAG som slängde dig.
Vila i frid.
Å du lilla kanin, som har stått på min hylla sen jag var tre år. Jag försökte smuggla med dig till lägenheten, men mitt bättre jag övertygade mig om att jag måste rensa ut allt gammalt. Och ta inte illa upp, men du var verkligen gammal.
Istället för att slänga dig, ställde jag dig dock längst bak på en hylla hos mamma, likt Miriam gömde Moses i vassen. Tänkte att jag på det sättet skulle förlänga ditt liv.
Och nu upptäcker jag att du är borta.
Å du lilla kanin, nu är du död och sopbilen har antagligen krossat din lilla kropp i tusen små bitar. Eller kanske tretton små bitar, du var trots allt inte särskilt stor från början.
Minns dock, att det inte var JAG som slängde dig.
Vila i frid.
morgonstund har nåt helt annat än guld i mun.
Efter att mina sambos åkt på sina föreläsningar, låg jag och drog mig en stund när det plötsligt ringde på dörren. Det här utspelade sig alltså i stockholm. I Stockholm ringer ingen på dörren utan att först ha ringt och talat om att de har för avsikt att ringa på dörren, om låt oss säga en halvtimme/ett dygn/en vecka.
Vad var då detta?? Vår ytterdörr skulle ju förvisso bytas ut, men han skulle ju komma klockan ELVA. Och klockan var VERKLIGEN inte elva, inte på en fläck.
Flög upp ur sängen, in i klädkammaren. Kastade av mig min blå flanellnattskjorta, eftersom jag inte lyckades intala mig själv att den såg ut som något som man går runt i på dagtid.
Hoppade snabbt i ett par jeans, så snabbt att jag glömde knäppa, och drog en stor tröja över huvudet. Drog upp håret i en tofs, (ungefär här ringde det på dörren igen) eftersom mitt hår om det är utsläppt påminner på ett högst påtagligt vis om ett k****rufs.
Slängde upp dörren, och där stod... Snygg-Janne. SJÄLVKLART. Som förklarar att han ska byta namnskylten, dörren kan vara visserligen vara stängd när han gör det, men så att jag ska vara medveten om vad som händer.
"väckte jag dig?" frågar han sen och jag funderar på om jag har kuddavtryck eller mascararänder i ansiktet. Jag funderar även på om det skulle vara oartigt att fortsätta konversationen genom brevinkastet. "Nej, jag sov inte", svarar jag i stället glättigt. "jaha, eh, pilla på här då." Försöker le så brett så att eventuella kuddavtryck liksom ska blanda sig med skrattrynkorna, och skjuter sedan igen dörren. Sånt här skulle aldrig hända M, tänkte jag sen. Om hon fick oväntat besök skulle hon antagligen säga "kom in, jag håller precis på att göra några snittar".
Vad var då detta?? Vår ytterdörr skulle ju förvisso bytas ut, men han skulle ju komma klockan ELVA. Och klockan var VERKLIGEN inte elva, inte på en fläck.
Flög upp ur sängen, in i klädkammaren. Kastade av mig min blå flanellnattskjorta, eftersom jag inte lyckades intala mig själv att den såg ut som något som man går runt i på dagtid.
Hoppade snabbt i ett par jeans, så snabbt att jag glömde knäppa, och drog en stor tröja över huvudet. Drog upp håret i en tofs, (ungefär här ringde det på dörren igen) eftersom mitt hår om det är utsläppt påminner på ett högst påtagligt vis om ett k****rufs.
Slängde upp dörren, och där stod... Snygg-Janne. SJÄLVKLART. Som förklarar att han ska byta namnskylten, dörren kan vara visserligen vara stängd när han gör det, men så att jag ska vara medveten om vad som händer.
"väckte jag dig?" frågar han sen och jag funderar på om jag har kuddavtryck eller mascararänder i ansiktet. Jag funderar även på om det skulle vara oartigt att fortsätta konversationen genom brevinkastet. "Nej, jag sov inte", svarar jag i stället glättigt. "jaha, eh, pilla på här då." Försöker le så brett så att eventuella kuddavtryck liksom ska blanda sig med skrattrynkorna, och skjuter sedan igen dörren. Sånt här skulle aldrig hända M, tänkte jag sen. Om hon fick oväntat besök skulle hon antagligen säga "kom in, jag håller precis på att göra några snittar".
måndag, oktober 10, 2005
klurigt
Nu ska jag måla klart det vita i mitt sovrum, sen måla det röda. Efter det ska jag hämta mitt databord och min dator, så att jag kan skriva klart mitt mästerverk. Jag kom på igår att den ska heta nåt som slutar på "vatten", och det ska vara ETT ord. Den ska alltså inte heta nåt i stil med "Blått vatten". Tyvärr kommer jag inte på några bra ord som slutar på vatten. Och jag VILL verkligen att den ska heta nåt som slutar så. Vad ska jag göra då? Uppfinna ett nytt ord??
Vad jag hittills kommit på:
-Isvatten
-Citronvatten
-Mineralvatten
Haha. Man ba jaha, det låter ju poetiskt. Jag skiver en bok om döden, den heter "Mineralvatten". Nej, jag måste komma på ett nytt ord. Förslag? Egentligen är det inte så kinkigt, jag skriver mest för min egen skull. BARA för min egen skull, för att vara exakt. Men det är ju viktigt för MIG.
Vad jag hittills kommit på:
-Isvatten
-Citronvatten
-Mineralvatten
Haha. Man ba jaha, det låter ju poetiskt. Jag skiver en bok om döden, den heter "Mineralvatten". Nej, jag måste komma på ett nytt ord. Förslag? Egentligen är det inte så kinkigt, jag skriver mest för min egen skull. BARA för min egen skull, för att vara exakt. Men det är ju viktigt för MIG.
Tillägg
Fast, det måste ju ändå vara bättre att BRY sig, nästan lite för mycket, än att bara lalla på i en värld av ytlighet. Det skulle vara så fruktansvärt mycket värre.
Annars funkar det bra hemma, vi har kul mest hela tiden. Vi är rätt överens om inredningen också (för det mesta).
Jag: där i öppningen skulle det vara fint att hänga en sån där ljuslykta, som finns på Indiska ni vet. Med ett värmeljus i.
C: ja, absolut! Med lite glaspärlor och sånt på. Jag har faktiskt en sån.
S: (mycket skeptisk) Indiska? Vadå, ser det liksom... INDISKT ut?
Jag: Nej vadå, det är ju en fin liten lykta bara. Jättefina är dom.
C: Ja, min är genomskinlig med pärlor i glas (och vad det nu var).
S: (VÄLDIGT tveksamt) jaha, för jag vill INTE ha nåt sånt krimskrams typ hinduistiskt tempel.
C: (himlar med ögonen) men KÄRA nån, det är en liten lykta vi talar om, inget krimskrams, vi är dessutom två mot en.
S: (kaxar till sig) tänk på att det är JAG som står på kontraktet. (Ser mycket nöjd ut).
Jag: jaha, men då får vi väl döda dig och lägga in dig i förrådet först.
S: HAHAHAHAHA!!! (slutar tvärt skratta): Det där var INTE roligt! (argt). HAHAHAHAHA!!!
Annars funkar det bra hemma, vi har kul mest hela tiden. Vi är rätt överens om inredningen också (för det mesta).
Jag: där i öppningen skulle det vara fint att hänga en sån där ljuslykta, som finns på Indiska ni vet. Med ett värmeljus i.
C: ja, absolut! Med lite glaspärlor och sånt på. Jag har faktiskt en sån.
S: (mycket skeptisk) Indiska? Vadå, ser det liksom... INDISKT ut?
Jag: Nej vadå, det är ju en fin liten lykta bara. Jättefina är dom.
C: Ja, min är genomskinlig med pärlor i glas (och vad det nu var).
S: (VÄLDIGT tveksamt) jaha, för jag vill INTE ha nåt sånt krimskrams typ hinduistiskt tempel.
C: (himlar med ögonen) men KÄRA nån, det är en liten lykta vi talar om, inget krimskrams, vi är dessutom två mot en.
S: (kaxar till sig) tänk på att det är JAG som står på kontraktet. (Ser mycket nöjd ut).
Jag: jaha, men då får vi väl döda dig och lägga in dig i förrådet först.
S: HAHAHAHAHA!!! (slutar tvärt skratta): Det där var INTE roligt! (argt). HAHAHAHAHA!!!
Blood, part II
Ja David, så tänker jag. Angående blodet. Men för att inte framstå som morskare än jag är kan jag ju tillägga att jag efteråt gnällde ganska mycket över att jag hade/har ett stort jack i fingret som gör ganska ont och läker dåligt. Det är fortfarande ett hål rakt in, liksom.
Dessutom började jag blöda ur munnen häromdagen, så där så att det verkligen rann i hela handfatet. Och det var inte som att det kom från tandköttet för att jag borstade tänderna eller så. Snarare kom det nånstans inifrån munnen, och då tänkte jag inte heller så mycket på konstnärliga kort utan mer sådär att det var obehagligt att det var blod överallt, när man inte visste vad det kom från. Fast det är ju lite spännande också, lite som ett mysterium. På tal om mysterium så kanske jag borde köpa vetenskapens värld på hemvägen, så att jag har nåt kul att koppla av med mellan målningarna. Jag har ju ingen TV och således inte heller någon discovery channel. Eller jo, en TV finns, men den är inte ikopplad. Rätt skönt, faktiskt.
Dessutom började jag blöda ur munnen häromdagen, så där så att det verkligen rann i hela handfatet. Och det var inte som att det kom från tandköttet för att jag borstade tänderna eller så. Snarare kom det nånstans inifrån munnen, och då tänkte jag inte heller så mycket på konstnärliga kort utan mer sådär att det var obehagligt att det var blod överallt, när man inte visste vad det kom från. Fast det är ju lite spännande också, lite som ett mysterium. På tal om mysterium så kanske jag borde köpa vetenskapens värld på hemvägen, så att jag har nåt kul att koppla av med mellan målningarna. Jag har ju ingen TV och således inte heller någon discovery channel. Eller jo, en TV finns, men den är inte ikopplad. Rätt skönt, faktiskt.
frustrerande och besvärligt
Att bry sig eller inte bry sig. Det är frågan.
Dilemma: man bryr sig MYCKET om någon. Något händer som gör att det blir jobbigt för MIG, bara för att jag bryr mig. Så, till frågan, kan man bry sig om människor, utan att det gör ont i bland?
Först tänkte jag att jag ska sluta bry mig alls. Alltså, verkligen liksom leva i nån liten burk, bara se folk och kanske tom. prata med folk (!) men liksom inte egentligen bry mig. Man kanske kan LÅTSAS att man bryr sig, tänkte jag.
Sen slog det mig, att det är ju såna människor som man verkligen har svårt för. Människor som inte verkar bry sig alls. Alltså skippade jag den tanken. Och därför håller jag nu på att utarbeta nåt slags förslag på hur jag ska kunna bry mig men sen snabbt stänga av bry mig-heten (nytt ord!)
Fast jag tror inte att det HELLER går.
Då återstår bara alternativet att lära sig handskas med det. Här skulle jag vilja lägga in ett ord som vi har sagt att vi BARA får använda hemma, mina sambos och jag, eftersom det låter lite otrevligt. Hur som helst, det är ett ord som uttrycker en viss frustration.
Dilemma: man bryr sig MYCKET om någon. Något händer som gör att det blir jobbigt för MIG, bara för att jag bryr mig. Så, till frågan, kan man bry sig om människor, utan att det gör ont i bland?
Först tänkte jag att jag ska sluta bry mig alls. Alltså, verkligen liksom leva i nån liten burk, bara se folk och kanske tom. prata med folk (!) men liksom inte egentligen bry mig. Man kanske kan LÅTSAS att man bryr sig, tänkte jag.
Sen slog det mig, att det är ju såna människor som man verkligen har svårt för. Människor som inte verkar bry sig alls. Alltså skippade jag den tanken. Och därför håller jag nu på att utarbeta nåt slags förslag på hur jag ska kunna bry mig men sen snabbt stänga av bry mig-heten (nytt ord!)
Fast jag tror inte att det HELLER går.
Då återstår bara alternativet att lära sig handskas med det. Här skulle jag vilja lägga in ett ord som vi har sagt att vi BARA får använda hemma, mina sambos och jag, eftersom det låter lite otrevligt. Hur som helst, det är ett ord som uttrycker en viss frustration.
lördag, oktober 08, 2005
Mat
Tänk på att:
-Om det regnar i morrn kommer det uppifrån
-Det är fjortisvarning på att överdosera utropstecken!!!!!!!
Jag har varit hemma hos L för att hjälpa till att bereda en födelsedagsfest. Just när jag kom dit och blev satt i arbete kände jag att jag kanske tagit mig vatten över huvudet, jag och matlagning är ju inte en helt självklar kombination. Men så drog jag mig till minnes de senaste dagarnas rätter som jag svängt ihop, det har faktiskt hänt något där. Igår lagade jag kycklingfilé i pestosås med klyftpotatis och vitlöksbröd till mina kära sambos, tex. Jag överraskade tom. mig själv där jag stod i köket och som om jag aldrig gjort annat vispade och stekte och skalade.
HUR som helst... det gick bra hos L. Nu ska jag snart tillbaka dit, för att gå på själva festen.
-Om det regnar i morrn kommer det uppifrån
-Det är fjortisvarning på att överdosera utropstecken!!!!!!!
Jag har varit hemma hos L för att hjälpa till att bereda en födelsedagsfest. Just när jag kom dit och blev satt i arbete kände jag att jag kanske tagit mig vatten över huvudet, jag och matlagning är ju inte en helt självklar kombination. Men så drog jag mig till minnes de senaste dagarnas rätter som jag svängt ihop, det har faktiskt hänt något där. Igår lagade jag kycklingfilé i pestosås med klyftpotatis och vitlöksbröd till mina kära sambos, tex. Jag överraskade tom. mig själv där jag stod i köket och som om jag aldrig gjort annat vispade och stekte och skalade.
HUR som helst... det gick bra hos L. Nu ska jag snart tillbaka dit, för att gå på själva festen.
torsdag, oktober 06, 2005
Just så, part II
Alltså, jag skulle aldrig få för mig att bli irriterad på DIG.
Det enda som stör mig är att det är som det är.
Vilket ju är dumt. Jag målar in det i väggarna, men så blev det ju flammigt också.
Det enda som stör mig är att det är som det är.
Vilket ju är dumt. Jag målar in det i väggarna, men så blev det ju flammigt också.
Just så.
Far away where the soft winds blow
Far away from it all
There is a place you go
Where teardrops fall.
Far away in the stormy night
Far away and over the wall
You are there in the flickering light
Where teardrops fall.
We banged the drum slowly
And played the fife lowly
You know the song in my heart
In the turning of twilight
In the shadows of moonlight
You can show me a new place to start.
I've torn my clothes and I've drained the cup
Strippin' away at it all
Thinking of you when the sun comes up
Where teardrops fall.
By rivers of blindness
In love and with kindness
We could hold up a toast if we meet
To the cuttin' of fences
To sharpen the senses
That linger in the fireball heat.
Roses are red violets are blue
And times is beginning to crawl
I just might have to come to see you
Where teardrops fall.
-Bob Dylan
Far away from it all
There is a place you go
Where teardrops fall.
Far away in the stormy night
Far away and over the wall
You are there in the flickering light
Where teardrops fall.
We banged the drum slowly
And played the fife lowly
You know the song in my heart
In the turning of twilight
In the shadows of moonlight
You can show me a new place to start.
I've torn my clothes and I've drained the cup
Strippin' away at it all
Thinking of you when the sun comes up
Where teardrops fall.
By rivers of blindness
In love and with kindness
We could hold up a toast if we meet
To the cuttin' of fences
To sharpen the senses
That linger in the fireball heat.
Roses are red violets are blue
And times is beginning to crawl
I just might have to come to see you
Where teardrops fall.
-Bob Dylan
Bloooood
Jag: står och lagar mat, skär mig, blodet sprutar. Blir väldigt fascinerad, var länge sen det blödde så mycket att det liksom rann överallt. Sen inser jag att det liksom rinner VÄLDIGT mycket.
Jag: "C!! Kan du hjälpa mig? Har vi några plåster?"
C: (kommer ut från sitt rum): "hjärta hjärtanes!!" (börjar febrilt springa mellan lådorna, kommer sen fram till mig och virar in tummen i papper).
Jag: "bekymra dig inte om maten. Det kom inget i maten".
C: "jag bekymrar mig inte för maten, jag bekymrar mig för DIG. Måste hämta desinfektionsmedel..." (springer mot badrummet och kommer tillbaka med sådant).
Jag: "alltså, det skulle vara skilballt att ta ett konstnärligt kort på det här. Oj, akta, du kliver i blodet. Men nu är det inte riktigt läge att hämta kameran va?? Kan du röra om i baconen så de inte fastnar."
C: (fnyser) "baconen... skit i baconen... och NEJ, det INTE läge att hämta kameran".
Nehej, så där jag gick jag miste om ett konstnärligt kort.
Jag: "C!! Kan du hjälpa mig? Har vi några plåster?"
C: (kommer ut från sitt rum): "hjärta hjärtanes!!" (börjar febrilt springa mellan lådorna, kommer sen fram till mig och virar in tummen i papper).
Jag: "bekymra dig inte om maten. Det kom inget i maten".
C: "jag bekymrar mig inte för maten, jag bekymrar mig för DIG. Måste hämta desinfektionsmedel..." (springer mot badrummet och kommer tillbaka med sådant).
Jag: "alltså, det skulle vara skilballt att ta ett konstnärligt kort på det här. Oj, akta, du kliver i blodet. Men nu är det inte riktigt läge att hämta kameran va?? Kan du röra om i baconen så de inte fastnar."
C: (fnyser) "baconen... skit i baconen... och NEJ, det INTE läge att hämta kameran".
Nehej, så där jag gick jag miste om ett konstnärligt kort.
tisdag, oktober 04, 2005
Oh mercy
Under trägen möda går dagarna mot höst.
Det blir så fint, så fint hemma hos oss. Fast långsamt går det. Igår invigde jag badkaret, mkt härligt.
Och just nu är det Bob Dylan som gäller, albumet "oh mercy" främst. Ingen arg-musik. Inte just nu.
Det blir så fint, så fint hemma hos oss. Fast långsamt går det. Igår invigde jag badkaret, mkt härligt.
Och just nu är det Bob Dylan som gäller, albumet "oh mercy" främst. Ingen arg-musik. Inte just nu.
måndag, oktober 03, 2005
Askungen vs Evil guldlock
Jag gör konstiga saker när jag är halvvaken. Igår morse hade jag mobilklockan på snooze, och när den ringde för typ tredje gången blev jag skitirriterad och skällde ut den, för duschen var ju faktiskt upptagen så varför skulle jag OCKSÅ gå upp precis just DÅ!?? När jag hade skällt ut den färdigt hade jag hunnit vakna, och då blev jag nästan lite rädd för mig själv.
Konstigt hur man, fast man är vuxen, tycker att det spelar roll vad föräldrarna tycker. När jag likt askungen låg på knä i badrummet igår och med skurmedel skrubbade golven för allt vad tygen höll, var min återkommande tanke "TÄNK, om mamma såg mig nu". Haha. Men det har faktiskt en anledning, För av kvinnorna i vår familj så är det Mamma och S som är pedanter och håller damm-fritt, och jag och E som... tja... mottot är väl typ "om du ser en dammtuss här är det för att jag har gjort något roligare".
Men nu har jag också blivit ett städ-monster, Vileda quick-mopp är numera gud och ajax allrengöring hans profet.
Nehepp, om man skulle sticka hem och måla en vägg då, kanske.
Konstigt hur man, fast man är vuxen, tycker att det spelar roll vad föräldrarna tycker. När jag likt askungen låg på knä i badrummet igår och med skurmedel skrubbade golven för allt vad tygen höll, var min återkommande tanke "TÄNK, om mamma såg mig nu". Haha. Men det har faktiskt en anledning, För av kvinnorna i vår familj så är det Mamma och S som är pedanter och håller damm-fritt, och jag och E som... tja... mottot är väl typ "om du ser en dammtuss här är det för att jag har gjort något roligare".
Men nu har jag också blivit ett städ-monster, Vileda quick-mopp är numera gud och ajax allrengöring hans profet.
Nehepp, om man skulle sticka hem och måla en vägg då, kanske.
söndag, oktober 02, 2005
Jorå, så att...
Vi har just varit och handlat, nu är jag hos ma&pa där jag lämnat tillbaka bilen. Allt är grejt, verkligen. Fast vi har insett att vi kommer få ringa snygg-Janne många gånger. Janne är the guy next door typ, nån slags kvartersvärd som går runt och drar till skruvar och så om det behövs. Har själv inte haft äran att möta honom personligen, men S&C var MYCKET nöjda när de kom från besiktningen. Så nu låter det typ såhär hemma:
-oj, det är nåt med kranen. Ja ja, vi får ringa Janne.
-hur gör man med den här mojängen? Skriv upp det nånstans så vi kommer ihåg att fråga Janne.
-vem tror ni man pratar med om man behöver nyckel till hobbyrummet?
-vet inte, tror ni inte man tar det med Janne?
Nu ska vi till kyrkan, sen hem och städa och hänga in kläder i klädkammaren, och kanske laga lite mat. Vi handlade ju ändå HUR mycket mat som helst.
-oj, det är nåt med kranen. Ja ja, vi får ringa Janne.
-hur gör man med den här mojängen? Skriv upp det nånstans så vi kommer ihåg att fråga Janne.
-vem tror ni man pratar med om man behöver nyckel till hobbyrummet?
-vet inte, tror ni inte man tar det med Janne?
Nu ska vi till kyrkan, sen hem och städa och hänga in kläder i klädkammaren, och kanske laga lite mat. Vi handlade ju ändå HUR mycket mat som helst.
lördag, oktober 01, 2005
Jag - oorganiserad!?
Jahapp, det gick ju fort det där. tack vare ett par starka karlar och lite god vilja. Det kliar i fingrarna av målarlust, men ska väl vänta till måndag i alla fall... Fick lite panik bara när jag insåg att jag inte har nån aning om var jag har mina betyg och intyg och sånt. Undrar hur länge jag måste leta innan jag träffar rätt kartong.
"Jaha, det skulle jag också vara nervös för, om jag hade din icke-organisationsförmåga". Något i den stilen sade S syrligt, i samband med att jag under bilfärden till den lokala pizzerian vädrade mina farhågor kring detta. Fick ju inte en mindre klump i magen av det precis.
"jaha, men har DU sån himla ordning på DINA grejor då?" Replikerade jag, varpå hon genast redovisade några exempel på vad för grejor hon hade i olika kartonger/väskor.
Jaja. Whatever.
Nu har vi haft pizzapicnic på golvet hemma hos ma&pa. Var mycket obekvämt att sitta på golvet, men man kände sig spontan och crazy (typ).
"Jaha, det skulle jag också vara nervös för, om jag hade din icke-organisationsförmåga". Något i den stilen sade S syrligt, i samband med att jag under bilfärden till den lokala pizzerian vädrade mina farhågor kring detta. Fick ju inte en mindre klump i magen av det precis.
"jaha, men har DU sån himla ordning på DINA grejor då?" Replikerade jag, varpå hon genast redovisade några exempel på vad för grejor hon hade i olika kartonger/väskor.
Jaja. Whatever.
Nu har vi haft pizzapicnic på golvet hemma hos ma&pa. Var mycket obekvämt att sitta på golvet, men man kände sig spontan och crazy (typ).
Flytt påbörjad
Vann två av sex rundor på biljarden igår. Känner att jag får vara nöjd med det.
Nu är det Stora Flyttaredagen, jag och Svåger M ska strax köra första lasset. Han är just iväg och köper olja till bilen och red bull...
Resten av gänget ska fixa frukost tills vi är tillbaka, men det tror jag väl först när jag får se det. "och ägg och sånt där, lite mastigt liksom!?" Sade jag och såg framför mig en härlig hotellfrukost. Vet inte om det var vad de såg framför sig också.
Ja ja, rapporterar sen om hur det går.
Nu är det Stora Flyttaredagen, jag och Svåger M ska strax köra första lasset. Han är just iväg och köper olja till bilen och red bull...
Resten av gänget ska fixa frukost tills vi är tillbaka, men det tror jag väl först när jag får se det. "och ägg och sånt där, lite mastigt liksom!?" Sade jag och såg framför mig en härlig hotellfrukost. Vet inte om det var vad de såg framför sig också.
Ja ja, rapporterar sen om hur det går.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)