Ibland är jag väldigt orationell. Osmart. Kalla det vad ni vill.
Jag har bråttom. Måste packa klart, måste flytta. Och då slår det över, och jag KAN liksom inte jäkta. Vad blir bättre av att jäkta? Alltså fick jag i morse för mig att jag skulle locka hela håret. Nu ser jag ut som EVIL Guldlock.
Åkte till konsum för att hämta fler banankartonger, släpade med brorsan. Nu hade stressen börjat sätta in en aning.
"Du kör som en galning".
Nehepp, för tänk att det gör jag inte alls det. Jag försöker bara vara effektiv och spara tid, liksom.
Släpade hem nio kartonger, KNAPPAST att resten av böckerna fick plats däri. Nej, o nej. Jag slängde två böcker efter mycket vånda, men det förbättrade situationen föga.
Mina knän lade för övrigt av i morse, båda två olämpligt nog. Jag fick häva mig upp ur sängen med hjälp av bokhyllan bredvid. Förhoppningsvis är det övergående.
SMS av L: "biljard ikväll"?
orationella jag: "Jajamensan!!"
rationella jag: "men hallå, tackar du ja till det? Du ska ju börja flytta i kväll?
orationella jag: "ja, men det är viktigt att jobba på sina biljard-skills."
rationella jag: "förvisso, men det kan du ju göra en annan gång?"
orationella jag: "Men TJEVEN då!! Jag ska SPELA BILJARD, that´s it!"
rationella jag: "Ok ok, skrik inte. Men i såfall får du inte sitta här och blogga, då måste du packa nu".
fredag, september 30, 2005
Tom McRae (not my lover)
Alltså, har ni möjlighet måste ni ladda hem och lyssna på Tom McRae. Exempelvis det självbetitlade albumet från 2001. Så sprött, vackert och weirdo.
"I aint scared of lightning
Come on and do your worst
If they gave degrees
For cheating destiny
Then man
I got a first
No I aint scared of lightning
It's the same old empty threat
I've been standing proud
Beneath the gathering cloud
And man
I ain't dead yet
No I ain't scared of lightning
And thunder never killed
I was born in a summer storm
I live there still
Yeah I was born in a summer storm
I live there still"
Jupps.
"I aint scared of lightning
Come on and do your worst
If they gave degrees
For cheating destiny
Then man
I got a first
No I aint scared of lightning
It's the same old empty threat
I've been standing proud
Beneath the gathering cloud
And man
I ain't dead yet
No I ain't scared of lightning
And thunder never killed
I was born in a summer storm
I live there still
Yeah I was born in a summer storm
I live there still"
Jupps.
torsdag, september 29, 2005
Gud är ju kul.
Eftersom jag häromdagen helt oförhappandes snubblade över Ords. 3:1-12, har jag verkligen tagit det till mig och läser det nu lite då och då så att jag ska bli påmind. I en vers (9) står det:
"Ära Herren med alla dina ägodelar och ge honom det första av all din gröda. Dina lador ska då fyllas av riklig skörd och dina pressar flöda över av vin".
Tänkte på det när jag åkte hem idag. Jag brukar tänka att när jag har kommit igång med ekonomin igen, ska jag komma igång med givandet. Men det är en poäng med att det står att vi ska ge honom det FÖRSTA... och DÅ ska han ge oss. Inte att han FÖRST ger oss och att vi kan ge när vi väl vet att vi har råd.
Tror det handlar om tillit.
Gick alltså och resonerade med mig själv; skulle jag ge tionde på sista lönen från Visby, som kom nu den 25:e? Det var ingen stor summa, men ändå. Räknade snabbt ut vad det skulle bli, och tänkte först att det kanske inte räknas liksom. Men jag hörde svaret i samma sekund jag ställde frågan; det handlar om attityden.
Ok, med det svaret i ryggen beslöt jag mig för att göra så, Gud tål ju att testas, tänkte jag. (Hoppades jag).
Ikväll var jag så hos T&F, när T plötsligt utbrister att hon har haft så dåligt samvete, för fick jag verkligen betalt för resan (i Augusti FÖRRA året) när jag åkte till Arboga för att göra hennes bruduppsättning?? Nej, men det var ju inget jag hade saknat, sade jag. Men T stegade omedelbums iväg och hämtade pengar till mig, exakt den summan som jag bestämt mig för att lämna i tionde.
Haha. Gud är ju rolig. Och framför välsignade Gud mitt lilla steg i tro på en gång. Inte alltid man får sånt svar på tal. :-)
"Ära Herren med alla dina ägodelar och ge honom det första av all din gröda. Dina lador ska då fyllas av riklig skörd och dina pressar flöda över av vin".
Tänkte på det när jag åkte hem idag. Jag brukar tänka att när jag har kommit igång med ekonomin igen, ska jag komma igång med givandet. Men det är en poäng med att det står att vi ska ge honom det FÖRSTA... och DÅ ska han ge oss. Inte att han FÖRST ger oss och att vi kan ge när vi väl vet att vi har råd.
Tror det handlar om tillit.
Gick alltså och resonerade med mig själv; skulle jag ge tionde på sista lönen från Visby, som kom nu den 25:e? Det var ingen stor summa, men ändå. Räknade snabbt ut vad det skulle bli, och tänkte först att det kanske inte räknas liksom. Men jag hörde svaret i samma sekund jag ställde frågan; det handlar om attityden.
Ok, med det svaret i ryggen beslöt jag mig för att göra så, Gud tål ju att testas, tänkte jag. (Hoppades jag).
Ikväll var jag så hos T&F, när T plötsligt utbrister att hon har haft så dåligt samvete, för fick jag verkligen betalt för resan (i Augusti FÖRRA året) när jag åkte till Arboga för att göra hennes bruduppsättning?? Nej, men det var ju inget jag hade saknat, sade jag. Men T stegade omedelbums iväg och hämtade pengar till mig, exakt den summan som jag bestämt mig för att lämna i tionde.
Haha. Gud är ju rolig. Och framför välsignade Gud mitt lilla steg i tro på en gång. Inte alltid man får sånt svar på tal. :-)
Du har, därför jag att jag har.
Träffade Ida idag. Vi lunchade (på 113 50, var annars?) och sen promenade vi ut mot djurgården med våra medhavda koffeinhaltiga drycker, satt på en brygga i solen både länge och väl och pratade om allt och inget.
I flyttar hit snart, från Visby, så det är som att jag får en del av Gotland här i sthlm. Är mkt tacksam för det. Och när vi umgås så påminns jag om hela den mentaliteten som jag bara älskar när jag är med Visby-vännerna, hur SJÄLVKLART allt är.
ÄR man väl vänner, på riktigt, behöver man inte prata i telefon varje dag. Är man inte på samma ställe, finns man där för varandra, tyst. Eller inte tyst, om det skulle behövas. Men relationen är stabil, och det är så självklart att man ställer upp för varandra. Inga problem. I är i motsatt situation som mig nu, hon har fått jobb här men ingen bostad. "När jag kommer tillbaka i Oktober går vi ut och käkar italienskt, på min lön," sa I. Och så är det med det där gänget, inte bara när det gäller pengar. Det är ett sätt att leva, "du har inget, jag har, och du har därför att jag har". Mat i kylen, nånstans att slagga, en tröja om vi ska ut på stan och nån har glömt ombyte, tjänster och gentjänster.
Och på något sätt, är det ju samma med Gud. Jag vill tro det, och tror det. Just nu är jag totalt beroende, därför att jag inte har. Fast jag har ändå, därför att Gud har. Och man vet inte vad det är att vara beroende, förrän man inte har något. Man vet inte vad det är att vara ensam, förrän det ENDA man har är ett tyst löfte från Gud att han inte kommer lämna mig. Man vet inte vad det är att leva, förrän man har varit deep down och sett motsatsen.
Saliga är de som hungrar...
de som törstar...
de som är fattiga i anden.
I flyttar hit snart, från Visby, så det är som att jag får en del av Gotland här i sthlm. Är mkt tacksam för det. Och när vi umgås så påminns jag om hela den mentaliteten som jag bara älskar när jag är med Visby-vännerna, hur SJÄLVKLART allt är.
ÄR man väl vänner, på riktigt, behöver man inte prata i telefon varje dag. Är man inte på samma ställe, finns man där för varandra, tyst. Eller inte tyst, om det skulle behövas. Men relationen är stabil, och det är så självklart att man ställer upp för varandra. Inga problem. I är i motsatt situation som mig nu, hon har fått jobb här men ingen bostad. "När jag kommer tillbaka i Oktober går vi ut och käkar italienskt, på min lön," sa I. Och så är det med det där gänget, inte bara när det gäller pengar. Det är ett sätt att leva, "du har inget, jag har, och du har därför att jag har". Mat i kylen, nånstans att slagga, en tröja om vi ska ut på stan och nån har glömt ombyte, tjänster och gentjänster.
Och på något sätt, är det ju samma med Gud. Jag vill tro det, och tror det. Just nu är jag totalt beroende, därför att jag inte har. Fast jag har ändå, därför att Gud har. Och man vet inte vad det är att vara beroende, förrän man inte har något. Man vet inte vad det är att vara ensam, förrän det ENDA man har är ett tyst löfte från Gud att han inte kommer lämna mig. Man vet inte vad det är att leva, förrän man har varit deep down och sett motsatsen.
Saliga är de som hungrar...
de som törstar...
de som är fattiga i anden.
onsdag, september 28, 2005
Jippie!
Det regnar!
Välkomna, alla trattkantareller och trumpetsvampar. Jag ska leta på er nästa vecka.
Jag fattar inte vad jag egentligen har använt för att tänka med, när jag planerat flytten. Såhär har jag föreställt mig lördagen:
Alla tar varin kartong och ställer den på släpet. Vi kör iväg och lastar ur grejorna där borta, sen äter vi pizza och syrran d.ä. och hennes familj åker hem igen. Alla är glada, sjunger kanske på nån liten trudilutt, ingen är svettig. (Kanske att jag typ tappar taget om soffan så att min svåger får den över sig, men det är liksom the worst case scenario).
Nu inser jag att det kommer bli LITE jobbigare än så. Jag har packat tio kartonger, slängt två stora sopsäckar på tippen, och fortfarande SYNS det inte att jag har börjat packa. Seriously. Det är ju helt otroligt. Har sex ganska stora bokhyllar i mitt rum, och bara EN hylla med böcker fyllde tre kartonger. Kära nån.
Hur som helst, nu ska jag söka åtta jobb till och sen skriva lite. Har fått konstruktiv kritik av min syster d.y, svensklärare-2-be. Känns som när man gick på gymnasiet och lämnade in uppgifter. Å vad jag älskade det.
Just ja, sen har både M och D kommenterar idag att jag spottar ut en hejdlös mängd inlägg här. Men jag tvingar ju ingen att läsa. Detta är ju my own lilla corner in cyberspace, ingen behöver hänga här mer än jag. ;-) Dessutom kommer jag snart vara så upptagen med att inte tappa en soffa på min svåger, att ni får vila era ögon ett tag. I alla fall från mig.
Välkomna, alla trattkantareller och trumpetsvampar. Jag ska leta på er nästa vecka.
Jag fattar inte vad jag egentligen har använt för att tänka med, när jag planerat flytten. Såhär har jag föreställt mig lördagen:
Alla tar varin kartong och ställer den på släpet. Vi kör iväg och lastar ur grejorna där borta, sen äter vi pizza och syrran d.ä. och hennes familj åker hem igen. Alla är glada, sjunger kanske på nån liten trudilutt, ingen är svettig. (Kanske att jag typ tappar taget om soffan så att min svåger får den över sig, men det är liksom the worst case scenario).
Nu inser jag att det kommer bli LITE jobbigare än så. Jag har packat tio kartonger, slängt två stora sopsäckar på tippen, och fortfarande SYNS det inte att jag har börjat packa. Seriously. Det är ju helt otroligt. Har sex ganska stora bokhyllar i mitt rum, och bara EN hylla med böcker fyllde tre kartonger. Kära nån.
Hur som helst, nu ska jag söka åtta jobb till och sen skriva lite. Har fått konstruktiv kritik av min syster d.y, svensklärare-2-be. Känns som när man gick på gymnasiet och lämnade in uppgifter. Å vad jag älskade det.
Just ja, sen har både M och D kommenterar idag att jag spottar ut en hejdlös mängd inlägg här. Men jag tvingar ju ingen att läsa. Detta är ju my own lilla corner in cyberspace, ingen behöver hänga här mer än jag. ;-) Dessutom kommer jag snart vara så upptagen med att inte tappa en soffa på min svåger, att ni får vila era ögon ett tag. I alla fall från mig.
Guldhjärtan i färgaffären
Så puttrade vi då iväg till färgbutiken. Eftersom vi nu hade ungefär 100 kvadrat att måla, var det ett projekt av modell större, att komma fram till vad alla väggar skulle ha för färger.
Jag: Kolla vilken cool guldfärg! Jag ska göra ett hjärta av den på min röda fondvägg.
S & C: Vafalls?? Jahaa, på DIN vägg. Haha, visst, gör det (lättade).
C: ok, men vad tror ni om den här färgen till ena väggen i hallen?
S: det tror jag blir bra.
Jag: Tror den blir för mörk.
C: ja men kolla här då... (demonstrerar små lappar och prover).
S: det tror jag blir bra.
Jag: Tror den blir för mörk.
C: (demonstrerar lite till) Men alltså...
Jag: Ok ok, om jag får göra guldhjärtan på den.
C: HAHAHA. Ja men bra, då går du med på den alltså.
Jag: Ja. Om jag får göra guldhjärtan. Eller nej förresten, vi kan måla hela lilla korridoren i guld!!
S: HAHAHAHAHAHAHA!
C: HAHAHAHAHAHAHA! (Ser halvt spyfärdig ut):
S: HAHAHAHAAHAAAAJAjooo......Jo.... eller.... egentligen, varför inte?
Jag: (Inser att det faktiskt ÄR en kul idé) Ja, jag tror det kan bli lite kitchigt sådär.
C: HAHAHAHAHaaaa...eh.... ni SKOJAR väl?
Jag & S (tittar på varandra och inser att nej, det gör vi inte). Eh, nej...
Här tar sig C för huvudet och går runt ett varv i butiken (ja, hon är faktiskt en helt ÄKTA dramaqueen), kvidande. Kommer tilbaka till oss.
Jag: Det är ju en ganska liten yta.
S: jätteliten yta. Bara en liten pluttig korridor.
C: (kvider) ja... eh... hmm... jo...
Jag: BRA! Hämta burkarna!!
Jag: Kolla vilken cool guldfärg! Jag ska göra ett hjärta av den på min röda fondvägg.
S & C: Vafalls?? Jahaa, på DIN vägg. Haha, visst, gör det (lättade).
C: ok, men vad tror ni om den här färgen till ena väggen i hallen?
S: det tror jag blir bra.
Jag: Tror den blir för mörk.
C: ja men kolla här då... (demonstrerar små lappar och prover).
S: det tror jag blir bra.
Jag: Tror den blir för mörk.
C: (demonstrerar lite till) Men alltså...
Jag: Ok ok, om jag får göra guldhjärtan på den.
C: HAHAHA. Ja men bra, då går du med på den alltså.
Jag: Ja. Om jag får göra guldhjärtan. Eller nej förresten, vi kan måla hela lilla korridoren i guld!!
S: HAHAHAHAHAHAHA!
C: HAHAHAHAHAHAHA! (Ser halvt spyfärdig ut):
S: HAHAHAHAAHAAAAJAjooo......Jo.... eller.... egentligen, varför inte?
Jag: (Inser att det faktiskt ÄR en kul idé) Ja, jag tror det kan bli lite kitchigt sådär.
C: HAHAHAHAHaaaa...eh.... ni SKOJAR väl?
Jag & S (tittar på varandra och inser att nej, det gör vi inte). Eh, nej...
Här tar sig C för huvudet och går runt ett varv i butiken (ja, hon är faktiskt en helt ÄKTA dramaqueen), kvidande. Kommer tilbaka till oss.
Jag: Det är ju en ganska liten yta.
S: jätteliten yta. Bara en liten pluttig korridor.
C: (kvider) ja... eh... hmm... jo...
Jag: BRA! Hämta burkarna!!
En surprise-morgon.
Dagen började med att S och C hoppade upp i min säng för att berätta om lägenhetsbesiktningen de varit på tidigt på morgonen. Jag hade bett att få slippa med hänvisning till att jag skulle skjutsa mina päron till flyget på natten. Nu var det ju inte just den HÄR natten skulle det visa sig, men det låtsades jag helt glömma bort.
Hur som helst, där satt de i fotändan av sängen, pigga och fräscha och glatt kvittrande. Drog upp täcket till ögonen och mumlade ohörbara saker.
Hur som helst, de tidigare lägenhetsinnehavarna hade besiktningen till ära tapetserat om hela lägenheten i fängelsegrått, rosa och med neongula border. Man ba, jo, det här är ju UNGEFÄR SAMMA SAK som att MÅLA vitt som vi kommit ÖVERENS om.
Detta innebar alltså för oss att målarprojektet blev ungefär tre gånger större än planerat, men what the heck.
Jag hoppade in i duschen, S och C gjorde brunch med ägg och bacon och köttbullar och grejs. Känner att det kommer fungera MYCKET bra att bo tillsammans. Slängde i mig brunchen, och anhöll sen om att få gå och torka håret och sätta på mascara.
"Visst, snåla inte med sminket!!" Hojtade S. Kände att det kommer fungera BRA att bo till sammans, om än inte MYCKET bra.
Hur som helst, där satt de i fotändan av sängen, pigga och fräscha och glatt kvittrande. Drog upp täcket till ögonen och mumlade ohörbara saker.
Hur som helst, de tidigare lägenhetsinnehavarna hade besiktningen till ära tapetserat om hela lägenheten i fängelsegrått, rosa och med neongula border. Man ba, jo, det här är ju UNGEFÄR SAMMA SAK som att MÅLA vitt som vi kommit ÖVERENS om.
Detta innebar alltså för oss att målarprojektet blev ungefär tre gånger större än planerat, men what the heck.
Jag hoppade in i duschen, S och C gjorde brunch med ägg och bacon och köttbullar och grejs. Känner att det kommer fungera MYCKET bra att bo tillsammans. Slängde i mig brunchen, och anhöll sen om att få gå och torka håret och sätta på mascara.
"Visst, snåla inte med sminket!!" Hojtade S. Kände att det kommer fungera BRA att bo till sammans, om än inte MYCKET bra.
Det enda som är konstant?
Det handlar inte om det gamla.
Det handlar inte om igår.
Det handlar inte ens om i morgon, inte just nu.
Det handlar bara om att bygga nytt.
Bygga nytt,
bygga nytt.
Det handlar inte om vad vi har sett, inte om vad vi har sagt.
Säg att det inte handlar om det vi har sagt
Ingen vill väl tillbaka?
Inte på riktigt.
Det handlar inte om igår.
Det handlar inte ens om i morgon, inte just nu.
Det handlar bara om att bygga nytt.
Bygga nytt,
bygga nytt.
Det handlar inte om vad vi har sett, inte om vad vi har sagt.
Säg att det inte handlar om det vi har sagt
Ingen vill väl tillbaka?
Inte på riktigt.
tisdag, september 27, 2005
Hjälp!
Ok folks, jag behöver er hjälp här. Kom ihåg frågan tills vi ses eller hörs.
Är detta för sentimentalt??
För att lugna exempelvis M.M, kan jag tillägga att det inte utvecklas till en tantsnusk-grej, det handlar mer om verklighet och fantasi och överlevnad.
"Det hände att jag förlorade mig i tankar om vad som var verkligt och vad som var en produkt av min livliga fantasi. Ibland trodde jag att Erich också var en man som inte fanns någon annanstans än inom mig, att han var någon som jag diktat ihop därför att jag var utsvulten på närhet, på känslor, på verklighet. I det liv jag levde, i den stad jag alltid bott, fanns bara tomma fraser, bara fasader, bara kyla.
Visst, jag upplevde värme också. Jag har upplevt värme som skulle få solens inre att verka kyligt. Jag har sett evigheten i mina barns ögon, jag har blivit famnad av kärlekens innersta väsen, av det sannaste och det renaste. Men det vackra försvann ur mitt liv. Det är en lång historia, men det som blev kvar är mörkare än mörker.
Vad var det som höll mig vid liv? För det var något, någon, som höll mig vid liv under de svåraste åren i mitt liv. Han fångade mina tårar i sina kupade händer, han förklarade för mig när jag grät att det var mitt hjärta som smälte och rann ut för mina kinder och han ville hålla mitt hjärta i sina händer.
Jag går historien i förväg. Jag vill berätta om Erich, så mycket jag kommer ihåg om honom. Jag vill tala om honom, andas hans namn och låta hans ansikte framträda på mina slutna ögonlock. De ögonlock som varit scenen för mina drömmar i många, många år. Många gånger har han funnits i dem, i drömmarna, som om han aldrig lämnat mig på riktigt, som om han lever både i den verkliga världen och i min fantasivärld, i min drömvärld.
Kanske är det därför jag ibland undrat om han verkligen existerade. Såsom man kan ifrågasätta abstrakta ting såsom kärlek, hat och skam, så har jag ifrågasatt honom.
Men så drar jag mig till minnes hans ansikte, hans gestalt, och jag vet med en säkerhet som jag sällan känner, att han lever. Att han har levt. I alla världar som någonsin finns och någonsin har funnits."
Vad tänker man?
Är detta för sentimentalt??
För att lugna exempelvis M.M, kan jag tillägga att det inte utvecklas till en tantsnusk-grej, det handlar mer om verklighet och fantasi och överlevnad.
"Det hände att jag förlorade mig i tankar om vad som var verkligt och vad som var en produkt av min livliga fantasi. Ibland trodde jag att Erich också var en man som inte fanns någon annanstans än inom mig, att han var någon som jag diktat ihop därför att jag var utsvulten på närhet, på känslor, på verklighet. I det liv jag levde, i den stad jag alltid bott, fanns bara tomma fraser, bara fasader, bara kyla.
Visst, jag upplevde värme också. Jag har upplevt värme som skulle få solens inre att verka kyligt. Jag har sett evigheten i mina barns ögon, jag har blivit famnad av kärlekens innersta väsen, av det sannaste och det renaste. Men det vackra försvann ur mitt liv. Det är en lång historia, men det som blev kvar är mörkare än mörker.
Vad var det som höll mig vid liv? För det var något, någon, som höll mig vid liv under de svåraste åren i mitt liv. Han fångade mina tårar i sina kupade händer, han förklarade för mig när jag grät att det var mitt hjärta som smälte och rann ut för mina kinder och han ville hålla mitt hjärta i sina händer.
Jag går historien i förväg. Jag vill berätta om Erich, så mycket jag kommer ihåg om honom. Jag vill tala om honom, andas hans namn och låta hans ansikte framträda på mina slutna ögonlock. De ögonlock som varit scenen för mina drömmar i många, många år. Många gånger har han funnits i dem, i drömmarna, som om han aldrig lämnat mig på riktigt, som om han lever både i den verkliga världen och i min fantasivärld, i min drömvärld.
Kanske är det därför jag ibland undrat om han verkligen existerade. Såsom man kan ifrågasätta abstrakta ting såsom kärlek, hat och skam, så har jag ifrågasatt honom.
Men så drar jag mig till minnes hans ansikte, hans gestalt, och jag vet med en säkerhet som jag sällan känner, att han lever. Att han har levt. I alla världar som någonsin finns och någonsin har funnits."
Vad tänker man?
Wtf
Fick inte jobbet på häktet. Tänkte först bli tjurig på Gud (jag höll på att packa och grejade och var glad ända tills de ringde) Så fiskade jag upp ett litet litet kort som farmor skickat för 5 år sen (farmor är über-grym) med bibelordet ords. 3:1-11. Tror det var det, om det står nåt konstigt där så var det inte det.
Hur som helst, eftersom ingen vettig människa överhuvudtaget som VET vem jag är skulle sumpa chansen att ha mig omkring sig :-P resonerade jag som så att det bara är ytterligare en del i ledet av Guds prövningar. Eftersom inget har gått som jag velat under typ de senaste 2 (3?) åren så börjar jag misstänka att han verkligen vill kolla att jag inte blir en sån där sur-kärring om jag måste gå igenom vissa saker, så jag beslöt mig raskt för att jag tänker inte bli det nu heller. Det kommer nåt annat. Det kommer ALLTID nåt annat.
Dessutom lyssnade jag redan på Lavinge, så jag behövde inte ens lägga den i sterion. Det är ju annars ett typiskt Lavinge/SP/MCR-moment.
Hur som helst, eftersom ingen vettig människa överhuvudtaget som VET vem jag är skulle sumpa chansen att ha mig omkring sig :-P resonerade jag som så att det bara är ytterligare en del i ledet av Guds prövningar. Eftersom inget har gått som jag velat under typ de senaste 2 (3?) åren så börjar jag misstänka att han verkligen vill kolla att jag inte blir en sån där sur-kärring om jag måste gå igenom vissa saker, så jag beslöt mig raskt för att jag tänker inte bli det nu heller. Det kommer nåt annat. Det kommer ALLTID nåt annat.
Dessutom lyssnade jag redan på Lavinge, så jag behövde inte ens lägga den i sterion. Det är ju annars ett typiskt Lavinge/SP/MCR-moment.
1 sak
"Man ska göra en sak och göra det bra, hellre än att göra många saker och göra det dåligt", sade en vis människa.
Det låter ju jättebra, verkligen. Men hur kommer man dit? Tips, någon? Ämnet aktualiserades efter att jag häromdagen började fundera över allt jag vill göra. Fast det konstiga är att det hela tiden pendlar mellan energi och någon slags "apati light". Man vill så mycket mycket MYCKET, och sen slår det över till att jag blir helt trött av alla tankar och går och lägger mig.
Kära Bullen, är det något fel på mig? /Schizofrenique
Det låter ju jättebra, verkligen. Men hur kommer man dit? Tips, någon? Ämnet aktualiserades efter att jag häromdagen började fundera över allt jag vill göra. Fast det konstiga är att det hela tiden pendlar mellan energi och någon slags "apati light". Man vill så mycket mycket MYCKET, och sen slår det över till att jag blir helt trött av alla tankar och går och lägger mig.
Kära Bullen, är det något fel på mig? /Schizofrenique
2 saker
"om nåt verkar för bra för att vara sant, så är det antagligen inte sant", sade nån för ett tag sen. Det kanske ligger nåt i det.
Och dessutom vill jag bara slå ett slag för Alice Coopers "poison". Den låten är ju så bra så man går av.
Och dessutom vill jag bara slå ett slag för Alice Coopers "poison". Den låten är ju så bra så man går av.
armed and dangerous
Alltså, är detta sant!? Saxat ur Expressen:
"En grupp beväpnade delfiner befaras ha rymt från en militäranläggning i Louisiana då orkanen Katrina drog in över land.
Delfinerna kan vara beväpnade med giftpilar."
Kan man inte ens lämna DJUREN utanför väpnade konflikter??
Gick bra att skjutsa mamma och pappa till flygbussen i natt. Hoppade upp ur sängen 03:10, drog på mig mjukisbyxorna, gick och hämtade bilen. Fick vänta på vändplanen så pass länge att mitt knä hann stelna, dock. Fast det går ju ganska fort. Bara ett par minuter.
De frågade på häktet om mitt knä skulle vara ett problem i jobbet, med tanke på att gruppen jag sökte till är den interna insatsstyrkan som springer på larm.
"OH nej!! VERKLIGEN inte!!" Sade jag och log självsäkert, som om frågan var helt befängd. Jag menar, jag får väl skaffa träben i värsta fall.
Hur som helst, med D'agostinos "I'll fly with you" på ganska hög volym i bilsterion for vi in mot staden (låten som en desperat hälsning från mig men det hjälpte inte, jag blev inte erbjuden att följa med).
Nu ska jag packa packa packa. Fattar inte hur det kan ta sån tid. Det är som när man ska göra pastasallad, man tänker att det ska vara jättelätt men det tar ju sån TID.
Personal message:
Jess, vi måste nästan ses och ta en fika när du nån gång är i sthlm. Mitt live-minne av dig är ju när du stod före mig i toa-kön (på väg till Frizon typ 2000?) med blå slingor i håret (för visst kom vi fram till att det var du?) men då visste jag ju inte att du skulle visa dig vara en sån go och smart tjej. :-)
end of message.
Har jag ingen powerking hemma? Nej, det har jag inte. Jag MÅSTE ha en powerking. Får springa till Willys, än har jag ju ingen träprotes som hindrar mig.
"En grupp beväpnade delfiner befaras ha rymt från en militäranläggning i Louisiana då orkanen Katrina drog in över land.
Delfinerna kan vara beväpnade med giftpilar."
Kan man inte ens lämna DJUREN utanför väpnade konflikter??
Gick bra att skjutsa mamma och pappa till flygbussen i natt. Hoppade upp ur sängen 03:10, drog på mig mjukisbyxorna, gick och hämtade bilen. Fick vänta på vändplanen så pass länge att mitt knä hann stelna, dock. Fast det går ju ganska fort. Bara ett par minuter.
De frågade på häktet om mitt knä skulle vara ett problem i jobbet, med tanke på att gruppen jag sökte till är den interna insatsstyrkan som springer på larm.
"OH nej!! VERKLIGEN inte!!" Sade jag och log självsäkert, som om frågan var helt befängd. Jag menar, jag får väl skaffa träben i värsta fall.
Hur som helst, med D'agostinos "I'll fly with you" på ganska hög volym i bilsterion for vi in mot staden (låten som en desperat hälsning från mig men det hjälpte inte, jag blev inte erbjuden att följa med).
Nu ska jag packa packa packa. Fattar inte hur det kan ta sån tid. Det är som när man ska göra pastasallad, man tänker att det ska vara jättelätt men det tar ju sån TID.
Personal message:
Jess, vi måste nästan ses och ta en fika när du nån gång är i sthlm. Mitt live-minne av dig är ju när du stod före mig i toa-kön (på väg till Frizon typ 2000?) med blå slingor i håret (för visst kom vi fram till att det var du?) men då visste jag ju inte att du skulle visa dig vara en sån go och smart tjej. :-)
end of message.
Har jag ingen powerking hemma? Nej, det har jag inte. Jag MÅSTE ha en powerking. Får springa till Willys, än har jag ju ingen träprotes som hindrar mig.
Apati
Bra krav som V och Mp ställt på regeringen, att de ska ske en ny pröving innan man utvisar familjer med apatiska barn. Måste kolla upp hur högerblocket resonerar. Tycker det är en skitviktig fråga. Sen att regeringen inte följer det, trots löfte, det är beklagligt. Mycket värre än beklagligt.
Sen tycker jag även att Finland borde öppna gränserna lite, ta in fler än tre per år. Inte för att nån kommer kunna lära sig språket, men det är väl ett senare dilemma!?
Sen tycker jag även att Finland borde öppna gränserna lite, ta in fler än tre per år. Inte för att nån kommer kunna lära sig språket, men det är väl ett senare dilemma!?
måndag, september 26, 2005
Äventyrslust
Håller på att läsa "Den andra systern Boleyn". Handlar om Englands Henrik VIII och maktspelen vid engelska hovet på 1500-talet. Tyvärr vet man ju redan hur det går, han gifter sig med Anne och halshugger henne sen. Så jag har lite tappat motivationen för de sista 200 sidorna. Kanske ska jag läsa lite i den så jag somnar, för jag ska upp igen klockan 03:15, skjutsa mor och far till flygbussen.
Vad jag skulle vilja göra, men med stor sannolikhet aldrig kommer göra:
-köra öppen helikopter i Guatemala
-Jobba för Kristna fredsrörelsen i Israel (typ som mänsklig sköld)
-Åka med utlandsstyrkan till tex Kosovo (men då blir jag sexuellt trakasserad, säger svåger M som varit soldat där. Jaha, fast om jag inte sminkar mig och inte tvättar håret och går runt i fula kläder kommer nog ingen vilja sextrakassera mig, säger jag men de kommer de visst säger han)
-jobba som naturfotograf för National Geographic i Afrika
Men jag skulle trots allt nöja mej med ett bra liv här där man är engagerad i olika saker som gör att man kanske får sticka iväg nånstans ibland. Och det borde man ju kunna se till att det händer och sker..!?
Vad jag skulle vilja göra, men med stor sannolikhet aldrig kommer göra:
-köra öppen helikopter i Guatemala
-Jobba för Kristna fredsrörelsen i Israel (typ som mänsklig sköld)
-Åka med utlandsstyrkan till tex Kosovo (men då blir jag sexuellt trakasserad, säger svåger M som varit soldat där. Jaha, fast om jag inte sminkar mig och inte tvättar håret och går runt i fula kläder kommer nog ingen vilja sextrakassera mig, säger jag men de kommer de visst säger han)
-jobba som naturfotograf för National Geographic i Afrika
Men jag skulle trots allt nöja mej med ett bra liv här där man är engagerad i olika saker som gör att man kanske får sticka iväg nånstans ibland. Och det borde man ju kunna se till att det händer och sker..!?
Jag har packat hela dan.
De har fortfarande inte ringt från Kronobergshäktet. När jag ringde förra veckan sade personalhandläggaren "du är en av dem vi diskuterar".
Jaha, det var ju bra, eftersom jag har varit där på intervju.
Jag skulle vilja vara lite längre, jag har fått för mig att jag liksom skulle se mer respektingivande ut då. Jag tror för min inre bild att jag är ganska lång, men sen har jag upptäckt på senare tid, att det är jag ju verkligen inte. :-O Känns lite hårt, men vad gör man. Det man inte har i benen tar man igen i huvudet, eller vad det nu är farmor brukar säga. Eller om det var "det man inte har i huvudet..." eller så var det någon helt annan kroppsdel, det är inte helt glasklart.
D ringde förut, från Glimåkra. Efter att ha letat upp en kulle där han var tvungen att stå på en och samma spot hela tiden för att det skulle höras vad han sa.
Jag har varit en dålig vän. Jag var nära att sjabbla bort vänskapen helt och hållet, skulle jag tro. Det verkar som att det inte var för sent i alla fall, när jag insåg det. Det är inte bara Gud som har nåd med en knasig människa, verkar det som.
Ibland gör jag saker som jag inte vill, men oftare vill jag nog saker som jag inte gör.
Jaha, det var ju bra, eftersom jag har varit där på intervju.
Jag skulle vilja vara lite längre, jag har fått för mig att jag liksom skulle se mer respektingivande ut då. Jag tror för min inre bild att jag är ganska lång, men sen har jag upptäckt på senare tid, att det är jag ju verkligen inte. :-O Känns lite hårt, men vad gör man. Det man inte har i benen tar man igen i huvudet, eller vad det nu är farmor brukar säga. Eller om det var "det man inte har i huvudet..." eller så var det någon helt annan kroppsdel, det är inte helt glasklart.
D ringde förut, från Glimåkra. Efter att ha letat upp en kulle där han var tvungen att stå på en och samma spot hela tiden för att det skulle höras vad han sa.
Jag har varit en dålig vän. Jag var nära att sjabbla bort vänskapen helt och hållet, skulle jag tro. Det verkar som att det inte var för sent i alla fall, när jag insåg det. Det är inte bara Gud som har nåd med en knasig människa, verkar det som.
Ibland gör jag saker som jag inte vill, men oftare vill jag nog saker som jag inte gör.
I skogen
"Ja, det vore ju bra om det blev så", sade hon. Och jag önskade att hennes ord vore något slags veto, som man kunde vifta med framför Gud.
Jag kan inte säga att det är sorg heller. Det är någonting annat. Det är vad det är att öppna sig. Och jag är ledsen, men jag tappade nyckeln. Det går inte att låsa igen. Jag har alltid varit väldigt noga med var jag förvarar nycklarna. Jag har varit väldigt restriktiv med att dela ut dem. Jag har nog aldrig ens behövt göra kopior. Och nu blåser det kallt. Det blåser in. Har försökt regla med alla möjliga sorters plankor, men det blir bara provisoriskt.
Det står en blåklocka på ett ställe i skogsbrynet, den har stått där jättelänge nu. Står den där tills frosten kommer? Allt annat har ju dött. Bara rönnbären är klarröda.
And still, it's not an obsession.
"Obsession: The fact or state of being obsessed with an idea, desire, emotion, etc". (Websters college dictionary).
It's not an obsession.
Jag kan inte säga att det är sorg heller. Det är någonting annat. Det är vad det är att öppna sig. Och jag är ledsen, men jag tappade nyckeln. Det går inte att låsa igen. Jag har alltid varit väldigt noga med var jag förvarar nycklarna. Jag har varit väldigt restriktiv med att dela ut dem. Jag har nog aldrig ens behövt göra kopior. Och nu blåser det kallt. Det blåser in. Har försökt regla med alla möjliga sorters plankor, men det blir bara provisoriskt.
Det står en blåklocka på ett ställe i skogsbrynet, den har stått där jättelänge nu. Står den där tills frosten kommer? Allt annat har ju dött. Bara rönnbären är klarröda.
And still, it's not an obsession.
"Obsession: The fact or state of being obsessed with an idea, desire, emotion, etc". (Websters college dictionary).
It's not an obsession.
Alla heter Glenn, alla heter Glenn...etc
Somnade sent. Lyssnade på SP:s "Perfect".
Vaknade tidigt. Lyssnade på Winnerbäcks "Timglas".
Blev brutalt påmind om detta timglas då jag fick väldans bråttom till ett inbokat möte klockan 10. Hade tänkt cykla, hittade inte cykelnyckeln. Tog bilen, glömde körkortet, funderade över vad som händer om man blir stoppad.
Lyssnade på "I'm in love with your girlfriend" men hade lite svårt att relatera. Spolade en massa.
Jag ska ut i skogen nu. Jag kan kasta ut allt gammalt och rensa och städa (ok, det sistnämnda är det lite dåligt med) men jag kan inte fly mig själv. Jag har ju slutat med det. Så nu ska jag gå ut i skogen och lyssna på mig själv. Kanske kommer jag ända dit att det blir alldeles, alldeles tyst.
För övrigt har jag skjutit upp det där med att oroa mig till den 31:a oktober. Om saker och ting inte har rett upp sig den 31:a oktober, DÅ kan jag tillåta mig att bli orolig.
Vaknade tidigt. Lyssnade på Winnerbäcks "Timglas".
Blev brutalt påmind om detta timglas då jag fick väldans bråttom till ett inbokat möte klockan 10. Hade tänkt cykla, hittade inte cykelnyckeln. Tog bilen, glömde körkortet, funderade över vad som händer om man blir stoppad.
Lyssnade på "I'm in love with your girlfriend" men hade lite svårt att relatera. Spolade en massa.
Jag ska ut i skogen nu. Jag kan kasta ut allt gammalt och rensa och städa (ok, det sistnämnda är det lite dåligt med) men jag kan inte fly mig själv. Jag har ju slutat med det. Så nu ska jag gå ut i skogen och lyssna på mig själv. Kanske kommer jag ända dit att det blir alldeles, alldeles tyst.
För övrigt har jag skjutit upp det där med att oroa mig till den 31:a oktober. Om saker och ting inte har rett upp sig den 31:a oktober, DÅ kan jag tillåta mig att bli orolig.
Alla heter Glenn i Göteborg
Jag ser dig. Jag tror att jag har sett dig från början.
Skrämmer det dig?
Skrämmer det dig?
James Blunt (not my lover).
Just det, glömde säga, i natt drömde jag att jag träffade James Blunt. Jag tror att det var lite inspirerat av att min bror träffade och snackade med Kian i Blindside när han var i kyrkan häromsistens. Om man nu ska försöka reda ut var drömmar kommer i från.
Hoppet är en förskräckligt seglivad historia. Jag började på en bok en gång som hette nåt i den stilen, men tyvärr är den borta nu. Jag har typ 4 böcker på gång:
-poetisk bok om livet och döden och barn som drunknar
-icke-poetisk bok om relationer hit och dit
-icke-poetisk bok om relationer hit och dit nr 2
-bok om hoppet som är borta.
Kul att man har talang, synd att man är för lat för att göra nånting åt det.
Hoppet är en förskräckligt seglivad historia. Jag började på en bok en gång som hette nåt i den stilen, men tyvärr är den borta nu. Jag har typ 4 böcker på gång:
-poetisk bok om livet och döden och barn som drunknar
-icke-poetisk bok om relationer hit och dit
-icke-poetisk bok om relationer hit och dit nr 2
-bok om hoppet som är borta.
Kul att man har talang, synd att man är för lat för att göra nånting åt det.
Var är det nya?
Sa just till mig själv att om jag ska vara uppe så här dags, borde jag åtminstone göra lite nytta. Men det verkar som att jag inte vill lyssna till det örat, för hur mycket man än tänjer på gränserna för vad "göra nytta" innebär, känns det som att jag inte uppfyller kraven.
Häromdagen rensade jag i min telefonbok på mobilen. Det var helt hejdlöst vad jag raderade nummer. Jag kom in i nån slags "ut med det gamla in med det nya"-trance. (Tyvärr haltar det lite på "in med det nya". På samma sätt som med garderoben när jag rensade ur kläder).
Glömmer man mig så himla enkelt?
Det funderar jag också över. Jag brukar fundera över det när jag sitter uppe sent på kvällen och tycker lite små-synd om mig själv, sådär.
Häromdagen rensade jag i min telefonbok på mobilen. Det var helt hejdlöst vad jag raderade nummer. Jag kom in i nån slags "ut med det gamla in med det nya"-trance. (Tyvärr haltar det lite på "in med det nya". På samma sätt som med garderoben när jag rensade ur kläder).
Glömmer man mig så himla enkelt?
Det funderar jag också över. Jag brukar fundera över det när jag sitter uppe sent på kvällen och tycker lite små-synd om mig själv, sådär.
söndag, september 25, 2005
Man får inte pilla bort Jesus
Idag skulle jag och systrarna (E & S) dela upp mormors juveler, oss emellan. För att motverka en släktfejd á la hollywood-film hade vi redan innan dragit lott om vem som skulle få börja välja ur smyckesskrinet.
Vi borde veta vid det här laget att vi är så olika så att det inte skulle innebära några problem.
E håvade in guldet, inte oss emot eftersom vi använder silver. S håvade in stora moderna smycken och jag fick det som glittrade mest. Jag är ju lite som en skata, i det avseendet (möjligtvis även i andra avseenden).
Blicken föll sedan på ett vackert radband från Polen, som mormor en gång för länge sen fått av en präst-polare där. E tog upp det och fingrade lite på det.
"Det här är ju fint. Men liksom... Det känns lite ortodoxt att JESUS sitter där på korset."
Jag (ironiskt): "Å nej, tänk om nån skulle tro att du är katolik".
S (pedagogiskt som alltid) "du vet ju vad DU tror på och står för. Det är ju det viktigaste".
E (fortfarande lite fundersam): "Alltså, man kanske skulle kunna pilla BORT Jesus..!?"
Jag: "Men för GUDS SKULL, man får väl INTE pilla bort JESUS heller!!"
Det blev jag som tog hem radbandet, och jag tänker då inte pilla bort Jesus.
Vi borde veta vid det här laget att vi är så olika så att det inte skulle innebära några problem.
E håvade in guldet, inte oss emot eftersom vi använder silver. S håvade in stora moderna smycken och jag fick det som glittrade mest. Jag är ju lite som en skata, i det avseendet (möjligtvis även i andra avseenden).
Blicken föll sedan på ett vackert radband från Polen, som mormor en gång för länge sen fått av en präst-polare där. E tog upp det och fingrade lite på det.
"Det här är ju fint. Men liksom... Det känns lite ortodoxt att JESUS sitter där på korset."
Jag (ironiskt): "Å nej, tänk om nån skulle tro att du är katolik".
S (pedagogiskt som alltid) "du vet ju vad DU tror på och står för. Det är ju det viktigaste".
E (fortfarande lite fundersam): "Alltså, man kanske skulle kunna pilla BORT Jesus..!?"
Jag: "Men för GUDS SKULL, man får väl INTE pilla bort JESUS heller!!"
Det blev jag som tog hem radbandet, och jag tänker då inte pilla bort Jesus.
lördag, september 24, 2005
Me and my lover
Det hände en knäpp grej när jag och C skulle gå och se "Crash". Jag såg att Matt Dillon spelade i den, varpå jag för en tiondels sekund fick en sån där känsla av att jag liksom var supertajt med Mr Dillon.
Alltså måste jag ha DRÖMT att vi var gifta eller så, för det var verkligen den där känslan av något välbekant. "Matt Dillon ja, my man. Eller... vänta nu? My man??"
Var tvungen att tänka efter, och kom då fram till att sist jag tittade bredvid mig i sängen låg det INTE en äkta man där, inte en oäkta heller för den delen, och SPECIELLT inte Matt Dillon.
Det är en MYCKET tunn linje mellan dröm och verklighet.
Alltså måste jag ha DRÖMT att vi var gifta eller så, för det var verkligen den där känslan av något välbekant. "Matt Dillon ja, my man. Eller... vänta nu? My man??"
Var tvungen att tänka efter, och kom då fram till att sist jag tittade bredvid mig i sängen låg det INTE en äkta man där, inte en oäkta heller för den delen, och SPECIELLT inte Matt Dillon.
Det är en MYCKET tunn linje mellan dröm och verklighet.
Det lurar en orm i varje paradis.
Var i skogen idag med den ömma modern. Efter svamplyckan tidigare i veckan, skulle nu plockas svamp för kalla vinterdagars stuvning. Dessutom skulle vi ju ha svamp till TVÅ hushåll, så vi hade en viss press på oss.
Solen sken när vi rullade i väg med cyklarna mot skogen. Den ömma modern cyklade först på vad min far (den jordiska) brukar kalla cyklarnas rolls royce (en Skeppshult). Den är hur stabil som helst, varför d.ö.m for fram över kvistar och grus i en väldig hast.
Lite bakom cyklade jag, på vad som möjligtvis skulle kunna kallas för cyklarnas motsvarighet till en Skoda. Knogarna vitnade, hjulen slirade, det var liksom bara att blunda och hoppas på det bästa. Allt medans d.ö.m:s cykel for fram, lika pålitlig som socialdemokraternas väljarras.
Själva svampplockningen behöver vi ju inte orda så mycket om, den officiella hållningen är att vi kom av oss på grund av
1: en STOR svart orm
2: den vackra gläntan där vi plockade fram vår fikakorg.
Klart man glömmer svampen då, liksom.
På hemvägen funderade jag över temat;
"Vad man kan göra med fyra (små) svampar".
Say no more.
Solen sken när vi rullade i väg med cyklarna mot skogen. Den ömma modern cyklade först på vad min far (den jordiska) brukar kalla cyklarnas rolls royce (en Skeppshult). Den är hur stabil som helst, varför d.ö.m for fram över kvistar och grus i en väldig hast.
Lite bakom cyklade jag, på vad som möjligtvis skulle kunna kallas för cyklarnas motsvarighet till en Skoda. Knogarna vitnade, hjulen slirade, det var liksom bara att blunda och hoppas på det bästa. Allt medans d.ö.m:s cykel for fram, lika pålitlig som socialdemokraternas väljarras.
Själva svampplockningen behöver vi ju inte orda så mycket om, den officiella hållningen är att vi kom av oss på grund av
1: en STOR svart orm
2: den vackra gläntan där vi plockade fram vår fikakorg.
Klart man glömmer svampen då, liksom.
På hemvägen funderade jag över temat;
"Vad man kan göra med fyra (små) svampar".
Say no more.
Det finns yrken man inte ska ge sig på.
Jag ska nog inte bli idrotts-coach, trots allt.
Fast man får ju tänka på att nu börjar vintersäsongens sporter, som tex. biljard. Och hur ringrostig är man inte, om man inte har spelat sen i vintras, liksom?? Medan man har blivit riktigt bra på sommarsporterna. (Eller typ, skulle ha blivit om man hade ägnat sig åt nån).
Hur som haver, barnen kär. tror att jag ska ta en betapetmatch, en liten whiskey, och sen sova.
Fast man får ju tänka på att nu börjar vintersäsongens sporter, som tex. biljard. Och hur ringrostig är man inte, om man inte har spelat sen i vintras, liksom?? Medan man har blivit riktigt bra på sommarsporterna. (Eller typ, skulle ha blivit om man hade ägnat sig åt nån).
Hur som haver, barnen kär. tror att jag ska ta en betapetmatch, en liten whiskey, och sen sova.
torsdag, september 22, 2005
lite sisådär
Det slog mig just hur himla fantastiskt bra Sister Hazels "your mistake" är. Jag blir halvt lyrisk varje gång jag hör den. Eller lyrisk, men jag känner lite för att utbrista i ett "halleluja".
Idag har jag försökt kontakta stället där jag var på intervju för ett par veckor sen. Det gick inte så väldans bra. Ska försöka igen i morrn. I morrn ska jag även söka 147 jobb till, typ.
Det blir så jobbigt bara om folk hör av sig. Jag kommer inte fatta vilket av de 47 jobb jag har sökt, det är som ringer. Men jag får lita på mitt smorda munläder, om det nu skulle hända.
I morrn kväll ska jag även spela biljard. Jag måste utarbeta en strategi för hur jag ska spöa grabbarna. Strategin blir antagligen nåt i stil med "spela bra".
Shit, jag kanske borde bli någon slags idrotts-coach.
Idag har jag försökt kontakta stället där jag var på intervju för ett par veckor sen. Det gick inte så väldans bra. Ska försöka igen i morrn. I morrn ska jag även söka 147 jobb till, typ.
Det blir så jobbigt bara om folk hör av sig. Jag kommer inte fatta vilket av de 47 jobb jag har sökt, det är som ringer. Men jag får lita på mitt smorda munläder, om det nu skulle hända.
I morrn kväll ska jag även spela biljard. Jag måste utarbeta en strategi för hur jag ska spöa grabbarna. Strategin blir antagligen nåt i stil med "spela bra".
Shit, jag kanske borde bli någon slags idrotts-coach.
Sleepless in Stockholm
Det skulle visa sig att aktiviteten jag företog mig klockan 22:17 skulle ha ödesdigra konsekvenser för resten av natten. Här är vad som hände.
22:00 blir lite sugen på något att dricka
22:10 känner mig MYCKET sugen på just powerking
22:17 sveper en powerking
00:30 går och lägger mig, lyssnar på soft skiva
01:40 Den långa skivan tar slut. Fortfarande klarvaken.
02:15 känner att jag inte längre kan älta dagen som gått, den är liksom "färdigältad". Går upp och gör en kopp varm choklad.
02:20 - 03:25 spelar två matcher betapet. Det är dömt att misslyckas. Man ska inte spela betapet när man är trött. Tappar massor i rating.
03:25 lägger mig igen.
03:45 (ca) somnar.
22:00 blir lite sugen på något att dricka
22:10 känner mig MYCKET sugen på just powerking
22:17 sveper en powerking
00:30 går och lägger mig, lyssnar på soft skiva
01:40 Den långa skivan tar slut. Fortfarande klarvaken.
02:15 känner att jag inte längre kan älta dagen som gått, den är liksom "färdigältad". Går upp och gör en kopp varm choklad.
02:20 - 03:25 spelar två matcher betapet. Det är dömt att misslyckas. Man ska inte spela betapet när man är trött. Tappar massor i rating.
03:25 lägger mig igen.
03:45 (ca) somnar.
onsdag, september 21, 2005
Underhållande! Och en smula tragiskt.
Haha, det här är ju fantastiskt. Paradise hotel-deltagarna "rasar".
Ras 1: de visas nakna i duschen fast de blivit lovade att bara de delar som "för handlingen framåt" ska visas.
Oh My Garnstump, säger jag bara. Jag är mållös. Är det inte därför deltagarna är med, från början? För att supa, sola, och springa runt (halv)nakna.
Jag vill inte låta pretto här, fast jag lär göra det ändå. Inte för en miljon, skulle jag delta. Jag skulle tom kunna börja mardrömmar om att ha en kamera i fejan 24/7.
Ras 2: Nån Natascha-nånting är upprörd, eftersom TV4 hela tiden zoomar in hennes bröst. Och då undrar jag, om man förstorar brösten till en FF-kupa, blir man FÖRVÅNAD då om folk kollar? Är inte det själva poängen? "Det finns en person bakom ytan som inte kommer fram nu", säger Natascha.
Jag såg en bild i tidningen, och ja, jag tror faktiskt att det är totalt omöjligt för någon slags personlighet att tränga i genom den mängden silikon.
Jag förstår mig inte på kvinnor som pryder omslaget till alla herrmagasin som finns, och sen liksom "Ingen ser mig för den jag är! Ingen ser min fantastiska personlighet! Jag är INTE en bimbo!"
Och man ba... eh... nehej...ok.
Ras 1: de visas nakna i duschen fast de blivit lovade att bara de delar som "för handlingen framåt" ska visas.
Oh My Garnstump, säger jag bara. Jag är mållös. Är det inte därför deltagarna är med, från början? För att supa, sola, och springa runt (halv)nakna.
Jag vill inte låta pretto här, fast jag lär göra det ändå. Inte för en miljon, skulle jag delta. Jag skulle tom kunna börja mardrömmar om att ha en kamera i fejan 24/7.
Ras 2: Nån Natascha-nånting är upprörd, eftersom TV4 hela tiden zoomar in hennes bröst. Och då undrar jag, om man förstorar brösten till en FF-kupa, blir man FÖRVÅNAD då om folk kollar? Är inte det själva poängen? "Det finns en person bakom ytan som inte kommer fram nu", säger Natascha.
Jag såg en bild i tidningen, och ja, jag tror faktiskt att det är totalt omöjligt för någon slags personlighet att tränga i genom den mängden silikon.
Jag förstår mig inte på kvinnor som pryder omslaget till alla herrmagasin som finns, och sen liksom "Ingen ser mig för den jag är! Ingen ser min fantastiska personlighet! Jag är INTE en bimbo!"
Och man ba... eh... nehej...ok.
Ont
Det är så lätt att förhärda sig när man ser på TV. Och läser tidningen.
Jag vill inte tro att det bor en smygrasist i varje människa, jag ser det hellre som att vi bara tar in det vi orkar ta in.
Det går inte att titta på nyheterna eller kalla fakta eller 60 minutes och ta in det man ser.
Ta Sudan som ett exempel. Där män torteras varje dag, och deras kvinnor blir våldtagna av fem män framför ögonen på dem. Kanske framför ögonen på deras barn. Vem tänker då på, att det är människor som inte skiljer sig från oss? Bara när det gäller kultur. Kanske religion. Hudfärg och livsförhållanden. Men inte själsligt. Det hade kunnat vara jag. Min familj. Vad skulle man göra om det handlade om MIN familj? MINA vänner?
Nej, jag säger ju det. Det går liksom inte ens att ta in. Då går man sönder.
Jag vill inte tro att det bor en smygrasist i varje människa, jag ser det hellre som att vi bara tar in det vi orkar ta in.
Det går inte att titta på nyheterna eller kalla fakta eller 60 minutes och ta in det man ser.
Ta Sudan som ett exempel. Där män torteras varje dag, och deras kvinnor blir våldtagna av fem män framför ögonen på dem. Kanske framför ögonen på deras barn. Vem tänker då på, att det är människor som inte skiljer sig från oss? Bara när det gäller kultur. Kanske religion. Hudfärg och livsförhållanden. Men inte själsligt. Det hade kunnat vara jag. Min familj. Vad skulle man göra om det handlade om MIN familj? MINA vänner?
Nej, jag säger ju det. Det går liksom inte ens att ta in. Då går man sönder.
tisdag, september 20, 2005
Cats
Vad jag funderat över idag:
Zelma, vår första katt, var en fantastisk perser-hona. grå, svart och gul, med randig nos. Hon öppnade dörrar själv, åt fisk och potatismos, fångade en huggorm. Hon blev överkörd när hon var ca 2 år, knappt det.
Mimmi var svart och vit, och hur rolig som helst. Hon sov på rygg (vilken katt gör det?) var hur gosig som helst, älskade att busa och var en riktig teaterapa. En drama-queen. Hennes öde är i skrivandets stund okänt, och lär så förbli. Men hon blev antagligen uppäten av räven vid ett års ålder.
Amos var som en bomullstuss. En liten, grå, busig bomullstuss. Eftersom han hade problem av privat karaktär fick han dock sluta sina dagar i väldigt unga veckor.
Zorro är inte speciellt kelig. Han är tämligen feg, för att vara en stor svart hankatt. Han är väldans petig när det gäller mat, äter helst bara grädde. Han vill inte gå ut på kvällen, och sen väcker han en klockan tre på natten, eftersom han vill gå ut DÅ i stället. Fast först efter att han har ätit, så det får man sitta och vänta på.
Och han har levt... får se nu... 9 år? 10?
DET är vad jag har funderat på idag.
Zelma, vår första katt, var en fantastisk perser-hona. grå, svart och gul, med randig nos. Hon öppnade dörrar själv, åt fisk och potatismos, fångade en huggorm. Hon blev överkörd när hon var ca 2 år, knappt det.
Mimmi var svart och vit, och hur rolig som helst. Hon sov på rygg (vilken katt gör det?) var hur gosig som helst, älskade att busa och var en riktig teaterapa. En drama-queen. Hennes öde är i skrivandets stund okänt, och lär så förbli. Men hon blev antagligen uppäten av räven vid ett års ålder.
Amos var som en bomullstuss. En liten, grå, busig bomullstuss. Eftersom han hade problem av privat karaktär fick han dock sluta sina dagar i väldigt unga veckor.
Zorro är inte speciellt kelig. Han är tämligen feg, för att vara en stor svart hankatt. Han är väldans petig när det gäller mat, äter helst bara grädde. Han vill inte gå ut på kvällen, och sen väcker han en klockan tre på natten, eftersom han vill gå ut DÅ i stället. Fast först efter att han har ätit, så det får man sitta och vänta på.
Och han har levt... får se nu... 9 år? 10?
DET är vad jag har funderat på idag.
måndag, september 19, 2005
Krångliga kontaktannonser.
Jag och S diskuterade på väg hem från Willys hur mycket gemensamt man bör ha med en eventuell framtida partner. Om det viktiga är att man har kul tillsammans och trivs ihop, eller om man måste vara soulmates på alla plan och dela alla intressen. Nu bedömde vi iof det sista alternativet som icke rimligt, men ändå. Det blir ju helt hysteriskt om man drar tanken till sin spets. Om jag då ska hitta nån som är som jag, så ska han:
-gärna då och då ha en lat helgförmiddag med discovery som sällskap. Älska program som handlar om ex:
1)hur man tar sig ut från en ubåt som sitter fast på havets botten
2)kycklingpistoler - kan ett helt plan haverera av en fågel i motorn?
3)monster machines - ofta amerikanska stridsfartyg som kan gå på diagonalen, eller något annat lika spännande.
Vidare ska han:
-gå FORT igenom affärer, speciellt såna med kläder i. En snabb överblick ska räcka för att se om där finns något av intresse.
-kunna lyssna på en och samma låt på repeat (men ofta inte längre än fem dagar i sträck).
-tycka att det mesta som har med historia att göra är extremt spännande. Kunna gå en runt i en ruin under en ansenlig tidsperiod, känna på stenarna och allt medan andhämtningen blir tyngre tänka "det var verkligen HÄR, bland de JUST DE HÄR stenarna, som greve Sparre/Brahe/Av Krorring gick runt för fem hundra år sen.
-gå i taket om han ser en söt hund. (Som lilla vovven som satt under bordet på restaurangen i Lübeck där vi var med gänget på nyår, jag kunde knappt fokusera på något annat på hela kvällen. "Jaha, blev det nytt år nu helt plötsligt? Ja men god jul då. Eller gott nytt år, menar jag.")
Ja, det var ju bara en liten liten del.
Jag tror inte riktigt på soulmates. Fast man kan säkert jobba på det.
-gärna då och då ha en lat helgförmiddag med discovery som sällskap. Älska program som handlar om ex:
1)hur man tar sig ut från en ubåt som sitter fast på havets botten
2)kycklingpistoler - kan ett helt plan haverera av en fågel i motorn?
3)monster machines - ofta amerikanska stridsfartyg som kan gå på diagonalen, eller något annat lika spännande.
Vidare ska han:
-gå FORT igenom affärer, speciellt såna med kläder i. En snabb överblick ska räcka för att se om där finns något av intresse.
-kunna lyssna på en och samma låt på repeat (men ofta inte längre än fem dagar i sträck).
-tycka att det mesta som har med historia att göra är extremt spännande. Kunna gå en runt i en ruin under en ansenlig tidsperiod, känna på stenarna och allt medan andhämtningen blir tyngre tänka "det var verkligen HÄR, bland de JUST DE HÄR stenarna, som greve Sparre/Brahe/Av Krorring gick runt för fem hundra år sen.
-gå i taket om han ser en söt hund. (Som lilla vovven som satt under bordet på restaurangen i Lübeck där vi var med gänget på nyår, jag kunde knappt fokusera på något annat på hela kvällen. "Jaha, blev det nytt år nu helt plötsligt? Ja men god jul då. Eller gott nytt år, menar jag.")
Ja, det var ju bara en liten liten del.
Jag tror inte riktigt på soulmates. Fast man kan säkert jobba på det.
Jonah och svamp.
Fantastisk eftermiddag i skogen. Solen sken in genom träden, och svampen stod där den skulle. Såg även till min förtjusning:
-en skalbagge med en myra på ryggen
-en orm (snok, ganska lång)
-nötväckor (som klättrar upp-och-ned på trädstammarna)
-en ekorre.
Har mot min vilja fastnat lite i Idol. MÅSTE kolla ikväll, då ska min favorit sjunga. Jonah, tror jag han heter. Nån som sett? Great voice. Great look. :-) Nu ska jag rensa jox inför flytten, medan jag fortfarande har energi.
-en skalbagge med en myra på ryggen
-en orm (snok, ganska lång)
-nötväckor (som klättrar upp-och-ned på trädstammarna)
-en ekorre.
Har mot min vilja fastnat lite i Idol. MÅSTE kolla ikväll, då ska min favorit sjunga. Jonah, tror jag han heter. Nån som sett? Great voice. Great look. :-) Nu ska jag rensa jox inför flytten, medan jag fortfarande har energi.
Typiskt
Jag skulle spela en betapetmatch under lunchen, men det låg nere för uppgradering. Typiskt, verkligen typiskt. Det är som en drog.
En himmelsk drog.
Men det är bra, jag ska ändå inte fastna här. Jag har andra ärenden. Ska ta med mig termos och en korg och ge mig ut i skogen för att leta svamp (då har vi alltså lämnat ämnet droger). Vi får se om jag återkommer.
En himmelsk drog.
Men det är bra, jag ska ändå inte fastna här. Jag har andra ärenden. Ska ta med mig termos och en korg och ge mig ut i skogen för att leta svamp (då har vi alltså lämnat ämnet droger). Vi får se om jag återkommer.
Förvirring
Det kanske är lika bra att man vänjer sig.
Man trodde att man visste vem nån var, och så visar det sig att man haft helt fel.
Man tror att man vet hur man ska reagera, och så gör man på ett helt annat sätt.
Man ser fram emot att träffa nån, och sen blir det bara missförstånd.
Man vaknar på dåligt humör men får en bra dag,
Man tror att man tycker illa om nån som man helt plötsligt finner sympatisk, nån man tycker är sympatisk beter sig plötsligt på ett högst osympatiskt sätt.
Jag vill sova.
Man trodde att man visste vem nån var, och så visar det sig att man haft helt fel.
Man tror att man vet hur man ska reagera, och så gör man på ett helt annat sätt.
Man ser fram emot att träffa nån, och sen blir det bara missförstånd.
Man vaknar på dåligt humör men får en bra dag,
Man tror att man tycker illa om nån som man helt plötsligt finner sympatisk, nån man tycker är sympatisk beter sig plötsligt på ett högst osympatiskt sätt.
Jag vill sova.
lördag, september 17, 2005
Jag var schizofren förut, men vi mår bra nu.
En härlig dag hos farfar på landet, var vad som stod på schemat för dagen. Två timmars bilfärd i morse, försökte sova (satt inte vid ratten). Strålande sol och klarblå himmel. For förbi gröna ängar och blå sjöar, och funderade på varför man bor i stan. Bort från datorer, telefoner och stress. Onåbar, sänär som på mobilen förstås. Men den låg i bilen större delen av dagen, och själv låg jag inte i bilen större delen av dagen.
Så far man hemåt. Försökte att inte somna (satt vid ratten). Mobilen inlåst i bakluckan. Fortfarande bortkopplad från vad man annars är kopplad vid. Kommer hem, tittar på "Closer" (himla bra kriminalserie! Girlpower, men INTE på FI:s sätt). SEN, efter en BRA stund, checkar man mailen. Några missade samtal kanske? Nåt mail kanske?
NADA. Och det är här det blir så märkligt. Jag har varit borta EN dag!!! Har alla GLÖMT mig!? Varför har jag inga mail? Varför får jag inga SMS?
Helt plötsligt förlorade ju hela den där grejen med att åka bort och vara okontaktbar sin tjusning, liksom. Det hade ju inte gjort nån skillnad om jag varit FULLT kontaktbar.
Fast, jo, fick ju erbjudande om att segla iof. Men DET gick ju inte, eftersom vi inte var i stan. Så jag kan ju se det som att alla kompisar säkert var ute och seglade. Och tänkte, att Å så härligt att vara ute på sjön och vara helt onåbar.
Så far man hemåt. Försökte att inte somna (satt vid ratten). Mobilen inlåst i bakluckan. Fortfarande bortkopplad från vad man annars är kopplad vid. Kommer hem, tittar på "Closer" (himla bra kriminalserie! Girlpower, men INTE på FI:s sätt). SEN, efter en BRA stund, checkar man mailen. Några missade samtal kanske? Nåt mail kanske?
NADA. Och det är här det blir så märkligt. Jag har varit borta EN dag!!! Har alla GLÖMT mig!? Varför har jag inga mail? Varför får jag inga SMS?
Helt plötsligt förlorade ju hela den där grejen med att åka bort och vara okontaktbar sin tjusning, liksom. Det hade ju inte gjort nån skillnad om jag varit FULLT kontaktbar.
Fast, jo, fick ju erbjudande om att segla iof. Men DET gick ju inte, eftersom vi inte var i stan. Så jag kan ju se det som att alla kompisar säkert var ute och seglade. Och tänkte, att Å så härligt att vara ute på sjön och vara helt onåbar.
fredag, september 16, 2005
Crash
Såg "Crash" igår kväll med C. Den var vansinnigt bra. Sån där film som fastnar och som man måste fundera över i ett par dagar. Man skrattade och grät och höll andan och pustade ut. Förvånades och nickade igenkännande.
Nu har jag varit ute i skogen, ska hoppa in i duschen. Har förresten även betalat första hyran för nya lägenheten. :-O
Nu har jag varit ute i skogen, ska hoppa in i duschen. Har förresten även betalat första hyran för nya lägenheten. :-O
torsdag, september 15, 2005
regn i stockholm
Tog en promenad från St Eriksplan till Odenplan, njöt av lunchrusningen på stan. Härligt höstväder. Mötte M på Odenplan. Var ska vi äta? Frågade jag. "Blåbär eller 113 50"? föreslog M. Eftersom jag är traditionalist och lätt får dille på saker, avgjorde jag saken till 113 50:s fördel. Dumt, nu fick jag ju inte veta hur käket är på Blåbär.
När vi väl satt där inne började regnet ösa ned. Och då menar jag verkligen ÖSA. Typiskt nog hade jag min puderrosa fina kofta som verkligen inte är kompatibel med regn.
Nåväl, nu är jag hemma, kl 18 ska jag vara hos Maschdak the dentist. Det får verkligen bli sista gången för i år. :-/
När vi väl satt där inne började regnet ösa ned. Och då menar jag verkligen ÖSA. Typiskt nog hade jag min puderrosa fina kofta som verkligen inte är kompatibel med regn.
Nåväl, nu är jag hemma, kl 18 ska jag vara hos Maschdak the dentist. Det får verkligen bli sista gången för i år. :-/
onsdag, september 14, 2005
Drulle
Idag har jag lyckats med att:
1) färga en svart fläck på min beige polotröja
2) stjälpa powerkingburken innan den nått fram till munnen, och därför hällt den över min tröja (den tröja jag tog på mig efter att jag tagit av mig den jag lyckats färga).
3) hälla välling över diskhon, golvet samt en kökslucka.
4) kasta en bit kladdkaka (med grädde på!) över trappräcket så att den trillade ned för hela trappen. Vilket jag inte BEGRIPER. Hur lyckas man med det liksom?
En liten drulleförsäkring skulle ju inte sitta helt fel.
Nåväl, jag och Ella har promenerat till gammelmorfar, bakat kaka, lekt med bilar, borstat tänder, skrivit ord på papper och gjort andra saker som gör mig till en perfekt moster. Det kände jag verkligen att jag var idag. :-P Nu spelar jag betapet, det går UTMÄRKT.
1) färga en svart fläck på min beige polotröja
2) stjälpa powerkingburken innan den nått fram till munnen, och därför hällt den över min tröja (den tröja jag tog på mig efter att jag tagit av mig den jag lyckats färga).
3) hälla välling över diskhon, golvet samt en kökslucka.
4) kasta en bit kladdkaka (med grädde på!) över trappräcket så att den trillade ned för hela trappen. Vilket jag inte BEGRIPER. Hur lyckas man med det liksom?
En liten drulleförsäkring skulle ju inte sitta helt fel.
Nåväl, jag och Ella har promenerat till gammelmorfar, bakat kaka, lekt med bilar, borstat tänder, skrivit ord på papper och gjort andra saker som gör mig till en perfekt moster. Det kände jag verkligen att jag var idag. :-P Nu spelar jag betapet, det går UTMÄRKT.
greetings from the floor
Satt och spelade betapet när helt plötsligt en liten olycka inträffade. Hade tydligen foten på pedalen som man höjer och sänker stolen med, för helt plötsligt satt jag på golvet. När jag så skulle justera tillbaka stolen fanns det tre pedaler att välja på och ingen som fungerade. Alltså sitter jag fortfarande på golvet och spelar, börjar bli lite jobbig ställning.
Ikväll kommer min lilla gull-unge, och jag ska vara världens bästa och roligaste moster. Jag brukar ju ha den ambitionen, sen blir jag alltid jättetrött så fort vi bara har tagit en promenad och läst en bok. Men det gäller att kompensera bristerna på något sätt. Har ännu inte kommit på hur.
Ikväll kommer min lilla gull-unge, och jag ska vara världens bästa och roligaste moster. Jag brukar ju ha den ambitionen, sen blir jag alltid jättetrött så fort vi bara har tagit en promenad och läst en bok. Men det gäller att kompensera bristerna på något sätt. Har ännu inte kommit på hur.
Äventyr i boden (med litet b)
Igår kväll gav mig med fara för mitt eget liv ut till boden för att leta på en påse med kläder som tydligen skulle finnas där (uppgift mamma). Faran för livet bestod i att jag var tvungen att klättra på uppochned-vända stolar för att komma längst in i boden, bara för att landa med näsan i en kartong som det stod "Simons leksaker" på. Misstänkte att jag INTE skulle hitta några av mina egna kläder i den.
Det är nämligen så att min röda 40-talsinspirerade klänning med vita blommor på (Japp! Jag har faktiskt, hör och häpna, haft på mig en sån!) är borta. Jag har antagligen slängt den. Och nu har jag kommit på att jag vill ha den igen. Så kommer det antagligen bli med ALLA kläder som jag kastade bort nu senast också. Men men. What the heck. När jag vet att pengarna kommer börja rulla in igen och inte bara ut, ska jag knalla iväg och köpa lite nytt. För när jag rensar ut det som jag verkligen inte använder och tycker om, blir det inte så mycket kvar.
Nu ska jag fylla i mina svarta slingor, hej svejs.
Det är nämligen så att min röda 40-talsinspirerade klänning med vita blommor på (Japp! Jag har faktiskt, hör och häpna, haft på mig en sån!) är borta. Jag har antagligen slängt den. Och nu har jag kommit på att jag vill ha den igen. Så kommer det antagligen bli med ALLA kläder som jag kastade bort nu senast också. Men men. What the heck. När jag vet att pengarna kommer börja rulla in igen och inte bara ut, ska jag knalla iväg och köpa lite nytt. För när jag rensar ut det som jag verkligen inte använder och tycker om, blir det inte så mycket kvar.
Nu ska jag fylla i mina svarta slingor, hej svejs.
måndag, september 12, 2005
Reklam, part II
Det här med att man blir glad för ett mail i inboxen, innefattar INTE riktigt de 38 bulkmail som finns där varje gång man kollar. Nej tack, jag vill inte köpa Viagra. Nej tack, jag vill inte titta på nude pictures. Och nej, jag vill inte köpa NÅN enda typ av software, trots att det säljs EXTRA billigt.
Nu har jag skickat in 8 nya jobbansökningar. Känner mig som om jag utfört ett helt dagsverke. Ska snart packa saker i banankartonger. Kanske. Om tre veckor börjar det nya livet, med mina nya sambos. Och jag ska varje dag vara duktig och laga näringsriktig mat och städa och dona och varje helg ska jag ligga i badkaret i det lyxiga badrummet och njuta av att jag har varit så duktig och städat och lagat näringsrik mat. Det kommer bli som en enda positiv cirkel. Jajjamensan.
Nu har jag skickat in 8 nya jobbansökningar. Känner mig som om jag utfört ett helt dagsverke. Ska snart packa saker i banankartonger. Kanske. Om tre veckor börjar det nya livet, med mina nya sambos. Och jag ska varje dag vara duktig och laga näringsriktig mat och städa och dona och varje helg ska jag ligga i badkaret i det lyxiga badrummet och njuta av att jag har varit så duktig och städat och lagat näringsrik mat. Det kommer bli som en enda positiv cirkel. Jajjamensan.
Gitarren och jag
Om man känner för att sjunga lite mitt i natten, är det inte läge att gå och sätta sig vid pianot. Så vad gör man?
Jag började med att klippa naglarna. Buhuhuu. De var verkligen långa och fina. :-/ Nu är de helt avhuggna. Men lite får man ju offra.
Sen grabbade jag gitarren och en pall, och fraktade mig till tvättstugan. Där satte jag mig och provade om jag kom ihåg några ackord överhuvudtaget. Det gjorde jag. En del lät bra, andra mindre bra, men jag hade en härlig liten stund för mig själv iaf.
Idag ska jag skicka in 150 nya jobbansökningar (typ), plus fundera över var man kan få tag i banankartonger till flytten.
Nu öser regnet ned helt plötsligt, då blir det ingen tur på motionsspåret. Inte just nu iaf.
Jag började med att klippa naglarna. Buhuhuu. De var verkligen långa och fina. :-/ Nu är de helt avhuggna. Men lite får man ju offra.
Sen grabbade jag gitarren och en pall, och fraktade mig till tvättstugan. Där satte jag mig och provade om jag kom ihåg några ackord överhuvudtaget. Det gjorde jag. En del lät bra, andra mindre bra, men jag hade en härlig liten stund för mig själv iaf.
Idag ska jag skicka in 150 nya jobbansökningar (typ), plus fundera över var man kan få tag i banankartonger till flytten.
Nu öser regnet ned helt plötsligt, då blir det ingen tur på motionsspåret. Inte just nu iaf.
söndag, september 11, 2005
Beautiful people
Det är konstigt, det där med människor. Hur man krockar i olika skeden av livet. Hur en del stannar kvar, andra försvinner, och ytterligare andra går igen. Som andra spöken.
Om livet är en lång resa, så får man väl se det som att man gör sällskap med människor, olika långa sträckor av vägen. Ensam är man ju alltid, på sätt och vis. Men ofta ändå tillsammans med andra.
Jag krockade i somras med en av de vackraste människor jag mött, men det blev en förhållandevis kort resa. Typ några busshållplatser sådär. Hade varit kul att färdas längre, men å andra sidan är det inte alltid det som behövs för att man ska förändras en aning, eller se världen lite annorlunda. Och det är konstigt hur några få busshållplatsers resa kan påverka en så mycket mer, än en längre resa, typ mellan ändhållplatserna.
Om livet är en lång resa, så får man väl se det som att man gör sällskap med människor, olika långa sträckor av vägen. Ensam är man ju alltid, på sätt och vis. Men ofta ändå tillsammans med andra.
Jag krockade i somras med en av de vackraste människor jag mött, men det blev en förhållandevis kort resa. Typ några busshållplatser sådär. Hade varit kul att färdas längre, men å andra sidan är det inte alltid det som behövs för att man ska förändras en aning, eller se världen lite annorlunda. Och det är konstigt hur några få busshållplatsers resa kan påverka en så mycket mer, än en längre resa, typ mellan ändhållplatserna.
Crap
Dagens flummigaste rubrik i Aftonbladet på nätet:
"Här är Christina Aguileras nya bröst".
Eh... ÅÅÅÅkej. Ungefär som när man presenterar någon, vem som helst. "Här är Integrationsministern... här är Håkan Hellström... och här är Christina Aguileras nya bröst.
En annan stor och viktig nyhet är att Britney Spears gått upp 23,1 kilo under graviditeten. När kändisar inte går upp alls, blir det ramaskri. Tyå Kronprinsessan Mary av Danmark. Då beskyller man henne för att typ ta död på barnet genom att inte äta ordentligt. När någon går upp lite mer i vikt, då blir det typ "Britney Spears har helt tappat sin sexiga image, och bryr sig inte längre om hur hon ser ut. Den förut så kroppsmedvetna sångerskan går nu runt i plufsiga kläder, och håret står åt alla håll".
Ungefär som när jag och Heidi i somras satt och bläddrade i en veckorevyn på lunchen. På ena uppslaget var det ett repotage om skådisar som gått ned massa i vikt. Det var kommentarer av slaget "Lindsey Lohan, som redan tidigare såg ut som en benget, är nu värsta anorexioffret".
På nästa uppslag var det ett repotage där man hade förstorat bilder av kändisar i bikini, och ringat in antydningar till celluliter.
Vad är det för intelligensbefriade puckon som jobbar på de där tidningarna egentligen? Man blir ju helt matt.
"Här är Christina Aguileras nya bröst".
Eh... ÅÅÅÅkej. Ungefär som när man presenterar någon, vem som helst. "Här är Integrationsministern... här är Håkan Hellström... och här är Christina Aguileras nya bröst.
En annan stor och viktig nyhet är att Britney Spears gått upp 23,1 kilo under graviditeten. När kändisar inte går upp alls, blir det ramaskri. Tyå Kronprinsessan Mary av Danmark. Då beskyller man henne för att typ ta död på barnet genom att inte äta ordentligt. När någon går upp lite mer i vikt, då blir det typ "Britney Spears har helt tappat sin sexiga image, och bryr sig inte längre om hur hon ser ut. Den förut så kroppsmedvetna sångerskan går nu runt i plufsiga kläder, och håret står åt alla håll".
Ungefär som när jag och Heidi i somras satt och bläddrade i en veckorevyn på lunchen. På ena uppslaget var det ett repotage om skådisar som gått ned massa i vikt. Det var kommentarer av slaget "Lindsey Lohan, som redan tidigare såg ut som en benget, är nu värsta anorexioffret".
På nästa uppslag var det ett repotage där man hade förstorat bilder av kändisar i bikini, och ringat in antydningar till celluliter.
Vad är det för intelligensbefriade puckon som jobbar på de där tidningarna egentligen? Man blir ju helt matt.
lördag, september 10, 2005
Sigge Smart
Författaren Sigge Eklund har en fenomenal blogg (http://sigge.squarespace.com). Så här skriver han i ett inlägg (kolla in bloggen för att få hela resonemanget):
"Varje människa har en inneboende ålder, som är samma hela livet, oavsett yttre ålder
Varje människa upplever därmed sitt livs bästa tid när hennes yttre ålder är samma som den inneboende åldern".
Det är ju genialt. Vilken spännande tanke. Det är ju det som gör att man kan kalla folk tant, fast de är 20 år. När de sen blir 65, då är de i sitt esse. Fast de har varit tant hela tiden, liksom.
Undrar vilken min inneboende ålder är. Det kan man ju inte veta egentligen, förrän man har levt klart. Fast en aning, kan man ju ha.
Jag trivdes hur som helst inte så bra med att vara barn. Det var nog inte min grej, riktigt.
"Varje människa har en inneboende ålder, som är samma hela livet, oavsett yttre ålder
Varje människa upplever därmed sitt livs bästa tid när hennes yttre ålder är samma som den inneboende åldern".
Det är ju genialt. Vilken spännande tanke. Det är ju det som gör att man kan kalla folk tant, fast de är 20 år. När de sen blir 65, då är de i sitt esse. Fast de har varit tant hela tiden, liksom.
Undrar vilken min inneboende ålder är. Det kan man ju inte veta egentligen, förrän man har levt klart. Fast en aning, kan man ju ha.
Jag trivdes hur som helst inte så bra med att vara barn. Det var nog inte min grej, riktigt.
Reklam å så
Cyklade till Kista idag, och gick på bio. Innan bion var det, som vanligt, reklam. Har nån sett H&M:s nya Romeo&Julia-reklam? Holy macarony. Den är 5-10 minuter lång (inte överdrivet) och har värsta intrigen. Och musik och allting, man börjar nästan gråta för att den är så sorglig. Och sen när man sitter där med en tår rinnandes nedför kinden (typ) så kommer man på att det bara var en reklam, vilket man hunnit glömma under de långa minuter man sitter där. Man tappar helt enkelt bort sig och tror att reklamen är den filmen som man är där för att se.
Very najs födelsedagsfest in deed, var jag på igår. Tog bilen dit och hittade parkering, för att sedan gå vilse eftersom alla himla hus ser likadana ut där. Fiskade i min fina lilla diorväska efter mobilen, bara för att upptäcka att den låg kvar i hallen hemma. Synd. (Kom fram till slut iaf).
Nu ska jag äta wienerbröd och dricka te. På måndag börjar träningen igen, har jag bestämt. Har varit alldeles för lat i sommar.
Very najs födelsedagsfest in deed, var jag på igår. Tog bilen dit och hittade parkering, för att sedan gå vilse eftersom alla himla hus ser likadana ut där. Fiskade i min fina lilla diorväska efter mobilen, bara för att upptäcka att den låg kvar i hallen hemma. Synd. (Kom fram till slut iaf).
Nu ska jag äta wienerbröd och dricka te. På måndag börjar träningen igen, har jag bestämt. Har varit alldeles för lat i sommar.
fredag, september 09, 2005
Musik
I natt går en stödgala av stapeln, till förmån för orkanoffren. Jag kommer sitta som klistrad framför TV:n. Jag älskar musikgalor som INTE har med MTV och Z-TV eller kommersiella radiokanaler att göra.
Nej, jag vill ha typ galan som är i anslutning till nobels fredspris i Oslo, Countrygalan som går i januari (och som jag fortfarande inte har kommit över att jag missade i år) eller sån där gala som var i somras, Live aid-köret med uppträndanden från massa stora världsstäder.
När musiker och artister gör något för att det engagerar dem. När jag också blir engagerad. När musiken blir det enda språk som räcker till.
Tror inte S' gräddvita byxor blir så bra. Har inget att ha till. Det kommer sluta med jeans, som vanligt.
Nej, jag vill ha typ galan som är i anslutning till nobels fredspris i Oslo, Countrygalan som går i januari (och som jag fortfarande inte har kommit över att jag missade i år) eller sån där gala som var i somras, Live aid-köret med uppträndanden från massa stora världsstäder.
När musiker och artister gör något för att det engagerar dem. När jag också blir engagerad. När musiken blir det enda språk som räcker till.
Tror inte S' gräddvita byxor blir så bra. Har inget att ha till. Det kommer sluta med jeans, som vanligt.
Kläder
Rensningen fortsätter, idag kom det till kläder. Jag har massvis av kläder. Och på samma gång aldrig nåt att sätta på mig. Jag måste hitta mer min stil, tror jag. Min garderob ger verkligen ett schizofrent intryck.
Hur som helst, tre stora högar ska M & S & C få kolla på innan jag slänger det, mest sånt som jag har köpt i år, eller inte velat slänga för att det är märkeskläder. Men nu är det no mercy all the way, som jag redan innan bestämde mig för.
Ikväll är det fest hos C. Har ont i huvudet, har fått nån slags kronisk huvudvärk känns det som. Men det kan inte hjälpas. fast frågan är ju då vad jag ska sätta på mig, när jag har rensat ur så mycket. Har ju fortfarande kvar S:s gräddvita byxor som jag lånade förra helgen, det kanske får bli dom.
I morrn är det lördag. Har kommit flera nya filmer på bio som man borde kolla in. "Crash", tex. Och den där kinesiska som heter som nån golfterm, nåt med "3". Om det är så att jag får för mig att ta en paus i städandet och flyttförberedelserna.
Hur som helst, tre stora högar ska M & S & C få kolla på innan jag slänger det, mest sånt som jag har köpt i år, eller inte velat slänga för att det är märkeskläder. Men nu är det no mercy all the way, som jag redan innan bestämde mig för.
Ikväll är det fest hos C. Har ont i huvudet, har fått nån slags kronisk huvudvärk känns det som. Men det kan inte hjälpas. fast frågan är ju då vad jag ska sätta på mig, när jag har rensat ur så mycket. Har ju fortfarande kvar S:s gräddvita byxor som jag lånade förra helgen, det kanske får bli dom.
I morrn är det lördag. Har kommit flera nya filmer på bio som man borde kolla in. "Crash", tex. Och den där kinesiska som heter som nån golfterm, nåt med "3". Om det är så att jag får för mig att ta en paus i städandet och flyttförberedelserna.
torsdag, september 08, 2005
Sweet sixteen
Satt och rensade i gamla brev idag. Blev 16 år igen när jag läste breven som utbyttes sommaren efter att högstadiet slutat. Jag flyttade från byn. De andra tjejerna började skolan i Uppsala, och Pettson som inte kom in på sin skola praktiserade ett år och läste upp ämnen. Och frågade i varje brev om killarna i min klass var snygga.
Han är ju inte kille längre, den gode Pettson.
Och E träffade i den vevan sin livskamrat, men vi andra halkade ju rejält på efterkälken. Det var ett evigt rapporterande om vem som träffade vem och vem som hade sett vem på bussen med nån som den väl inte var ihop med, eller var den det? Och drömmar som man var övertygad skulle slå in, allt låg framför en. Och redan känner mig sig gammal och cynisk, det kan ju inte vara meningen.
Han är ju inte kille längre, den gode Pettson.
Och E träffade i den vevan sin livskamrat, men vi andra halkade ju rejält på efterkälken. Det var ett evigt rapporterande om vem som träffade vem och vem som hade sett vem på bussen med nån som den väl inte var ihop med, eller var den det? Och drömmar som man var övertygad skulle slå in, allt låg framför en. Och redan känner mig sig gammal och cynisk, det kan ju inte vara meningen.
Usch
Om det är något jag verkligen tycker illa om, så är det att bli behandlad som en accessoar-tjej. Att bli behandlad efter hur någon TROR att jag är. När man vet, att om han (för det är alltid män det handlar om i det här fallet) verkligen KÄNDE mig det allra minsta lilla, skulle han aldrig säga så.
När man blir misstagen för att vara en söt menlös tjej som inget hellre vill än att få skratta åt killars obotligt fåniga skämt, som tror att man blir alldeles till sig i trasorna över en komplimang som man fattar inte betyder något överhuvudtaget. Killar som inte förstår ironi, och som tror att alla deras eventuella brister skyls över att de verkligen är kapabla att TA HAND OM sin lilla accessoarflicka.
Men så finns ju vi, som inte BEHÖVER bli omhändertagna. Som klarar oss ändå. Det verkar vara väldans provocerande och obegripligt för vissa.
Sen att man i ett jämnställt förhållande byggt på att man har SETT varandra och accepterat den andre också tar hand om varandra, det är ju en annan sak.
När man blir misstagen för att vara en söt menlös tjej som inget hellre vill än att få skratta åt killars obotligt fåniga skämt, som tror att man blir alldeles till sig i trasorna över en komplimang som man fattar inte betyder något överhuvudtaget. Killar som inte förstår ironi, och som tror att alla deras eventuella brister skyls över att de verkligen är kapabla att TA HAND OM sin lilla accessoarflicka.
Men så finns ju vi, som inte BEHÖVER bli omhändertagna. Som klarar oss ändå. Det verkar vara väldans provocerande och obegripligt för vissa.
Sen att man i ett jämnställt förhållande byggt på att man har SETT varandra och accepterat den andre också tar hand om varandra, det är ju en annan sak.
onsdag, september 07, 2005
Varning för ytlighet.
Expressen har listat Sveriges 10 sexigaste män. På första plats kommer Rafael Edholm. Det tycker jag var helt OK, han brukar glömmas bort på sådana där listor. Och sen är det extra roligt att han är gift med Görel Crona, som ser ut som en liten tant. Man ser ju oftare snygg tjej med halvful kille, än tvärtom.
Även om skönheten naturligtvis ligger i betraktarens öga. MYCKET viktigt.
Sedan bestod listan av idel frågetecken. Resten av topp 5:
2: Hugo Stenbeck. -qui?
3: Martin Rolinski. -sångaren i "bodies without organs" ser väl ok ut. Hade tillfälle att studera honom på närmre håll i somras då han bodde i en lägenhet på min bakgård i Visby. Fast det var ju inte precis så att jag stod som klistrad i köksfönstret.
4: Zlatan. - Zlatan är ju alltid Zlatan, fast SNYGG? Tja...
5: Jonas Karlsson. - men kära nån. :-O
Jag saknar på listan:
Chippen
Reuben Sallmander
Jennifer Garner (fast hon är ju varken svensk eller man).
Även om skönheten naturligtvis ligger i betraktarens öga. MYCKET viktigt.
Sedan bestod listan av idel frågetecken. Resten av topp 5:
2: Hugo Stenbeck. -qui?
3: Martin Rolinski. -sångaren i "bodies without organs" ser väl ok ut. Hade tillfälle att studera honom på närmre håll i somras då han bodde i en lägenhet på min bakgård i Visby. Fast det var ju inte precis så att jag stod som klistrad i köksfönstret.
4: Zlatan. - Zlatan är ju alltid Zlatan, fast SNYGG? Tja...
5: Jonas Karlsson. - men kära nån. :-O
Jag saknar på listan:
Chippen
Reuben Sallmander
Jennifer Garner (fast hon är ju varken svensk eller man).
På grillen.
Kära min värld, vad grillad man blev. Två av dem jag träffade på intervjun log inte en enda lång. Den tredje log kanske två gånger, fast bara sådär att det liksom inte nådde ända upp. Och så frågor som;
"hur ser du på kriminalvårdens roll i Sverige?"
Man ba... eh... *harkel*...
Fast som tur är så är man ju utrustad med smort munläder, så jag tror att jag klarade mig hyfsat. Men det gick inte för fem öre att lista ut vad de tyckte om mig. Ingen aning. Får veta inom två veckor om jag går vidare till pliktverkets tester. Det är en djungel, out there.
"hur ser du på kriminalvårdens roll i Sverige?"
Man ba... eh... *harkel*...
Fast som tur är så är man ju utrustad med smort munläder, så jag tror att jag klarade mig hyfsat. Men det gick inte för fem öre att lista ut vad de tyckte om mig. Ingen aning. Får veta inom två veckor om jag går vidare till pliktverkets tester. Det är en djungel, out there.
tisdag, september 06, 2005
prepörejsjöns.
Nu har vi haft en VERY nice fikastund. Eftersom I redan läst min blogg blev det ett helt osentimentalt avsked. :-P
Några av mina bästigaste vänner i ett och samma kök, gott fikabröd och härlig stämning. Det är ju så att man kan bli glad för mindre.
Nu ska jag snart sova, för i morgon måste jag vara pigg och alert. Ska på intervju för Jobb Jag Verkligen Vill Ha, och om jag inte får det ska det helst inte vara för att jag har sagt konstiga saker. De kanske skickar mig vidare på en rättspsykiatrisk undersökning, om jag har otur. Rapporterar i morrn hur det har gått. Nu ska jag samla ihop mina betyg. (Dem behöver jag iaf inte skämmas för).
Några av mina bästigaste vänner i ett och samma kök, gott fikabröd och härlig stämning. Det är ju så att man kan bli glad för mindre.
Nu ska jag snart sova, för i morgon måste jag vara pigg och alert. Ska på intervju för Jobb Jag Verkligen Vill Ha, och om jag inte får det ska det helst inte vara för att jag har sagt konstiga saker. De kanske skickar mig vidare på en rättspsykiatrisk undersökning, om jag har otur. Rapporterar i morrn hur det har gått. Nu ska jag samla ihop mina betyg. (Dem behöver jag iaf inte skämmas för).
Knäpp
Det är så mycket jag inte fattar, att jag får alldeles ont i huvudet. Och när man tror att man har förstått nåt, har man vanligtvis missuppfattat. Och då är jag ända inte speciellt dum.
Jag ska ut i skogen och rensa hjärnan. Kanske ta med lite pepparkakor och sätta mig på en sten där ute nånstans och stänga av all tankeverksamhet en stund.
Jag ska ut i skogen och rensa hjärnan. Kanske ta med lite pepparkakor och sätta mig på en sten där ute nånstans och stänga av all tankeverksamhet en stund.
Avsked
Ikväll blir det avskedsfika för I som flyttar ifrån oss ett halvår. Jag är själv inte alls förtjust i avskedsfika och avsked överhuvudtaget. Helst vill jag säga "vi ses och hörs!" och ge en kram som vanligt, när man själv eller nån annan ska åka nånstans. Pallar inte med det där tårdrypande "böhööööövihållerkontaaaktenjagtäääänkerpådig" *snyft*. Inget sånt för min del.
Igår åkte jag till nya lägenheten och tog en promenad i omgivningarna. Det är såå fint. Och såå trevligt. Måste börja kasta ut gamla grejer som jag inte vill ha med mig dit. Och kläder. Jag har hur jag än bär mig åt fyra säckar kläder i ett skåp, jag blir inte av med det. Om man plockar ut och slänger nåt åker det i nåt annat som man inte använder men inte vill slänga. Måste ta mig i kragen.
Igår åkte jag till nya lägenheten och tog en promenad i omgivningarna. Det är såå fint. Och såå trevligt. Måste börja kasta ut gamla grejer som jag inte vill ha med mig dit. Och kläder. Jag har hur jag än bär mig åt fyra säckar kläder i ett skåp, jag blir inte av med det. Om man plockar ut och slänger nåt åker det i nåt annat som man inte använder men inte vill slänga. Måste ta mig i kragen.
måndag, september 05, 2005
agenda
Idag är jag inte lika säker på att bilderna verkligen blev bra. Jag tittar och vrider och vänder och är osäker. Måste fundera.
Intressant partiledardebatt i SVT igår kväll. Fast jag tycker verkligen att GH borde styla till sig lite. Han skulle vinna på det. Och jag tycker visserligen att M-politikens förslag på sänkningar av ersättning till arbetslösa är lite drastisk, men å andra sidan kanske det behövs? När allt kommer omkring finns det trots allt ett ganska omfattande bidragsfusk i Sverige, och många VILL inte jobba. A ja. Jag vet inte. Hur som helst så känns det positivt att alliansen har stort stöd just nu. Bort med GP.
Nu ska jag ta mig lite lunch.
Intressant partiledardebatt i SVT igår kväll. Fast jag tycker verkligen att GH borde styla till sig lite. Han skulle vinna på det. Och jag tycker visserligen att M-politikens förslag på sänkningar av ersättning till arbetslösa är lite drastisk, men å andra sidan kanske det behövs? När allt kommer omkring finns det trots allt ett ganska omfattande bidragsfusk i Sverige, och många VILL inte jobba. A ja. Jag vet inte. Hur som helst så känns det positivt att alliansen har stort stöd just nu. Bort med GP.
Nu ska jag ta mig lite lunch.
Klar.
Efter en sväng i kyrkan drog jag alltså ut S&C i skogen på plåtning, och utav 91 bilder har jag nu plockat ut och redigerat 6 stycken som jag faktiskt är riktigt nöjd med.
Och det är för övrigt ungefär det enda jag har hunnit med. Men gula kantareller och fina foton på en och samma dag, vad mer kan man begära?
Och det är för övrigt ungefär det enda jag har hunnit med. Men gula kantareller och fina foton på en och samma dag, vad mer kan man begära?
söndag, september 04, 2005
svamp
Tillbaka från en svampplockartur med pappa i skogen. Myggen förstod tyvärr inte att jag hade djungelolja på mig, men förutom det var det en mycket härlig tur. Hittade ganska många gula kantareller och lite taggsvamp och sånt. Och så förstås VÄLDIGT mycket sånt som man inte kan (?) äta.
Nu ska jag hoppa in i duschen, sen åka en sväng till kyrkan, sen försöka få klart bildserien på S & C i skogen. Får väl se hur det går med det.
Nu ska jag hoppa in i duschen, sen åka en sväng till kyrkan, sen försöka få klart bildserien på S & C i skogen. Får väl se hur det går med det.
lördag, september 03, 2005
LR
Dagens roligaste artikel i aftonbladet handlar om Linda Rosing. Hon har nu blivit "en ny människa". Inga mer utvik. Hon ska bli seriös, minsann. "Jag vill bli tagen på allvar och syssla med seriösa saker. Jag kanske ska bli feminist också".
Oj. Ja det var ju oväntat och trevligt. Undrar vad de seriösa sakerna ska bestå i, för att inte tala om den nya feministiska sidan av det hela. Kommer hon att bli en av förgrundsfigurerna i FI? Kommer hon att tömma brösten och läpparna på silikon? Kommer hon börja ha kläder på sig? Ingen vet. Spänningen är olidlig.
Oj. Ja det var ju oväntat och trevligt. Undrar vad de seriösa sakerna ska bestå i, för att inte tala om den nya feministiska sidan av det hela. Kommer hon att bli en av förgrundsfigurerna i FI? Kommer hon att tömma brösten och läpparna på silikon? Kommer hon börja ha kläder på sig? Ingen vet. Spänningen är olidlig.
Hasch?
L: "Ok. om JAG trillar i, drar du bara i den, den, och den" (pekar).
Jag (i falsett): "här ska ingen trilla i. Du är så god och håller dig på båten".
L: "ja, men OM. Vi kan testa sen att dra i dessa och släppa på seglen när vi kommit ut en bit, så du får prova".
Jag (i falsett): "här ska INTE testas nånting".
(Eventuellt är det detta som kallas för "förnekelse").
Segelturen var fantastisk. När man hade fått lite kläm på saker och ting. Och solen sken och lugn och harmonisk var jag inombords. Utom när man såg jättestora kryssningfartyg på håll och för sitt inre öga såg hur vi blev klyvna på mitten. (Det hände inte).
Kom hem vid sju, då hade S&C hört av sig och meddelat att vi skulle ses i stan. Eftersom jag bara sovit 2-3 timmar var jag inte jättepigg, men såg mig sen i spegeln och tänkte att det vore ju synd och skam att inte gå ut på stan när man är så rosenkindad och lagom rufsig i håret.
"Oj, om jag inte hade känt dig hade jag trott att du haschat, du är ju alldeles rödsprängd i ögonen", sa C på tåget och så var det med den rosenkindade uppenbarelsen.
Satt sen på Upstairs bar på Clarion och tog ett glas vin, snackade och hade det allmänt trevligt. Nu har jag sovit och klippt T. Ska på bio och fika med tjejerna ikväll, kan bli mysigt det.
Jag (i falsett): "här ska ingen trilla i. Du är så god och håller dig på båten".
L: "ja, men OM. Vi kan testa sen att dra i dessa och släppa på seglen när vi kommit ut en bit, så du får prova".
Jag (i falsett): "här ska INTE testas nånting".
(Eventuellt är det detta som kallas för "förnekelse").
Segelturen var fantastisk. När man hade fått lite kläm på saker och ting. Och solen sken och lugn och harmonisk var jag inombords. Utom när man såg jättestora kryssningfartyg på håll och för sitt inre öga såg hur vi blev klyvna på mitten. (Det hände inte).
Kom hem vid sju, då hade S&C hört av sig och meddelat att vi skulle ses i stan. Eftersom jag bara sovit 2-3 timmar var jag inte jättepigg, men såg mig sen i spegeln och tänkte att det vore ju synd och skam att inte gå ut på stan när man är så rosenkindad och lagom rufsig i håret.
"Oj, om jag inte hade känt dig hade jag trott att du haschat, du är ju alldeles rödsprängd i ögonen", sa C på tåget och så var det med den rosenkindade uppenbarelsen.
Satt sen på Upstairs bar på Clarion och tog ett glas vin, snackade och hade det allmänt trevligt. Nu har jag sovit och klippt T. Ska på bio och fika med tjejerna ikväll, kan bli mysigt det.
fredag, september 02, 2005
Missi nassa
Mycket lyckad fest hos C. Mycket trevliga människor.
Nu har jag ätit lite scones (igen) och druckit lite te, ska hoppa i säng typ SNART. Klockan är snart halv två, och jag är trött. Klockan står på 06:45. Klockan 06:45 ska jag hoppa upp och sjunga "morning has broken", sen ska jag packa lunchen i en liten frysväska, dra på mig gympadojjorna och bege mig ut mot Djurgården. Får sova tio minuter på pendeltåget.
I morgon kväll blir det antagligen mys med S & C, kanske diskutera inredning och huruvida vi ska måla på tapeten eller ej.
Nu har jag ätit lite scones (igen) och druckit lite te, ska hoppa i säng typ SNART. Klockan är snart halv två, och jag är trött. Klockan står på 06:45. Klockan 06:45 ska jag hoppa upp och sjunga "morning has broken", sen ska jag packa lunchen i en liten frysväska, dra på mig gympadojjorna och bege mig ut mot Djurgården. Får sova tio minuter på pendeltåget.
I morgon kväll blir det antagligen mys med S & C, kanske diskutera inredning och huruvida vi ska måla på tapeten eller ej.
torsdag, september 01, 2005
photosession
Sov lite för länge, men det minns ju ingen om hundra år. Eller ens i morgon. Nu ska jag planera vad för lunch som ska medtagas ut på havet i morgon, samt vad jag ska stryka för kläder att ha på mig ikväll på Camillas födelsedagssamkväm. Tror det får bli det vita spetslinnet från Vila. Och kanske något mer. :-)
Måste även försöka få till den här foto-grejen, medan sommarsolen gör skogen så där fin på kvällarna. Kanske ska försöka få S och C, som ska modella, att ställa upp på söndag kväll. Om ni läser detta kan ni ju meddela vad ni tror om den saken.
Måste även försöka få till den här foto-grejen, medan sommarsolen gör skogen så där fin på kvällarna. Kanske ska försöka få S och C, som ska modella, att ställa upp på söndag kväll. Om ni läser detta kan ni ju meddela vad ni tror om den saken.
Mr Big
Mycket goda scones. Mycket roliga avsnitt av SATC. Jag gillar de avsnitt när Mr Big är med, jag är nog själv lite kär i honom. Han är ju också lite så där velig och emotionellt handikappad.
Det ska för övrigt bli roligt att se om jag överraskar mig själv någon gång med att falla för någon som INTE är emotionellt handikappad. Det skulle vara jättetrevligt.
I morrn kväll ska jag på fest hos Camilla som fyller år. Ska träffa Millan inne i stan först och sen ska vi sticka dit tillsammans. Hos C brukar det alltid vara trevligt folk och gemytlig stämning, så det ska bli trevligt. Fast jag får väl inte stanna länge, eftersom jag har försatt mig i den här morgonstundharguldimun-situationen där på fredagen.
Huvudvärken som ansatte mig ikväll verkar ha dragit vidare på nya äventyr. Tack och lov för det.
Det ska för övrigt bli roligt att se om jag överraskar mig själv någon gång med att falla för någon som INTE är emotionellt handikappad. Det skulle vara jättetrevligt.
I morrn kväll ska jag på fest hos Camilla som fyller år. Ska träffa Millan inne i stan först och sen ska vi sticka dit tillsammans. Hos C brukar det alltid vara trevligt folk och gemytlig stämning, så det ska bli trevligt. Fast jag får väl inte stanna länge, eftersom jag har försatt mig i den här morgonstundharguldimun-situationen där på fredagen.
Huvudvärken som ansatte mig ikväll verkar ha dragit vidare på nya äventyr. Tack och lov för det.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)