Båten, löpningen och maten

Vi fick en båtplats i år, på vår lilla båtklubb 500 meter bort. Svåger P var här igår och hjälpte M köra dit vraket, nu ligger det och guppar vid bryggan bakom lås och bom. Nu är det primära inte att den är inlåst, utan att den kan ligga förtöjd vid en brygga så att vi slipper skjuta ut den från land varje gång vi ska ut. Motorn och det andra drar vi i vanlig ordning på vår lilla skrinda ner. Mys var ordet.

Sprang med mamma igår, dryga 13 km. Skönt. Skrapade ihop drygt 42 km förra veckan, det var en bra vecka. Den här veckan blir det kanske lite mindre, men tog iaf en powerwalk ikväll när ungarna somnat. 

Innan dess hade vi Hugos kompis A med familj här på middag. Kul att lära känna nya människor! De har också två gnuttar med ett och ett halvt år emellan, men några månader yngre än våra. Perfekt att kunna hänga lite sådär kravlöst som det blir när ungarna väsnas i kvadrat. Gjorde en vegetarisk lasagne med guacomole och den där coleslawen. Snabbt och gott. Till lunch gjorde jag min favvo, midsommarsallad med rökt skinka, prästost och jordgubbar. Vansinnigt gott.

Ok, ser lite suspekt ut, men smakar himmelskt.

Ikväll har vi röjt ut badrummet inför renoveringen som börjar på onsdag. Kanske inte ultimat att renovera badrum på semestern, men vi vägde det emot att göra det (ehum, få det gjort) när vi jobbar i höst och det blir förmodligen snäppet stökigare, att ha toaletten i huset mittemot när man ska iväg till jobb och dagis. Så det får gå. 

Och i morgon tänkte vi oss en tur till Furuviks djurpark, om vi kommer iväg. Nora sover med en alldeles ny skällande hosta, var lite varm när jag var inne nyss. Hoppas att det bara är en förkylning så att hon inte är totaldäckad i morgon, för då får vi skjuta på det.

Nu =sova! Tyvärr, hade gärna sett Tyskland spela klart, men med en möjlig vaken natt framför sig så är det svårligen motiverat.

Det finns inget...

...dåligt väder, heter det ju. Åtminstone blir man ju inte gladare av att gnälla på det. Alltså tog vi på förmiddagen på oss koftor och stövlar och åkte för att plocka lingon. Förlåt, jag menar jordgubbar.

Massor av folk, det kändes lite old style, kanske tom lite u-land, att gå där med näsan i plantorna och arslet i vädret. Ungarna älskade det, vi med.

Bokträff

Ikväll stack jag och Syster S alltså till gallerian där vi hittade ett helt vansinnigt mysigt litet Fairtrade-café. Köpte chai-latte och sjönk sedan ned i en skön soffa med dator och anteckningsblock. Spånade på vår story, lade upp lite riktlinjer och finslipade lite på våra karaktärer. Så himla skoj. Som när man var liten och lekte något man aldrig ville sluta med.

Grill

Sommarkänslan är ju oerhört avlägsen, faktiskt. Vi har trotsat det så gott vi kan genom att laga rabarber&hallonpaj och grilla hamburgare. Inez&co gjorde oss sällskap och vår Coleslaw som vi gjorde igår vart riktigt smaskig.

(Jo... Vi gjorde en smuldeg till också....)

Ständiga hjälpredor

Och sen lagom till att barnen var dötrötta och det var dags att städa, drog jag och syrran iväg på bokmöte... 

Semester...

...är när man kan skita i att klockan är mycket. Kanske stå i köket och göra en Coleslaw tillsammans med älsklingen till morgondagens hamburgergrillmiddag m syster S&co. Till exempel.

Sista arbetsdagen...

...före semestern idag. Det har inte blivit mycket bloggat eller sovet den här veckan, och nu känner jag hur alla sista krafter gåt åt till att hålla ihop den här dagen.

Hem till Elvis&co i måndags. Mysigt häng med min bästa Ida och barnen, medan de manliga varianterna skeppade en tvättmaskin till andra sidan stan. Hann innan dess springa 8 km också, tror snittet låg på 5:22 så det kändes stabilt efter andningsbesvär och annat.

Kvällsjobb i tisdags som rapporterat, sov för lite och vinglade sen till jobbet igen. Middag hos M&Pa på kvällen, tänkte jag skulle springa lite på ditvägen och missbedömde sträckan så att det blev 11 km istället för hälften som planerat. God middag, mysigt häng, hem och stupa i säng... Eller nej, det blev visst inte så, eftersom Snyggo hade en arbetsrelaterad fråga att bolla, och bråttom var det och inget givet svar fanns och vi ältade och ältade och sen sov jag tre-fyra timmar och igår vet jag inte hur jag kom till jobbet överhuvudtaget.

Tjötade med Aikåaren och Fröken E mer eller mindre hela dagen, låtsades inte ens att jag gjorde nån nytta... Sen till TSM och träna. Kul. Gav energi. 6 km upp/nedjogg, löpskola och 20 minuter nonstopp upp och ned för 170 meter lång backe.

Hem och prata klart med Snyggo över ett glas av B:s fantastiska flädersaft, och den här gången landade förhandlingarna åtminstone i något konstruktivt.

Och nu kliver jag snart in på kontoret och ska väl göra lite mer än att låtsasjobba, idag.

Efter jouren

Ibland undrar jag vad det egentligen är för jourpass jag har, när jag får informera förvirrade klienter hur man ger sina barn Microlax, till exempel. Sjukvårdsrådgivningen nästa, liksom. 

Mycket härlig dag, Microlaxprat eller ej. Eftersom jag jobbade kväll hann jag åka med Hugo på treårskontrollen i morse. Han släppte all blygsel och berättade glatt för sköterskan om Nora, våra rutiner hemma och hur det är på dagis. Sparkade lite fotboll, målade några fotbollar och vägde och mätte sig. Fick fem plus. Hehe, nej då nåt sånt betyg sätter de ju tack och lov inte, men det gör man väl som förälder. Så mysig morgon med min fina lilla stora kille. Han fick följa med mig sen och ta blodprov för allergin, innan jag lämnade honom på dagis och stack till jobbet.

På jobbet var det också glada tider, alltså. När jag gick hem passade jag på att fira att sista jourpasset innan sommaren är överstökat, med lite takeaway från Asia-crossovern dit jag gick första gången med Tina för sisdär tvåtusenfemhundra år sen, och har ätit på säkert femtio gånger sen dess.

Sparris, broccoli och wook/tandoori. Snyggo är ute och tränar, och jag tillbringar dagen som jag började den - med lillgrabben. Låtsas inte om att han har somnat, det är så mysigt med sällskapet.

Skönt avslappnad stil där under barbafilten.

Jaha, så väntar ett budgetmöte också förstås, när Snyggot kommit hem. Ska försöka hålla mig ifrån att baka nåt gott till teet...

Saft

Jag och min vän B skulle ha gjort flädersaft i tisdags, men det satte ju mitt akutbesök p för. "Men jag gör saften då, så kan du komma och hälla upp på söndag", tyckte B. Ja, det var ju enkelt sätt för mig att håva in saft för hela sommaren!

Min kusins kille var ute i farfars bod i förmiddags och rotade fram lite glasflaskor. Så nu har jag flädersaft i en flaska som farmor enligt etiketten gjorde körsbärssaft i, samma år jag föddes! Lite kul.

Annars har resan hem gått bra, Snyggo har redan kört all tvätt (medan jag satt i B:s soffa och drack te...) och vi är redo för en ny fullspäckad vecka. Inleder med att ställa klockan på 4:45 för att jobba morgonjour, sen doktorn på eftermiddagen innan vi åker till I&A på kvällen. Får se om jag kan klämma in en springtur innan dess också. På tisdag väntar kvällsjour istället. Man ska väl känna att man lever så här sista veckan före semestern...

Träning och mat

Äts gör det ju alltid när man är här. Med Pfia som bas i köket vankas det än det ena, än det andra. En kopp kaffe kanske? Ja men lite nybakad silviakaka på det. Middag för sexton pers? Varför inte Pulled kicken med hemmagjorda tortillas...!? 

Nu tillverkas det pannacotta och rabarberpaj (varför välja när man kan göra båda) i köket, tur då att man klämt in lite träning också. Killarna sprang tre mil på fm, jag och Ann-Charlotte och Tilda sprang drygt 13 km efter lunch. Superskönt, och så kul att springa med sällskap.

Tittade upp till farfar också, piggare idag så det var roligt att se.

Nu har jag och Hugo just varit och plockat rabarber uppe hos farfar, så himla mysigt att gå ute och skrota. Hugo är absolut inte trött hävdar han, fast ögonen går i kors. Så kul att barnen också verkligen älskar att vara här. 

Nu har vi iaf delat upp oss med varsin unge, jag ligger och smygbloggar lite medan Nora skrotar runt i resesängen. Hugo får somna i soffan. 

Vem bryr sig om att det är 14 grader på midsommar, så länge man får hänga med folk man tycker om!? :) 

Positivt för övrigt att jag inte haft utslag eller svullnad på kvällen... En omgång på förmiddagen bara. Man skulle ju kunna få hoppas att håller på att lägga sig lite...

Helgen

Folk överallt, full rulle fast ändå liksom avslappnad och dölugnt. Så himla mysigt. God midsommarsftonsmiddag i lusthuset igår kväll, lite fotboll och jag sprang några vändor upp till farfar som var för svag igår för att komma ned.

Fint väder idag, strålande sol och herrarna ska ut och köra långpass. Själv tänkte jag lubba nån mil tillsammans med Anne-Charlotte efter lunch sen.

Midsommarafton

På väg mot Julita för efterlängtat midsommarhäng med Pfia&co... Hoppas ni alla får en skön helg!

Pepp

Så himla kul, det var! Och kändes oväntat bra trots den sista tidens minimala mängd träning. Vädret sprack upp och det kyliga duggregnet som föll när jag gick (något missmodig) från jobbet försvann och istället sken solen från klarblå himmel när vi skulle starta.

2,7 km uppvärmning, sen lite teknikträning (springa rakt, med rätt frånskjut och rätt isättning). Sen lite långa rusher för att komma igång ordentligt, innan det var dags för 3-minuters intervaller i tempo som låg mellan 4.45-5.05. Sex såna med en minuts vila emellan, innan vi joggade ned knappt tre km. Sen lite styrketräning i gräset; fyra minuter planka (sjukt jobbigt att göra EFTER passet), armhävningar och till sist en avkopplande stunds stretch.

Så mycket glada människor, och grupper som hejjade och klappade åt varandra när vi sprang förbi varandra. Riktigt härlig känsla. Ser redan fram emot nästa torsdag, och är väldigt glad att jag vågade testa efter den här veckan som varit.

Nu hem och ta helg!

Ja kära ni hur ska detta gå

Efter en rödfläckig kliande förmiddag där omtänksamma kollegor frågat i parti och minut hur jag mår, har det åter lugnat sig något och jag sitter därför nu på idrottshögskolan redo för första träningspasset med Team Sthlm marathon. Ingen aning om hur det kommer funka med kortisonspeedat hjärta som redan hamrar på högvarv, men jag tänker att skam den som ger sig utan att prova.

Pricken skriver

Ja, helt och hållet kan jag tyvärr inte säga att min överdos medicin funkar, men har åtminstone inte svällt i hela ansiktet idag. Har ägnat kvällen åt att skriva på min och syrrans bok, samt att störa mig på att vi har världens sämsta internet som nu verkar helt oförmöget att via mail returnera skrivelsen till systern i fråga.

Har planerat föreläsning på fm och det kändes mycket bra! Vi ska tom börja med ett litet teaterstycke, passar mig utmärkt! ;-) 

I morgon är det lite klientbesök och möten som väntar, och sen tror jag att jag faktiskt ska hinna slutföra allt nästa vecka innan stundande semester. Har aldrig haft så lite behov av semester som i år tror jag, har ju nyss varit ledig, men ska nog kunna hitta ett semestermood under mina 8 lediga veckor...

Hemma

Klockan nio fick jag lämna akuten med en näve mediciner som jag ska ta en vecka, på måndag ska jag till VC för att utredas ytterligare. Hoppas på en lugn natt. Snyggo kom och hämtade mig, sen duschade jag och åkte till jobbet. Tänkte det var bättre än att vända på dygnet och sova hela dagen. Blir speedad av medicineringen dessutom.

Nu, dock, är jag ett mähä. Sitter i soffan och planerar föreläsningar för hösten. 

Framför fotbollen dessutom, mkt seriöst. Vi hade ju planeringsmöte för höstens träning i fredags, ca 25 pass blir det av vilka jag kommer hålla drygt 15 (hur ska man hinna jobba med nåt vanligt...) dessutom så ville chefen som ansvarar för att alla utbildas i detta att vi ska hålla en föreläsning på höstens personaldagar. Vi är närmare 300 personer, som delas upp på fyra tillfällen. Så fyra föreläsningar ska jag ha tillsammans med konflikthanteringskollegan Magnus. Inom nåt av områdena som ingår i vår utbildning, kommunikation, hot&våld, stresshantering etc. I morgon ska vi dra upp riktlinjerna för detta, blir spännande. Sen är det semester och sen är det typ dags... Jag har dessutom aldrig jobbat ihop med Magnus, utöver tre träningspass vi hållt ihop. Så det blir ju intressant att se om vi samarbetar... Annars får vi väl använda nåt av det vi lärt oss om kommunikation och stress... :-p 

Jaha, så lite sånt sitter jag med så här på kvällskvisten... Te snart.

Vad är det som HÄNDER del två

Efter att ha jobbat igår och kommit hem kände jag hur det på nytt började klia. Snart var hela magen täckt av ilskna röda blemmor, följt av bröstet, ansiktet och händer och fötter. Mamma hittade Tavegyl hemma och kom över med dem vid elvabläcket, ringde sjukvårdsrådgivningen som sa att jag var tvungen att åka in.

Sagt och gjort, mamma skjutsade mig till akuten och vid det laget hade det också satt sig på stämbanden och i bröstet, och det var kanske inte så dumt för då klassades jag som "orange", alltså snäppet innan röd och halvdöd. Fick därför snabbt träffa läkare, det togs EKG och blodtryck, fick kortison och betapred och dropp. "nu får du ligga här i fyra timmar, sov om du vill", tyckte doktorn. Ja, det är ju lätt på den här 30 cm breda plastbritsen när man har en klumpig blodtrycksmoj och dropp på ena armen och en pulsmätare på andra!? Ja ja, jag gjorde ett försök och slumrade till.

Hade sovit säkert tio sköna minuter när sköterskan kom in och ruskade i mig. "hur mår du? Är du ok?" hon förklarade att de måste kolla att jag är vid medvetande, och jag hajade ju raskt att här blir det inte mycket sovet om de ska hålla på så i parti och minut. Nästa gång var det doktorns tur att komma och ruska i mig. "VET DU VARFÖR DU ÄR HÄR?" och jag tänkte kära nån, nu har vi nån sån där Shutter Island-situation där jag EGENTLIGEN är här för att jag är psykiskt störd, typ. Blir ju lite komiskt sådär när man faktiskt ÄR med i matchen. Hur som helst, hade fått nya stora utslag över precis hela kroppen, fick ny omgång kortison. Nu ligger jag här och väntar på dr igen, hoppas jag ska få åka hem snart. Får skaffa en tid på VC och kolla varför det blir såhär...

Vad är det som HÄNDER

Sov risigt i natt, höll på att klia sönder mig på benen och tänkte yrvaket att jag måste ha missat att smörja in mig efter duschen. Vaknade vid 6 och kände att jag absolut inte var kapabel att ta mig upp, vilket jag också högtidligen meddelade Snyggo. Men så brukar ju måndagar vara (eller, nej, inte mina faktiskt, jag gillar måndagar, men alla kan ju ha en dålig dag). 

Stapplade ut till badrummet, tittade på mina röda ben, mina knallstora svullna händer. Fick syn på mig själv i speglen en halv minut senare, och tänkte vad i ALLSIN dagar!? mina läppar såg sönderrestylanade ut, och ansiktet som efter ett misslyckat botoxingrepp. Ögonlock och kinder så svullna att ögonen knappt syntes. Lägg till att jag var likblek, borde naturligtvis omedelbart lagt mig ned med benen högt, men eftersom jag inte begrep det löste kroppen det åt mig utan hjärnans inblandning.

Snyggo kom ilandes, tyckte att vi kanske skulle lägga tillbaka mig i sängen. Han ringde sjukvårdsrådgivningen som tyckte att om inte halsen är svullen är det ingen fara, det kan vara en reaktion på exakt precis vad som helst, typ. Fick frukost på sängen för att höja blodsockret lite, låg kvar ett tag, såg ansiktet långsamt återgå om inte till det normala så åtminstone till att se ut som att jag gråtit hela natten (och gjort en misslyckad läppförstoring).

Hasade mig upp sen och kom in till jobbet halv elva. Snacka om slacker. Slapp en karensdag iaf, hehe. Nu har jag fått på mig ringarna igen, men jag tycker det kliar på hela kroppen. Hoppas det är inbillning, för jag skulle verkligen behöva vara på jobbet i vanlig tid i morgon... 

Dagens Hugge

Jag: den här kåsan kan du få mjölk i. Den fick jag av min farmor när jag var liten.

Hugo: jaha! Mamma... Har DU varit liten?

Jag: javisst. För ganska länge sen.

Hugo: hm... (Lite besviket) Jag såg inte det.

Jag: nej, du fanns inte då.

Hugo: okej. När jag blir stor kan jag också åka till Afrika i ett blått flygplan.

Jag: javisst! När man är stor kan man göra nästan vad man vill. Du kanske får barn också, när du blir stor!

Här ser Hugo lite frågande ut, vilket kräver ett förtydligande.

Jag: ja... Pappa och jag har ju fått dig och Nono, som vi tar hand om. När du blir stor kanske du också får barn!

Hugo: (lite tveksam) ja... Fast nu tar jag ju hand om Nono. Jag är hennes storebror.

En lugn, förkyld dag.

Men det bättrar sig! Halsontet börjar ge med sig. Har jag tur kan det bli en kort springtur på tisdag, och sen TSM-träning på torsdag.

Idag har det dock inte blivit träning för nån av oss, det händer ungefär två dagar om året. Julafton typ, och så idag då, tydligen. Väldigt vad mycket tid som blir kvar till annat. Snyggo trampade Vättern med bravur i går natt, brorsan hans fick bestämma tempot och de landade på drygt 10 timmar (Snyggo har som lite skryt slash kuriosa tidigare gjort rundan på 8,5, i sina glansdagar). 

Idag har jag varit iväg en sväng själv och handlat lite, sen åkte vi hela familjen för veckoshoppingen. Därefter har jag hängt i köket... Har gjort frukostsmoothies, matbröd till midsommar, chokladkokoskaka till jobbet. Avslutade med att snoppa jordgubbar, som vi nu avnjuter framför lite VM-fotboll.

Har även ägnat en inte oansenlig del av kvällen åt att med mamma och syster S bestämma vilken dag vi ska fira mamma i efterskott. Nu så här 29 sms senare kan man ju tänka att vi kanske hade kunnat krympa ned det till ett par-tre telefonsamtal. Nu blev det kombinerat med middagen vi redan hade bokat in hos syrran, vilket ju var smidigt för mamma och syrran och lite sämre för mig som hade spetsat mig på två gratismiddagar, hehe. (Men men, vi får väl krama ur den sista bensinen vi har i bilen och åka hem till svärmor den 24:e om det krisar).

Story of my life

Hoppar på en sån här! Och utmanar er, mina andra bloggvänner, att göra detsamma.

Vem är mest troligt att du skulle anförtro en hemlighet?
Ida eller nån av teatertjejerna

Vem i din familj är du mest lik?
Ursprungsfamiljen, antar jag att vi pratar då. Klurigt, man har väl lite drag av alla!? Jag tror att jag delar pappas rättspatos, mammas integritet.

Vad skulle du bli trött på hos en kompis som var precis som du?
Att hon måste ha en åsikt om allt.

När grät du senast?
På Klumpens begravning. Och innan det på morfars begravning.

Har du nån skäms-låt?
Ja! Den här ”Story of my life” med One Direction, som jag tycker helt orimligt mycket om.

Tror du på livslånga förhållanden?
Ja. Framför allt så tror jag att om det INTE blir ett livslångt förhållande är det för att man själv tillåter det att bli något annat än ett livslångt förhållande. Jag tror inte att typ ödet ser till att det blir det av sig självt.

Hur vill du dö?
Hand i hand med Snyggo i sömnen när vi är strax under 100

Vad är du mest rädd för?
Ointelligenta människor, som tycker att vissa människor är värda mindre än andra pgr av hudfärg eller nåt annat. Inskränkthet och våld.

Hur är du som kollega?
Den som aldrig håller tyst. Hjälpsam och förhoppningsvis uppmuntrande.

Tror du på Gud?
Ja. Mest för att om jag gick omkring i öknen, ensam i världen, och hittade ett sandslott skulle jag tänka ”Oj, det måste finnas nån mer än jag i världen, eftersom någon uppenbarligen gjort det här vackra sandslottet!” och inte ”oj, här har vinden fört sandkorn för sandkorn i en helt osannolik formation som faktiskt, förmodligen efter flera sekler, bildar ett helt perfekt slott.” Ja, inte är det någon stensäker tro alla gånger, men allt annat verkar helt enkelt alldeles för ologiskt. (Vilket inte för den sakens skull innebär att jag inte tror på vetenskap eller att det har ägt rum nån slags Big Bang eller så, men jag väljer nog att tro att det finns en kraft bakom).

När var du senast berusad?
Ojdå, det duggar ju inte precis tätt av de tillfällena precis, särskilt inte efter att ungarna kom. Men jag vill minnas nån fin ljummen Pariskväll i augusti 2009, när vi satt på nån uteservering med I&A och varken samtalsämnena eller vinet tog slut förrän seeent.

Vad skulle du göra om du hade Oprah Winfreys förmögenhet?
Jag skulle spara så mycket att jag själv blev ekonomiskt oberoende, resten skulle jag ha att driva nåt företag som hjälpte andra behövande och människor i nöd med vad det än kunde vara. Jag tror att man som grundprincip mår bättre av att ge än att köpa.

En kort, en lång, en pyramid, en stång

Jaha, vad blev det för dag av denna då? För det första, definitivt inte min bästa hårdag i år. Bortsett från att jag gått runt med ett konstigt virrvarr av spretande testar runt huvudet, tycker jag att dagen får ett MVG. Då har jag, förutom håret, även räknat bort halsontet och förkylningen.

En tur med Silverräven först (trogna läsare kanske drar sig till minnes denna jobbkaraktär, som är åter på mitt kontor efter ett par år på annat håll) till avkrok norr om stan. Kom tillbaka till kontoret, sammanstrålade med Frk E för att införskaffa lunch. Trevlig tur i solen och kvarteret runt jobbet. Möte efter lunch, med arbetsgruppen. Dvs mina närmsta tjugo kollegor. Högt i tak. Mycket skratt. Kaffepaus därefter. Så trevlig att den drog ut lite för länge på tiden, men tog igen det med att jobba MYCKET effektivt (och tjugo minuter extra) på eftermiddagen.

Kom hem och fyrklövern var komplett. Myskväll i största allmänhet. Ett telefonsamtal med min bästa I. Nu te i soffan med hunken. Vilket inte ska förväxlas med hulken. Han börjar nämligen bli lite tunn av all cykling och löpning tycker jag, Snyggot i fråga. 

I morgon blir det planeringsmöte för höstens självskyddsträning, sen åker jag hem vid lunch eftersom cyklisten ska till Vättern. Mamma och pappa kommer och håller ungarna sällis innan jag kommer hem. ("Jaha, varför kommer mormor och morfar hit i morgon då? Är det för att jag och Nora inte ska vara själva eller?" Hugo har funderingar kring det mesta just nu. Jag stod inne vid sängen när han vaknade i morse. Det första han sa när han slog upp ögonen var, glatt men lite sömnsluddrigt, "Oj då!! Nu vaknade jag visst!" Som om det kom som en väldig överraskning det där, att han slog upp ögonen även denna morgon). 

Men nu: sova lite va? VM eller ej. 

Schizo

Väldigt glad och tillfreds efter en superhärlig teaterkväll med morsan, vilken följde en dag på jobbet som var lika kul (får man säga det om sitt jobb?) som vanligt. 

Väldigt less på att vara krasslig igen. Halsont, seg, huvudvärk. Kommer missa uppstarten av halvmaraträningen i stan i morgon. Aber. Mitt immunförsvar verkar vara ett minne blott. 

Så, jag ligger alltså inte på BB, utan jag försöker helt enkelt bara krya på mig. 

Skriver

Fick Syster S nya kapitel på vår bok igår, och det började klia i fingrarna direkt, men då var klockan lite mycket. Ikväll har jag därför suttit ett par timmar i soffan med laptopen i knät, efter att vi nattat gnuttarna. Tiden bara flyger iväg. Det är så sjukt kul! 

Nu måste jag dock göra morgondagens frukostsmoothie och lunchsallad, om jag inte ska komma i säng alldeles för sent. Ska utbilda ny personal i vår handbok i morgon, och har inte förberett ett jota. Får ånyo lita till min utmärkta förmåga att ordbajsa och få det att låta som att jag har Mycket Bra Koll. 

Hoppas ni också haft en fin start på veckan!

Försöker få tillbaka formen.

Ja, kroppsformen ser väl ut som den brukar på ett cirka, men löpformen är inte på topp efter senaste veckornas sjuka. Snyggo har cyklat hela eftermiddagen, jag och barnen har haft sällskap av vår vän B. När Snyggot var åter och vi fått barnen i säng stack jag ut på en kort löptur. 6 km med 5:36 i snittfart är inte mycket att hänga i gran med tanke på att jag höll 5:43 på senaste 17-kilometarn innan halvmaran, men nu känner jag mig åtminstone hyfsat frisk och ska väl försöka hitta tillbaka till flåset. På torsdag börjar Team stockholm marathons halvmaraträning i stan, spännande! Har aldrig tränat löpning i grupp förut, men kan tänka mig att det är kul. Nästa sommar kanske du hakar på, Papi? 

Ny vecka för dörren, ska introducera sommarvikarie och hålla självskyddspass och träffa klienter. Full rulle, med andra ord.

Igår och idag

Efter nationaldagsfirande i parken igår, underhållna av Pettson & Findus komplett med blåsorkester, styrde vi kosan mot kusinerna i Strängnäs. Smörgåstårta och fika och trevligt sällskap med fina människor. Nora hittade en stor kompis.

Nu har vi varit ute hela familjen på en långprommis, och jag funderar just på om det här med studsmatta i trädgården numera är inskrivet i barnkonventionen? 

Softar

Skönaste tofflorna i ballerinastajl hittar man på Cubus nu för en hundring! Tips!

Tittar när barnen leker, Snyggo tränar och efter det är det min tur att ge mig ut och kuta nån mil. Extra välbehövlig idag, eftersom studentkalas för min kusin Joel väntar ikväll!

Får se om vi hinner klämma in lite nationaldagsfirande hos Pettsson&Findus också här i närbelägen park. 

Vi har ägnat morgonen åt också att titta på kort när ungarna låg i magen. "Men mamma... Var är dörren?" Undrade Hugo bekymrat. Han såg lite skeptisk ut när jag förklarade hur barn vanligtvis kommer ut, men nöjde sig sen med att han blivit utplockad ur det där röda strecket på magen. 

Jaha, nej men om man skulle bädda sängen och skrubba lite lunchpotatis då kanske?

Ut med det gamla...

...njae, mycket vill man ju behålla. Den där man flyttade ihop med för ett antal år sen till exempel. Fast "börjar det inte bli dags att byta ut den där gamla bilden?" Frågade Snyggo häromsistens om vår bröllopsbild (vi har typ en enda som blev bra). Gifta om oss tänkte vi ju inte, så vi tog fram iphonen och knäppte en ny på en gång. Gör sig ganska bra i vårt gråvita sovrum! 

I did it!

Nu har jag kört mina tre första lektioner i självskydd, det kändes som att jag spelade teater men det verkar ingen annan ha märkt! Eller så höll de god min bara. Hur som helst, skönt! Var seg idag med, särskilt på förmiddagen, men sen tycker jag att jag piggnade till lite på eftermiddagen. 

Såg på fejjan att mamma hade bakat, var smart nog att bjuda hit dem på kaffe på kvällen ;-) mysigt som alltid att ses, och barnen blir helt uppspelta och kör i 150 km i timmen till sovdags. (De ÄR lugna ibland också, tro det eller ej). 

Nu ska jag snart göra ny kväll, så jag orkar med den sista halvan av den här oerhört betungande arbetsveckan...

Seeeg

Näe, det är nåt som ligger och stör i kroppen. Inte alls i form. Sovit nån timme mitt på dagen, trött ändå. Ska samla så mycket energi jag kan för att orka upp och köra första självskyddspassen på jobbet i morgon!

En hyllning till min man

Nu känner jag mig på gott humör, har kunnat äta en halv macka och känner livet återvända. Snyggo är på fotboll med sin far och bror, kul för honom efter att ha skött all markservice idag. 

"Hur gick det för Snyggo då, när du var på kurs?" Frågade Aikåaren här om dagen. Jodå, det gick alldeles utmärkt, svarade jag. Han knotade inte ett dyft, trots att han faktiskt själv var krasslig första veckan. Varpå Aikåaren menade att det är nog inte alla pappor som skulle ha grejat det utan suck och pust, ensam så länge med två så pluttiga kids. Nu kan jag iof komma på skapligt många män i bekantskapskretsen som skulle ha grejat det bra, men jag inser ju också att jag är lyckligt lottad som har en man som stöttar mig i det jag gör, och inte ger dåligt samvete (vilket man ju kan göra utan att mena det). Jag hoppas att han får tillbaka det genom att jag tar hand om kidsen när han är ute på sina otaliga träningspass.

Tänkte på det idag, nämligen, när jag låg inne på sängen och vilade medan han fixade och trixade. Lagade en god grillmiddag till gästerna (smålandsfamiljen) och diskade och städade upp efteråt, gjorde barnen klara för natten för att underlätta för mig.

Pappa och Nora lagar mat

Jag är väldigt glad att mina barn har en pappa som inte känner sig hotad i sin manlighet av att sonen har rosa skor (jodå, vet många som aldrig skulle gått med på det) som sköter matlagning och disk och tvätt lika mycket som jag (just nu lite mer, faktiskt) som prioriterar så gott han kan för att hans egna intressen inte ska gå ut över tiden med barnen. Som kan säga "jag älskar dig" till barnen, tror det är viktigt också även om de känner det.

Livet blir så mycket roligare när man hjälps åt!

(Sa hon som inte gjort ett kvastskaft idag).

Man borde kunna vaccinera sig mot sånt här...

Tredje maginfluensan på ett halvår. Vaknade vid tre i natt och kände att det här kommer aldrig gå vägen... Sen springa till badrummet var tjugonde minut. Jätteont i magen också förstås. Nu har jag iaf fått behålla lite dricka, så nu borde det värsta vara över. Missar jobb mån-tis på grund av 48-timmarskarantänen, surt. 

Nåja, njuter av det fina vädret inifrån. Vårt sovrumsfönster vätter mot två gigantiska björkar, så vacker färg så här års.