Våra små miniapor

Star

Hittade ett par stjärnstrumpbyxor som jag raskt beställde från Asos. I onesize. MYCKET oroväckande! Hur kan man tillverka kläder i onesize? Var nu orolig att det skulle bli JÄTTESTORA stjärnor när jag väl fått på mig dem, då hade det ju blivit uppenbart att jag var för tjock för dem. Har försökt analysera resultatet, men tror det är ok. Nu är det smoothielunch och skidor, sen ska jag t förskolan för Hugos utvecklings/uppföljningssamtal. Syster S är schysst och passar Norpan under tiden.

Premiärtur

Idag trotsade jag värken i kroppen och drog fram nya dubbelvagnen för en tur när Hugo plockats upp från förskolan. SÅ skönt! Vi gick runt lite i nån timme, tittade på flygplan och hundar och andra spännande saker. Nora sov hela tiden, Hugo var nöjd och vagnen mkt lättkörd. Stor succé alltså, vilket är mer än man kan säga om Hugos spaghettimiddag som åkte i backen samtidigt som lillasyster gallskrek för allt vad tygen höll. Nåväl, nu har lugnet lagt sig igen, vi får väl se hur länge det varar.

Mina

Koma

Mornarna går som i en liten dimma här hemma. Jag ser ett kodak moment, hämtar kameran, tar av linsskyddet. Tittar på kameran och tänker "vad i allsin dar, har jag tappat bort linsskyddet??" Scary. Jag skyller på att lilla damen har magknip och därför är vaken extra mycket på natten (trodde inte det var möjligt). Hugo gör dock sitt bästa för att lillasyster ska vara glad. Hämtar nappen och trycker gladeligen in den på rätt (ibland fel) ställe, hämtar sin lilla pall och ställer sig bredvid Noras säng och försöker lyfta upp henne (så hjärtknipande sött).



Den här dagen har jag därför mest vilat bort, medan Hugo varit på sin välsignade förskola. Nu ska jag strax hämta honom, och sen är kvällens plan när Snyggo kommer hem att ta en dusch. Det brukar man ju kunna bli lite mer människa av.

Snyggo i fråga kom förresten hem med "50 nyanser..." i fredags, eftersom han läst vad jag skrivit om den här. En trevlig överraskning, och nu har jag alltså inga som helst skäl att låta bli att skapa mig en egen uppfattning. Återkommer i frågan.

Roadtrip

Vi har haft väldigt många krav på hur vår dubbelvagn ska vara. Så har vi också letat sen i höstas, men de går åt snabbt på Blocket. Igår frångick vi plötsligt alla krav och ringde på en annons på en vagn i Uppsala. Dessvärre bodde de inte i Uppsala utan ett par mil rätt ut i tjottahejti, utanför stan. På en postlådeadress som inte fanns i GPS:en... Så vi har varit ute halva (närmare hela) eftermiddagen men kom iaf hem med en vagn till slut. Det blev en Carena, en av de billigare modellerna men den verkade helt ok så vi testar väl!



Så här ser den ut, och när Nora blir större så byter man ut liggdelen mot en sittdel.

Nu är grabbarna och sköter veckoinköpen, sen blir det kycklingsallad till middag och, naturligtvis, budgetmöte ikväll, 24:e som det ju är.

Norpan

Vad är hon om Hugo är en miniapa? En microapa?

Kalasdag

På förmiddagen kom Jossan&Jonas hit på efterlängtat och alldeles för kort besök. Vi bestämde raskt en ny helg i vår då de ska komma tillbaka så vi hinner umgås mer. Hade fullt sjå med att hinna umgås och glömde ta fram kameran. Den följde dock med till Inez 2-årskalas som vi åkte på på eftermiddagen.

Två barn i bilen! Konstig känsla. Hugo var upprymd inför det förestående kalaset, Nora lite mer laidback (men så visste hon ju ännu inte vad ett kalas var, eftersom det var hennes första).


Dagens kalasbarn:


Det bjöds på pannkaksmiddag och tårtkalas. Tack så mycket!


Nu är det visst amningsdags, återkommer inom kort.

Filmstund

Jag vet inte, men det här väl inte helt orimligt att han kommer behöva glasögon.

Mina önskedrömmar

Min högsta önskan just nu är att få gå ensam till brevlådan. Brevlådan står uppskattningsvis 700 meter härifrån, men just nu hade den lika gärna kunnat stå i Ulan Bator. I flera dagar har jag drömt om hur jag tar på mig jackan och med raska, icke-höggravida steg går iväg med mitt lilla brev. Nu är Snyggo på träning, men kanske får jag chansen i morgon. Eller om typ 8 månader när jag har slutat amma.

Björn Axens styling powder är dröm två. Min är slut, och Oh My God vad jag behöver detta torrschampoo i brist på äkta hårtvättar. Nu träffar jag förvisso bara familjen och Hugos dagisfröknar, men snart kommer de börja titta på mig och tänka käre min värld, kan hon verkligen ta hand om sina barn, hon som inte ens kan ta hand om sig själv? Och sen får jag sitta i timslånga samtal med socialtjänsten och förklara att jag har tom svindyra TIGI-schampoon, jag hinner bara inte använda dem.

Ett adoptivhem till Klumpen och Pluto. Eller, det önskar jag ju på ett sätt inte, men Hugos astma går ju först, och därtill har särskilt Klumpens lilla psykiska störning blommat ut i en hel rhododendron-buske. Han har aldrig gillat barnen, men nu har det gått så långt att han inte vågar komma in öht. Han har i tre dagar krälat runt ute på farstutrappan, och när man öppnar piper han i väg lika kvickt som Usain Bolts skugga. Jag vet inte om jag skulle kunna göra mig av med dem, men känner ni någon djurvän utan galna ettåringar, som skulle överväga att ge dem lite tid och kärlek, så hör av er. :(

Sist men inte minst önskar jag mig att min man fraktar in motionscykeln till mig. Han är inte hemma som ni kanske minns, varför jag inte kan ta upp detta önskemål med honom personligen. Jag känner mig fet och ful och orkar inte vänta till första mars med att sätta igång. En liten cykeltur om dagen torde väl inte öppna upp nåt operationssår, kan man tycka.

God natt! Det ska jag ha med betapet och te och film och vad som nu mer kan tänkas bli aktuellt.

50 nyanser av husdjur

Vem i allsin dar har skrivit den här boken??

"Husdjur", heter den. Av omslaget anas inget oråd.


Sen kommer man till avdelning "mus". Ok, ja, det kanske man kan ha som husdjur, om man inte som jag föredrar att de håller sig kvar utanför huset (och även utanför förrådet, vinden och källaren, tack så mycket).


När man just har släppt det kommer man till Ökenråttan. ÖKENRÅTTA? Husdjur?


För att inte tala om bokens grand finale, ormen!!


Kan det vara typ Alice Cooper tror ni?

Jag undrar också om nån har läst den här:



Jag har avfärdat den efter att den sågats som dåligt skrivet tantsnusk. Sen verkar ju ALLA läsa den och bli helt beroende. Så nu undrar jag om nån vill komma ut ur garderoben och berätta vad ni tyckte? Är den läsvärd?

Trodde f.ö vi skulle få dra en ny sväng till hospitalet ikväll efter att Pluttan kräkts en massa slem, men nu verkar hon lite bättre igen, om än väldans trött. Så vi avvaktar tills i morgon och ser om det är nån bättring. Vill ju inte gärna dra ut henne i onödan, dessutom kryllar väl akuten av sjuka människor också. Svår avvägning det där. Ogillar överlag när doktorn säger typ "håll koll på andningen" (som om man inte redan gör det 24/7). Eller som doktorn sa till mig i höstas om en knut jag hittade under armen, att "jag blir inte så oroad, men du kan ju hålla lite koll så att den inte växer." Det känns som ett väldigt stort ansvar vilar på en själv då, helst vill man ju att doktorn ska ha hela min (och min familjs och släkts) hälsa under ständig uppsikt och kontroll.

Nåväl, jag kanske ska ta mig en kopp te i stället då, nu när det verkar som att jag inte ska ut och köra bil.

Tycker...

...för övrigt att det är konstigt att argumentet "du har ju redan massa blåmärken i huvudet" inte hjälper när Hugo dansar på vardagsrumsbordet.

Körigt

Det blir inte så fantasifullt på den här sidan framöver, förrän den här lilla sjuklingen är piggare...

Hemma igen...

Så otroligt tacksam för "vår" barnakut! Vi har ju ränt där en del med Hugo, och fått snabb och proffsig hjälp varje gång. Så även denna gång. En ordentlig förkylning konstaterades, men så länge inte andningen blir sämre kan vi behandla henne hemma, tyckte doktorn. Så nu är det nezeril, koksaltlösning och alvedon som gäller, samt sova i bilbarnstolen. Så hoppas vi det vänder snabbt!

Skrutt

Jaha, nej, ska försöka färdigställa Hugo för förskolan för att kunna ta Nora till barnakuten därefter. Pratade med vårdguiden (MKT bra uppfinning) eftersom hon blivit sämre i natt, så vi åker och kollar så att det inte är nån RS-skit. Om det inte har gjort det innan står det nu helt klart varför man ska håll såna här små så långt från förkyldisar som det bara går...

Typiskt

Vår lilla plutta har blivit förkyld... Några månader för tidigt om jag får säga min mening. Laddar för en natt sittandes i soffan med henne i selen... Vi hoppas det stannar vid lite host och snorande så att vi slipper sjukhusbesök.

Strax: Molanders på SVT (mkt bra, kolla på SVTplay om ni missat första delarna) och sen får vi se då, om det blir någon sömn.

Sånt där som måste göras

Du MILDE vilken tid det tar att städa med två vakna barn (och en man som inte är hemma). Att städa med Hugo är dessutom litegrann som att pinka i motvind, eftersom hans bild av att hjälpa till är att på oerhört regelbunden basis dra ur kontakten till dammsugaren samt att städa golv genom att hälla ut pumptvål och smutsvatten på väl valda ställen.



Hur som helst, nu är det hyfsat rent här och Snyggo och miniapan har åkt för veckans handling. Snyggo såg en aning blek ut när jag langade över shoppinglistan, som dagen till ära var lång som ett första maj-tåg. Jag förklarade snabbt att det inte alls var så illa som det såg ut, det handlar ju mer om att jag måste vara ganska specifik när jag inte själv är med och handlar. Det är fettprocentsanvisningar och grad av mogenhet på frukt (beroende på om avocadon ska användas idag eller på fredag), det är förtydligat vad det ska vara för smaksättning på creme fraischen och om pastan ska vara med eller utan fullkorn. Nu låter det kanske som om Snyggo är dum i huvudet, det är han ju verkligen inte men däremot är det jag som är kocken.

Sportlördag...

...dessvärre inte för mig än, även om jag ska ta en prommis i em och se hur det känns. Men slalom på TV och bredvid soffan pågår nån slags tour de france-etapp. Mkt inspirerande.

Nora är förresten i svenskan idag, för er som har den!

dagens lunch

fick bli lite skåprengöring, så här nån dag innan veckohandling. Stekte fryst spenat och blandade i fetaost och soltorkade tomater. Bredde ut röran på färska lasagneplattor och rullade ihop, hällde på krossade tomater och basilika samt riven mozarella. Ugnsgratinera 15-20 minuter. Superenkelt och smarrigt!



Passar ju dessutom bra som veckans vegetariska alternativ. Kanske kommer införa veggomat ett par dagar i veckan, bara för att revoltera mot allt fusk i köttbranschen. Och för att det är bra för miljön.

Ikväll blir det dock pepparbiff, vi ska fira bröllopsdag så här dagen efter då Snyggo inte var hemma igår kväll. Säsongsfinal av På spåret också. Typiskt, nästan ett år till nästa säsong... typ enda programmet som är intressant att se.

Min

lite enkelt torsdagsfika.

"jag tar med fikat, sade B. Hade kanske inte väntat mig en hemgjord prinsesstårta... Ribban är lagd, folk.

Elddopet

Idag hade Snyggo massa möten på agendan, så vi kom överens om att han skulle spara den här föräldradagen och gå in och jobba. Och när han ändå är i stan så passar han på att delta i sthlm marathons kvällsträning. Jag har haft lite ångest för detta styrkeprov i en vecka nu, men jag måste säga att dagen har börjat utmärkt.

Att Snyggo kom ihåg vår fjärde bröllopsdag har naturligtvis bidragit till den utmärkta känslan, liksom att jag och Hugo har haft en mysig morgon tillsammans. Nora har sovit ok och efter lunch kommer Min Vän B och fikar med oss. Finns alla förutsättningar för en bra torsdag således.

lite besök å en god middag

systrarna m döttrar har avlagt små visiter i söndags och igår. Vill man träffa Nora i vaket tillstånd är dock natten fortfarande det säkraste kortet.

Småkusinerna i all ära, men Ella är nog ändå Hugos favorit... han är förvånansvärt tillgiven med tanke på att de inte ses så väldigt ofta. Han vill gärna kramas och dra runt henne och visa sina saker.

Här om kvällen dukade vi upp en god middag när Hugo somnat. Känns extra viktigt nu, med full rulle hela dagarna, att hinna få en stund ibland bara vi.

Idag är Noras hörseltest avklarat, och i morgon kommer BVC på besök. Jag känner mig lite halvhängig, hoppas att det bara beror på trötthet så att det inte bryter ut nån trälig åkomma. De smärtstillande tabletterna har jag för övrigt kunnat halvera nu, känns bra!

Mitt snyggo

Man tänker ju lätt innan man får barn, att inte så mycket behöver förändras. Och man vet framför allt inte hur ens partner ska vara som förälder, även om man förmodligen (förhoppningsvis) känner varandra så bra så att man har en aning. Jag och Snyggo kände allt varandra rätt bra när vi blev föräldrar, men det är ändå som jag fascineras av att se min man som pappa. Hur han klarar av sitt stora intresse träningen så att det får minimal inverkan på familjen, hur han ser till att alltid komma hem i tid från jobbet och hur han tvättar, duschar bajsiga barn, matar, leker och dansar med Hugo i vardagrummet. I skrivandets stund är han och minglar på förskolans semmelparty. Hade aldrig i hela livet kunnat få en bättre man.

Lunchhäng

Sitter i sängen och läser med den här tösen i knät. Sämre kan man definitivt ha det!

Vi kör en dagens outfit på den:
Mamman: pyjamasbyxor från H&M (funkar även bra att åka till BB i)
Dottern: italiensk fashion-pyjamas, direktimporterad.

Nattuggla & NY

Ja, det är verkligen en liten nattuggla vi har fått. Hon vill därtill inte sova i sin säng, och jag kan inte sova med någon som ligger och glider hit och dit på bröstet. Med Hugo blev jag ganska stressad när han inte sov, konstigt nog för då hade man ju inte en till liten som vaknade vid sju. Nu försöker jag dock ta det lite piano, det blir som det blir. Sova kan man göra en annan gång... Dricker te och spelar betapet istället, med damen i famnen.

Har f ö fått en cool förlossningspresent av Snyggo; tjejmilen i NY 2014!

Lördagshäng

Idag var det dags för PKU-test på BB, blodprov som skulle tas från Noras huvud (Snyggo fick hålla i och sköta bedövningssprutan medan jag satt och blundade och hummade högt på en stol en bit därifrån, likt den vårdande moder man är). Turligt nog kunde Hugo än en gång vara med mormor och morfar, så att vi kunde åka båda två. Litar inte på mig själv som bilförare än, med alla tabletter man petar i sig.

Väl hemma igen passade förstås mormorn och morfarn i fråga på att hälsa på den nya familjemedlemmen.

Föremålet för uppmärksamheten fick även fina kläder, allra mest tyckte jag om det här lilla vårsetet som mormor har stickat! Skulle gärna själv vilja kunna trolla fram så fina saker. Orkar inte lära mig.

Kaffe och en semla senare åkte ma&pa hem och vi slappar bäst vi kan, Hugo har hittat reserv-Barbaskön och springer nu runt i total glädjeyra med en Barba i varje hand. Nora sover middag och Arsenal ska hejas fram till vinst. En bra dag so far!

Träning, kost och bebismys

Det är så skönt den här gången, att den stora konstiga omställningen till att bli förälder redan är avklarad. Den här gången kan jag koncentrera mig mycket mer på att bara njuta och gosa, utan att bli stressad av att hon är mitt lilla plåster. Tvärtom försöker jag insupa allt så mycket det går, med vetskapen om att detta förmodligen är sista gången vi har en spädis. Om vi mot förmodan skulle ändra oss om några år kommer jag inte få föda naturligt. Känns konstigt nog vemodigt... Men det ÄR ju trots allt en riktigt cool upplevelse att föda barn. Cool och stor och hemsk och allt på samma gång.

Jag är heller inte lika överraskad över att magen i inte har börjat dra ihop sig än. Det är en sjundemånadens-mage kvar, men den är väl inget att direkt hetsa upp sig över i dagsläget. Däremot frågade jag överläkaren som skrev ut mig hur jag skulle tänka kring träning, tidsmässigt. Hon gav väldigt raka besked; ta det dölugnt första två månaderna, och trappa sen upp efter hur det känns. Nu vet jag ju att jag förra gången inte kunde börja jogga efter tre månader, men det känns bra att veta att jag kan testa mig fram med doktorns godkännande.

Nu är planen; invägning 1 mars, för att se hur mycket det är att ta tag i. Då ska jag också utifrån det lägga upp en plan för kost och träning, vilket i början inte blir mer än promenader och lätt motionscykling således. Sen invägning varje vecka precis som sist. Kommer för att sporra mig själv skriva en kort veckorapport därefter (Om den slutar komma vet ni att det sket sig...). Kanske nån mer som vill komma i form i vår, så kan vi sporra varann?

Nu har Snyggo lovat mig en lunch serverad!

Mycket tankar

Att vara hemma är skönt! Däremot är det jobbigt att vi bara har nästa vecka hemma tillsammans innan Snyggo ska börja jobba. Känns som otroligt värdefull tid att få gosa ihop oss i vår "nya" lilla familj, så jag får försöka att inte ta ut något i förskott utan njuta av de här dagarna. Sen får det börja rulla på, med vardagen.

Igår var vi hemma när Hugo kom från dagis. Han var först MYCKET skeptisk till den lilla varelsen som låg i en säng i hans hus. Först vågade han inte titta överhuvudtaget, eftersom hon utstötte nåt ljud som han tyckte var obehagligt. Sen tog han sig en titt innan han beslutade sig för att det var filmdags. Jag satte mig i soffan med Nora i famnen, och Hugo satte sig i andra änden av soffan. Sen tittade han på filmen med ena ögat och blängde på Nora med andra. Efter ett tag släppte det dock och innan kvällen var slut hade han både försökt mata henne med makaroner och få henne att använda hans gummihammare till att slå i spikbrädan.

Idag verkade det inte vara nån stor grej att hon fortfarande var här, men sånt där kan ju vända antar jag. Skönt på ett sätt att han är så liten så om några dagar eller veckor kommer han ju inte minnas annat än att hon alltid funnits.

På eftermiddagen kom det blombud från Snyggos jobb, en härlig bukett!

Vi har också, förutom att ta emot blombud, ägnat oss åt lite Hugo-tvagning innan hans nattning.

Min stora lilla kille... känns som att han fyllde typ fyra i samma ögonblick vi kom hem. Gäller att komma ihåg att han inte är så gammal...

Nora sover för tillfället, något hon har ogillat att göra de senaste två nätterna. På natten vill hon äta, så i natt somnade vi inte förrän fyra-halv fem. Halv sju vaknade i vanlig ordning Hugo... haha. Det går ju an nu när Snyggo är hemma, ska bli mycket spännande att se i vilket skick jag kommer finna mig själv om några veckor... Men så skönt att han trivs så bra på förskolan, det behovet hade jag haft väldans svårt att fylla hos honom. Det blir fullt sjå ändå på eftermiddagarna här. Tänker dock att det kommer bli bättre i takt med att jag och Nora hittar våra rutiner, och när jag dessutom får börja må lite bättre och läka i magen.

Jaha, finns massa annat också som snurrar i huvudet, men jag tar lite i taget och nu ska jag nog göra mig en kopp te.