Torsdags-svammel. Part II

Hoppade av i Kista och skulle kliva in på Gina tricot när jag upptäcker att Gina tricot inte längre finns. Ser dock en liten lapp, "vi har flyttat till butiken mellan H&M och JC." Pjuu!! Springer genast dit, och vad hittar jag väl där? Ja, kanske en Gina Tricot-butik, men en igenbommad sådan. Då var det inte roligt längre.

Det slutade som vanligt med att jag köpte en bok i stället, Emma Hambergs "mossvikenfruar", som jag både började och avslutade idag mellan städvarven. Den var underhållande faktiskt. Slutade med att the headperson fick sin feta rödhåriga cirkusarbetare, (med flint), och så fick de två barn som hette Tiger och Björn och sen levde de lyckliga i alla sina kringresande dagar.
Inte utan att man började fundera lite på det här med man och barn. Senaste tiden har jag mer varit inne på att skippa hela prylen, men sen var det något med den där boken som fick mig att fundera. Hon verkade bli jättelycklig av att bo i en husvagn med en rödhårig överviktig gubbe (med flätor i skägget) och de lyssnade på Lugna favoriter hela tiden och födde barn och så. Är det DET som är livet? Tänk om jag vaknar upp en dag när jag är 45 och kommer på att jag också vill ha en rödhårig tjock cirkusarbetare? Att jag inte vill något hellre än att leva som en nomad utan pengar men med mycket kärlek.

Åkte tillbaka till mamma och pappa, hyrde film och hoppade sen in på Rosabella på hemvägen och han (inte Rosabella själv alltså, utan kocken) höll öppet fem minuter extra och jag kunde således beställa min avocadosallad utan räkor. Stod där med kassar och väskor, försökte få upp en dricks-tjuga utan att samtidigt dra upp mina vita spetshipsters som jag knölat ned i handväskan tillsammans med ett par rena strumpor. Det lyckades väl sådär. Är inte helt säker på vad hans överraskade min kom sig av.

Torsdags-svammel.

Majn gott vilken härlig förmiddag. Min lediga dag idag. Sover hos mamma och pappa, eftersom de är i Bryssel och slår runt. Vaknade av solen i morse, gick upp och släppte in katten, sen gosade vi ner oss i sängen och sov ett tag till. Knallade upp, åt mackor med salami och brie, läste tidningen. Nu lyssnar jag på Katie Melua, gör mig klar att åka på utflykt = hem och städa. Kommer antagligen känna ett starkt behov av att kliva av i Kista. (Och kanske inte bara kliva av, utan även slinka in på gallerian).

Tur för er att jag inte skrev ett inlägg igår kväll (natt) när jag kom hem från stan. Var ute och käkade med lite vänner, och hade väldigt mycket tankar i huvudet efter dels det, dels efter dagen på jobbet som var hysteriskt emotionell. Ibland får man en liten bit av liv och död och sorg och lycka på samma dag, som i en kompott. Fast de dagar när livet bara rullar på som i en jämngrå sörja, är det ju kompott-dagarna man önskar sig. Jag, åtminstone.

Förut och efter det

Käre min värld, det här var ju inte bra. Jag sitter vid mammas och pappas dator och hittade massa av mina gamla lagrade bilder. Jag kunde då inte låta bli att slås av att jag var nästan lite piffig i min ungdom om man jämför med nu. Det går bara utför, helt enkelt. Glitter och glamour har ju alltid varit mina ledord, i alla fall tills jag insåg att jag faktiskt ÄR en skogsmulle som trivs bättre i mjukisbyxor än i högklackat. (Jag brukade naturligtvis inte gå BARA i högklackat). Och nu går jag nästan bara runt i uniformen, sminket är sparsamt, smycken likaså, naglarna är fula och håret luktar alltid rök (inte så mycket jag kan göra åt det iof, mer än att duscha men det håller ju bara nån timme). Och ja, jag vet inte, men på nåt konstigt sätt gör det mig nog faktiskt inte så mycket. Nej, jag blev lite chockad där först när jag öppnade bildmapparna och blev påmind om mitt gamla liv, men vid närmare eftertanke ska jag nog inte bry mig så mycket.

Trauma big time

Jag har nu för avsikt att förtälja om de traumatiska scenerna som utspelade sig på kiosken i morse.

Där kom jag intet ont anandes för att köpa lite choklad och annat till kollegorna, och gick fram med detta till disken. 49 riksdaler, slog han in i kassan. Lämnade fram mitt kort, och när jag fick kvittot att skriva på stod det helt plötsligt 54 kronor. En ökning på fem kronor alltså, vilket jag fick förklaringen till av en liten handskriven skylt: "fem kronor avgift vid köp under 50 kronor".
Från att ha varit trevligt småpratande med gubben i kassen ilsknade jag till, som ni säkert förstår.
"Jaha, det här var ju typiskt, då hade jag ju kunnat handla något mer för EN KRONA när summan blev 49", sade jag som svar på frågan "visst är det härligt att våren har kommit?"

Tycker inte ni också att han hade kunnat
1) skippa det där påslaget när det saknades EN KRONA
2) föreslagit att jag skulle ha köpt ett LITET HIMLA BUGG också för att slippa avgiften...!?

Ja, detta är jag fortfarande irriterad över och jag kommer att bojkotta kiosken i åtminstone en vecka.

Rapport, pliktskydligast.

Inte för att jag har någon skyldighet att rapportera, men min helg har iaf bestått av goda vänner, bullbak, picnic, blåbärspaj, joggingtur, Bleka dödens minut och soliga mornar. Nu är jag helt plötsligt ensam hemma, vilket inte heller det är att förakta eftersom man då kan göra precis vad man vill. Även om jag varken brukar gå naken eller sjunga falsk opera eller göra något annat som skulle kunna verka störande för övriga boenden.

Nu ska jag ta ett bad, läsa en tidning, äta något gott. Livskvalité, det.

Sylt och så

Knepig dag, på något vis. Jag har nog bara inte riktigt vant mig vid mitt liv. Eller ja, jag vet inte. Jag konstaterade iaf på bussen hem att när jag är trött så orkar jag inte med andra människors högljudda samtal med varandra/i mobilen. Jag sitter och sågar precis ALLT de säger, vad det än är.
"HEEEEJ!!! Du vi MÅSTE ha fest i helgen!! Hos dig då? Så kan vi väl sjunga karaoke?"

Käre min värld, säger jag bara. Tack och lov för att jag slipper höra. (Hon såg ut som en sån som sjunger falskt).

För övrigt har jag ännu inte smält att Gwyneth Paltrows barn heter Applemoses.

Folk(ovett)sam

Fick post från Folksam idag. Typ "hej du borde verkligen skaffa försäkringar hos oss". Ja, det kan man ju tycka, jag tyckte inte det och skulle således till att slänga brevet när jag upptäckte att det var svarspost med. Och inte bara det, man kunde kryssa både "ja tack" och "nej tack". Fifflade upp följebrevet igen, och mycket riktigt. Även om man INTE ville var man tvungen att SVARA att man INTE ville teckna försäkring, annars fick man det ändå liksom. (Det gick genom facket och hotade att dras från lönen).

Om jag vill ha en försäkring kollar jag upp själv vad jag ska ha för försäkring, och jag vill framför allt inte tvingas skicka svarspost på sådant som jag inte har efterfrågat.

Mvh /ilsken desperate housemiss som sitter och väntar på att tvätten ska bli klar så att man kan krypa ned mellan nybäddade lakan och kanske hinna sova om än ingen skönhetssömn så åtminstone nån slags "nej-jag-har-inte-blivit-överkörd-av-tåget-sömn".

Jag och Farbror Blå.

Jaha, det var de 12 timmarna på jobbet, och fortfarande är det ostädat hemma. Känns helt OK, trots allt. Kom på mig själv med att ha ett kriminellt tänkande, på väg till jobbet. Satt i bilen och funderade över varför det bara var 70 på vägen, när man lätt hade kunnat köra 90. Tänkte "det är väl inte så mycket poliser häromkring." (Obs! Kriminellt tänkande!) Efter ungefär tre sekunder mötte jag farbror Blå, och kom således på mig själv med att nära såna kriminella tankar. Körde därefter högst lagligt, sjöng med i "Hooked on a feeling", kom fram till jobbet, bekände mina synder och började arbeta.

Nu, däremot, ska jag sova. Uppstigning tidigt i morrn igen. Ny härlig dag som väntar.

Greklandsdrömmar

Klockan 19:10 ringde centralvakten och frågade om jag kunde jobba extra i morrn för Alex som blivit sjuk, 8-20. Tänkte att om jag gör det slipper jag dammsuga mitt rum i morrn, vilket annars stod på schemat för den lediga dagen. Och vad gör man inte för att slippa städa? Alltså svarade jag ja utan betänketid, packade en liten väska och åkte till mor och far för att slagga här och sen låna bilen i morrn. Kom fram till s-tuna och hittade ostbågar, chips och dajmtårta, samt en far och en bror framför hockeyn. Som om jag gjort annat än att äta godis hela helgen, plockade jag glatt för mig.

Kära bullen, är jag normal?

Lat och skön söndagförmiddag

Vaknade av solsken idag igen. Knallade upp till affären och sen hem för att göra brunch åt mig och S. På menyn: äggomelett med fetaost och oliver, sallad och guacamole. Sen jordgubbar med delikatessyoghurt och digestive, och sist färskt bröd, kaffe te och juice. Mycket härligt. Nu har jag precis upptäckt att "Lilla huset på prärien" tydligen gick på TV i förmiddags, det var ju en upptäckt av inte samma härliga slag. Hade velat se. (Töntvarning kanske, men det gör ingenting).

Nu håller jag på att utarbeta en plan för hur jag ska få hem stora papper (för akvarellmålning) utan att behöva åka till affären.

Lovely day

Härlig vårdag. Vaknade nio, gick upp tio, långpromenad i solskenet. Såg och hörde flera vårtecken. En citronfjäril, blommor, och så den där fågeln som låter som ett astmaanfall. Göken...? Kanske.

Nu ska jag äta brunch, ta en härlig dusch och sen bege mig hem till K för bröllopsplanering (fortfarande inte mitt eget, dock).

Långfrajtag

Han: Alltså, det skulle ju vara ganska lätt att ta sig ut härifrån, jag menar vad skulle du göra om jag tog ett grepp här (gestikulerar åt slipsen till) och sticker ut ett öga och ber dem öppna grindarna för mig?
Jag: Eh, just det. Jaha, men ska vi ta och börja låsa in er då?

(Fast först ett snabbt mail till chefen. Att om nåt händer när nån är ensam på avdelningen, vilket ju händer rätt ofta på grund av underbemanning, vill jag iaf gärna känna att jag har hintat om saken lite lätt i förväg sådär).

Annars har det funkat. Bonus utöver det tråkiga arbetet: Spelat bilrace på playstation, lagt lite straffar på promenadgården. Så smidig man är i uniform med larm och komradio och nycklar och avprickningsblock i högsta hugg. Jobbade över lite, missade tåget hem. Hoppade in hos Papi och fick mat (Brinnande kärlek, mums) och skjuts hem. Och påskägg. Glad påsk!

Påsk

Klockan blir mer och mer, och ju mer klockan blir desto större blir paniken, vilken olämpligtvis åtföljs av någon slags handlingsförlamning. Alltså ser jag på klockan och vet att jag ska upp klockan 05:20, men jag kan inte resa mig från stolen och gå ut i badrummet. (Fast jag ska försöka alldeles snart). I morrn är det långfredag, så jag måste egentligen plocka fram slipsen och stryka skjortan också.

Om jag inte missminner mig så är det väl ett år sen i morrn som mormor gick bort. Hem. Äventyr och rastlöshet hade hon i blodet, tror jag. Precis som jag. Nu har jag mest dåligt samvete för att jag aldrig hinner hälsa på älskade morfar, men å andra sidan har jag inte ens hunnit äta middag idag. Ja, som ni hör försöker jag rättfärdiga mig, men det skulle ju knappast hålla i rätten.

Sylta

Ok, håll i er. Barnet ska, enligt vad som idag stod i tidningen, heta MOSES.
Apple och Moses. Applemos. Grejt.

På hemvägen såg jag den förskräckligaste frisyr jag sett på denna sidan århundradet. Om ni tänker er att man tar en grå stor pudel, plattar till den och lägger den på huvudet på en tant, så såg det ut. Kan tyvärr inte skriva mer om det nu, får rysningar i hela kroppen.

Jaha, annars var ju denna dagen också ett liv. Ett lååångt liv. Med huvudvärk i.

"I'm the man, give me control. Baby baby just do what you're told".
Denna lilla strof kommer från Idol-Sebastians singel, som jag HATAR.
För det första är Sebastian ingen man, han är 21 år och har inte ens skäggstubb (och skulle antagligen inte få om han så lät bli att raka sig heller) och för det andra, eh? "I'm the man give me control?" Tjeven, så 1800-tal. Ursäkta, den kom just på radio så jag var tvungen att avreagera mig.

Nu har jag:
Lagat god mat (oxrullad m. bearnaisesås)
Pratat med mamma i tfn SAMTIDIGT som jag stekte kött och pressade potatismos. (Är man kvinna så är man)
Handlat ett par röda pjucks
Ätit marängsviss (för femte eller sjätte dagen i rad? Sara: "HUR kan du vara SMAL?")
Tittat på desperata hemmafruar
Funderat över vad Gwyneth Paltrows son ska heta med tanke på att dottern heter Apple.

Nu: Sova!

East street

Återigen en härlig ledig dag. Vaknade av solen som sken in genom fönstret. Lunch med M i stan (113 50, såklart. Satt snett emot Malin Ewerlöf, som verkligen ÄR smal som en piprensare, det var nästan obehagligt). Sen strosade jag runt lite, gick till East street tattoo&piercing. Gjorde MYCKET ont, tjeven alltså. Nu ska jag krypa upp i soffan, äta choklad och titta på konståkningsuppvisningen från OS, som min snälla pappa spelade in till mig. Sen blir det en promenad, samt tillagning av oxrulle med bearnaissås. La vie n´est pas dure (förlåt i förvåg, språkpolisen).

Just ja, DESSUTOM ska jag och C boka weekendresa till min födelsedag. Jippie. Det finns en jätterolig skoaffär i Lübeck, där jag handlade ett par übercoola skor sist. Hoppas att de har ett roligt sortiment i vår också, liksom Pimkie och New Yorker, roliga klädkedjor som av nån anledning inte finns i Sverige.

måndag

Hade tänkt måla, men jag har inga stora papper. Stora visioner kräver stora papper. Klockan är redan åtta, och jag har haft en ledig dag efter intensiv helg. Ätit marängsviss för fjärde dagen i rad, det är ju MYCKET gott. Nu ska jag försöka tänka några stora tankar, jag återkommer.

Hej svejs

Igår hade jag en extremt skön ledig dag. Sov länge, L kom över och åt lunch och sen gick vi långpromenad. Städning, sen hem till mamma och pappa. Fick skjuts hem av syster E, som följde med in och drack te. Vi kom in på högst intressanta och viktiga ämnen, hehe. Eller hur? =)

Idag har jag jobbat, i ett zombieliknande tillstånd av trötthet. Har gått bra, dock. Som ofta på helgen var det lite lugnare, de har ingen verkstad eller skola och således är alla på avdelningen. Om det inte är bråk är det idealiskt, om det är stökigt är det jobbigt som bara den. Idag var det helt OK, jag har som vanligt försökt ha lite quality time vilket uppskattas av de flesta. Har mest glidit runt och snackat med folket, spelat en match bilrace på playstation, försökt bli lite mer haj på backgammon samt förstå grunderna i kortspelet "mulle". Jag kommer bli som värsta kåkfararen myself, man faller ju in i jargongen.

För övrigt försöker jag bestämma mig för om jag ska sätta in min ögonbrynspiercing igen, samt om jag ska göra en nån annanstans också när jag ändå är igång. Stora och viktiga beslut som måste fattas, med andra ord.

kristall, glitter och glamour

Köpte en flådig lampa på IKEA igår. Tänkte att den skulle passa finfint i mitt sovrum, som ser ut som nåt mellanting mellan ett engelskt bibliotek och en orientalisk bordell (med reservation för att jag inte har så väldigt stor erfarenhet av någotdera).
Fick till och med skippa långpromenad med sambosarna för att få till spektaklet, och ja...

Höjden blev ju lagom, och så.

Jodå, så att...

Jag har upptäckt idag att man måste tydligen ha ett vanligt jobb (dock kanske inte en alltför kvinnodominerad arbetsplats/skola) för att förstå att det finns folk som tycker att man är charmig, trevlig och snygg. Varför man får veta det först när man är 25? Därför att man har hängt för mycket i kyrkan, antagligen. Eller, fel. Därför att folk i kyrkan är könlösa varelser som har helt andra typer av koder och språk än övriga dödliga. Därför att i kyrkan är det jätteläskigt att bekräfta varandra för då kan det ju misstolkas som att man vill gifta sig. Omedelbums, liksom. Tjeven, alltså.

*Arrrgh*

Här skulle jag kunna skriva ett långt och irriterat inlägg där jag beskriver vissa delar av den svenska kriminalvården vilket skulle kunna ge en förklaring till varför den inte alltid fungerar som den ska, men eftersom jag fortfarande är upprörd hoppar jag över det.
Men jag kan ju säga: jag under alltför lång tid ensam på två avdelningar, 52 interner (den ena galnare än den andra), samt tack och lov Gud (misstänker jag eftersom inga incidenter inträffade). Så kan det gå när man är kort om folk.

Plitar på kryssning.

Igår åkte the Jail crew till Åland för att roa sig en smula. Det hela kom att bli en mycket rolig tillställning, och mitt ego fick sig värsta boosten, så det är väl bra att det är vanlig måndag i morrn kanske. =P Birka paradise var väl kanske inte paradiset precis, men det funkade. Vi har ätit, dansat, suttit och kurat på hytterna i allehanda konstellationer och även sovit ett par timmar (inte jag dock).
Nu ska jag packa om väskan och åka hem till mamma och pappa, så att jag får sova lite ostört. Jobbar hela veckan utom fredag, och det kan ju eventuellt börja lite skakigt eftersom jag ligger efter endel på sömnfronten.