Torsdag

Har jobbat över fyra timmar idag också, tur att man har snälla sambos som tvättar och städar och lagar mat. Idag har det dessutom varit rena dårhuset stundtals, med transporter och kille på isoleringen som försökte bryta av sig fingrarna och hög musik från alla rum (olika musik från alla, naturligtvis) och utbrott och matkastning vid middagen. Nu har jag ont i huvudet faktiskt, ska slagga. Jobbar långdag i morrn också.
Jag har tyvärr inget annat spännande att förtälja, eftersom jag bara har varit på jobbet. Jag har inte ens haft civila kläder på mig på tre dagar, tur att man klär så bra i blått.

Hur det hela avlöpte.

Packade motvilligt ned träningskläderna i morse, av den händelse det skulle saknas en personal i volleyboll-laget. Under morgonmötet började dock cheferna oja sig över att det var så få personal, varför det beslöts att internerna skulle få ha turneringen för sig själva. Den slutade med att en kille bröt fingret så att det stod ut i en väldigt obehaglig vinkel och två fick åka på transport till sjukhuset, sedan blev två av plitarna sjuka och gick hem, varpå jag fick stanna kvar och jobba över fyra timmar. (Fortfarande euforisk av lättnad efter att ha sluppit volleybollen sade jag "ja" omedelbart i rena farten, när förfrågan kom).

Härom dagen på promenadgården stod jag och pratade med en intagen som är muslim, och en bit bort stod en annan av de intagna.
Muslimen: vem är Gud?
Jag: Gud är Gud
Muslimen: Allah?
Jag: Nej, Allah är inte Gud
Muslimen: Men de är ju samma
Jag: Skulle inte tro det
Muslimen: Hm
Jag: Men men, vi får väl se vem som kommer till himlen av oss då
Muslimen: Haha, ja precis
Jag: Ska vi säga att när vi har dött ses vi utanför ingången till himlen, så får vi se?
Muslimen: Ja det blir bra!
Jag: Ja men vad bra, då ses vi då utanför grindarna.
Den Andre Intagne Som Står En Bit Bort: (skriker) va? Vadå SES UTANFÖR GRINDARNA!??
Jag: (ser framför mig hur jag kommer att bli uppkallad till chefen under eftermiddagen) Men holy macarony, för Guds skull, vi pratar inte om fängelsegrindarna, vi pratar om grindarna till himlen.
Den Andre Intagne: (Ser tveksam ut) eh.. jaha... jo troligt.

Boring.

Här skrev jag ett

HYSTERISKT
TRÅKIGT

Inlägg. Så nu är det borttaget, och ersatt med denna lilla upplysning.

Kan för övrigt upplysa om att det håller på att ske en tämligen drastisk förändring med mitt hår. Kan bara säga att den rosa hårfärgen är återfunnen. ;-)

Ice age

Inlåsningen gick så snabbt idag att jag är helt förundrad. Jag behövde inte hojta en extra gång på någon utav dem. Dessutom är jag glad efter en personlig liten seger: Han som alltid måste vara spydig och säga saker med sexuella anspelningar, ställde idag en helt artig fråga utan några som helst spydigheter. Och så är det den andre lille muppen som inte ler och inte pratar men hoppar och skriker när nåt går fel, som faktiskt tilltalade mig idag!! Och dessutom skrattade (inte helt spydigt) åt ett litet skämt jag drog. Jag bearbetar honom lite för varje dag, och det verkar ju ge resultat. Såna här dagar är värda hur mycket som helst.

Vintern blir jag dock galen på. Jag och I gick längst skeppsbron i förrgår, då sken solen.
I (tittar på vattnet): "Det är nästan så man blir sugen på att bada".
Jag: (njuter av solen och vattnet som kluckar) "ja"
I (efter en konstpaus): "om det inte hade varit för det där lilla isflaket som flyter där".

Alltså... ISFLAK!!?? Är det en ny istid på väg eller vad är det frågan om??? Jag behöver vår NU!!!

Himla skit, alltså.

Ja kära nån vilken dag. Gårdagen var värre, men ändå. Favoritplit slutar på jobbet och jag var tvungen att trösta mig med Burger King-mat igår och Rosabellas avocadosallad idag. Det hjälper inte så jättebra, men ändå. När han ringde igår em satt jag och I på cafe X vid Östermalmstorg, drack färskpressad juice och te och smoothie i omgångar, åt cheesecake och annat, solen sken in genom fönstret. Tänkte att det är ju så här det är när livet är som bäst. Och smärtsam blev påminnelsen om att livet hela tiden består av nöd och lust, de verkar gå hand i hand på något paradoxalt vis.

____

Idag vaknade jag av att solen sken in genom fönstret. Läste en tidning och åt lite godis, innan jag klev upp. Ska strax in till stan och träffa I, sen måste måste MÅSTE jag städa. Jag som skulle börja mitt nya liv där allt skulle vara i ordning, det gick ju SÅDÄR.

____

dessutom blir jag irriterad, för jag läste DN:s köp- och säljannonser idag, och folk är så puckade. VEM vill köpa 700 tändstickor från 70-talet för 300 kronor? Tjeven, det är ju ingen hejd på eländet.

____

När Gud stänger en dörr
Reglar han den oftast ordentligt
och bommar igen fönstret också
För säkerhets skull.

Jupp, så känns det ganska ofta.

Miss Jail

Jaha, detta var en rolig dag. Det var lugnt och inte stökigt alls, så jag har haft lite quality time med killarna. Har tävlat i bilrace på playstation och lärt mig backgammon.

Jaha, nu är jag ap-trött, ska hoppa i säng.

Rosa

Jag fick höra på jobbet häromdagen att jag är lik Pink. På tal om Pink hittar jag inte min rosa hårfärg, det är MYCKET irriterande.

Satt på tunnelbanan bredvid kvinna som nynnade på "Julen är här". Nynna är kanske fel ord, hon liksom KVED fram den på en frekvens som man måste ha god hörsel för att få in. Vilket jag tydligen har. Efter fem stationer höll jag på att hamna i någon slags psykos varpå jag i vredesmod kastade av henne från tunnelbanan.

Nej då, det gjorde jag inte.

(Men jag hade lust).

Har varit en bra dag på jobbet, jag försöker handskas bäst jag kan med folket och känslorna som hela tiden ligger så PRECIS under ytan. Ilska och glädje och kärlek och frustration und so wajter in das oändlighet. Nu är klockan tio i tio och jag är så trött så man kan börja undra om det verkligen inte borde vara annorlunda med den saken i min ålder.

Annie och Kungen

Klart att det vände, lugnet. Idag gick det 8 larm under tiden jag jobbade, då slutade jag ändå vid 16. (Bra när man är knallförkyld, att rusa så fort man kan genom många långa korridorer och trapphus). Att hålla personalmöte på eftermiddagen var således ett projekt av modell svårare.

Hur som helst.

Jag ska sova snart, ska upp skittidigt i morrn igen. Jag läste "kungaprogrammet" i SvD häromdagen, och slogs av orättvisan i mitt och Kronprinsessans schema.

Kronprinsessans schema:
MÅNDAG: "mottaga folkets hyllningar på borggården med anledning av namnsdag"
TIS-SÖN: Ja, det är frågan.
Kungen hade i alla fall nåt inplanerat på lördag, jag noterade det för det känns ju alltid skönt när man inte är ensam om att jobba helg.

Schizofrenique

Jag vill ha en hund. Det känns nästan som en så akut fråga att jag kommer DÖ om jag inte får en hund. Typiskt alltså.

______

Idag älskar jag alla människor. Så känns det. (Så ni som vet med er att jag inte är speciellt förtjust i er, passa på att ta åt er nu).

Sitter hemma hos mamma och pappa, tänkte slagga här eftersom jag slutade jobbet sent, och börjar tidigt i morrn. Så nu ska jag ta och skaka fram nåt att äta, och sen ska det väl krypas till kojs. Det har varit en MYCKET bra dag. (Det skulle tyvärr ta alldeles för lång tid att precisera det närmre).

____

Kära vänner och ovänner.
Jag börjar redan nu känna hur vansinnigt trött jag kommer att vara i morgon bitti när klockan ringer.

Men.

Det finns egentligen inget men, jag skrev det för att jag hoppades in i det längsta att jag skulle komma på nåt, men det gjorde jag inte.

Jag ska nog sova då, istället för att sitta här och jiddra med er.

lördag

Gick och lade mig ca 22 igår kväll, eftersom jag skulle upp tidigt idag. Vaknade 23:10, hoppade ur sängen och sprang fram till klockan. Trodde att det var morgon (det var det inte).
Vaknade igen 05:20, hoppade upp ur sängen, tog en härlig dusch och nynnade "morning has broken" (det hade den).

Sen jobbade jag många långa timmar (12 för att vara exakt) som flöt på alldeles utmärkt bra. Det var en härlig stämning bland internerna för en gångs skull, och många var i behov av lite plit-sällskap, så man hade alltid sällskap på vaktrummet. Det bakades tårta och rullades cigaretter och från gymmet hördes allsång på "vill ha dig i mörkret hos mig" och andra svenska godbitar. Tom. den killen som aldrig kan säga nånting utan att komma med en sexuell anspelning, betedde sig som folk. Ja, denna dagen får man helt enkelt komma ihåg, när det blir mer "som vanligt" igen.

Missade bussen på hemvägen, hoppade in hos ma&pa i stället. Sen hem, läsa brev fasttejpat på köksdörren från sambosarna, Favoritplit som ringer och checkar läget (som är utmärkt) och nu är det sovdags. Godnatt, gott folk.

Thursdej najt.

Har haft en härlig 8-20 dag.
Fick en svängdörr rakt på knäskålen på förmiddagen, och fick vad jag själv diagnosticerade som en allvarlig knäskålsfraktur. Bara för det gick larmet tre gånger och man var tvungen att springa som en liten totting upp och ned för alla trappor.

Nu ska jag sova SNABBT som ett spjut för att vara på alerten när klockan ringer klockan 05:30. I morgon jobbar jag 8-16 och den dagen kommer kännas kort som ett SMS bara för att man annars jobbar så länge. Men ok, hej så länge då.

(just ja, idag spelade mitt brytningsfel mig ännu ett spratt när jag tittade ut genom t-banefönstret och såg en liten söt svart hund. Som, när ögonen vant sig, visade sig vara en svart fläck PÅ fönstret. Som varken var söt eller liknade en hund. Måste till en optiker).

Lite ditt och en rakapparat

Den här dagen har varit skitskum. Många nya interner på avdelningen, två i min korridor som jag är kontaktman åt. En av dem kom fram till mig i förmiddags. Stor, rakad, tatuerad, så där som de ser ut ibland.

Han: I have to give you a hug
Jag: hold your horses, mister
Han: Well, the little french guy told me to give you a hug, so, you can kill me if you have to.
Jag: (efter att ha fått nån slags klappkram med en meters avstånd emellan oss): yes, I guess I have to kill you now.
Sen kom jag på vem the little french guy är, det är min grabb som muckade i helgen när jag var ledig, han som vid ett tillfälle skrek "j-a subba" åt mig, ni vet.
Han: jupps, he liked you, he told me you are nice.

Jag: :-O

Sen på kvällskvisten fick jag nästan en rakapparat i huvudet, när en annan nyintagen blev arg för att han inte fick in sin frukt som han haft med sig. Duckade, skrev rapport, åkte hem. Ja, det är härligt när det händer lite.

Africa

Ja men afrikanen, ta och pallra dig hem då.

Gaah nr II

Här skulle jag ha skrivit ett hatiskt inlägg som direkt skulle klassas som alltför generaliserande gentemot det manliga släktet.

Eftersom jag inte vill bli sedd som någon som orättvist klankar ned på alla män i generaliserande termer, skriver jag inte något sådant här, även om jag skulle vilja ta tillfället i akt att påpeka att det INTE alls hade varit generaliserande. Jag skulle ÄVEN vilja uppmana om det finns en ENDA liten man under en sten nånstans som inte bekänner sig till alla dumheter som verkar komma i paketlösning om man föds som pojke, att snabbt ge sig till känna innan alla är dragna över en kam i en hårt stylad frisyr som inte ens går att tvätta ur med diskmedel.

Nu har jag ätit en härlig lunch bestående av knäckebröd, apelsin och cola light. Väntar på bussen, ska till gymmet.

Lasse Winnerbäck, min hovpoet. Ladda ned, ladda ned, ladda ned.

Himlen faller ned
Det svider till där kniven skar
Har varit vaken hela natten
Och känt om hjärtat sitter kvar
Känt om hjärtat sitter kvar

Jag är ingen soldat
Har inga vapen att ta till
Finns inga korståg jag vill gå
Ställ mig inte i ett led
Du får mig aldrig att stå still
Jag fungerar inte då
Jag är ingen soldat
Jag tänker inte så

Det har härjat krig i huset
Det har härjat krig i mig
Mina ögonlock är tunga nu
Snart drömmer jag om dig
Snart drömmer jag om dig

Jag är ingen soldat
Har inga vapen att ta till
Finns inga korståg jag vill gå
Ställ mig inte i ett led
Du får mig aldrig att stå still
Jag fungerar inte då
Jag är ingen soldat
Jag tänker inte så

Winnerbäck/Ingen soldat/

Schemastrul och snigelpost

Jag hade väldigt många ambitioner för idag, än så länge har jag bara lyckats uppfylla att äta en stadig frukost. Nu ska jag ta tag i resten; träna och städa och lite av varje. Solen skiner!! Tack käre gode gud!! Nu kanske man kan stå ut ett par dar till i det här vinter-eländet.

Posten kom just, och då hade jag, som om inte dan vore härlig nog, fått ett kort av famor! Tack älskade farmor! Ett snigelbrev är ju som minst fem mail, i värde liksom.

Just ja, jag är ledig idag eftersom jag bytt schema igen. Ok, så här är det; man jobbar oftare med vissa, som helger och kvällar jobbar man ofta med samma personer, medans vi dagtid är fler. Nu skulle jag ha bytt schema och således börjat gå med ett annat arbetslag, men då protesterade mitt arbetslag å det vildaste, varför personalsamordnaren gjorde om mitt schema samma dag (!). Tyvärr innebar det att jag kommer jobba 10 dar av de 11 som kommer nu, men men. Det är smällar man får ta, och alla blev ju nöjda och glada i alla fall.

Dag ett i mitt nya liv.

Idag är dagen då jag bestämde mig. För att bli ordningsammare.

Denna nya livsinrikting skall medföra att jag inte längre har tre ouppackade träningsväskor innanför sovrumsdörren, att jag diskar matlådorna SAMMA dag och INTE dagen EFTER. Att jag kommer ihåg att hänga upp blöta handdukar samt... ja, det var kanske det. Men det kommer att utgöra en stor och viktig skillnad för min egen trevnad.

För övrigt har jag tvättat och tränat. Nu gör S tuppkaka, som vi ska avnjuta när det sista tvättberget är hämtat från tvättstugan.

I stereon: Mc Solaar. Fransk hiphop/rap när den är som bäst.

Bullerbyn, typ

Varit en härlig helg på landet. Vaknade igår morse av ljudet av en brasa (eller ja, jag kanske inte VAKNADE av det men jag hörde det när jag vaknade) utanför. Stapplade upp, och där utanför låg Jakob och Matilda i soffan framför braskaminen och tittade på film, på nedervåningen tillagades en härlig frukost. Igår åkte vi dessutom spark till Fagerbjörk, på sopplunch. Ditvägen gick bra, på hemvägen skulle vi åka tre stycken i stora backen ut från huset, vilket slutade i en snödriva.

Hur som helst, ikväll har jag varit hemma, ätit en god middag, målat lite. Skrattat åt att Bert Karlsson enligt Expressen kräktes hela kvällen för att det gick så dåligt för Jessica Andersson igår. HAHA.

Nu = blåbärspaj.

Frajdej

Skönt med en ledig dag, även om jag vaknade med sprängande huvudvärk. Varken en god frukost, ett telefonsamtal med kollega C eller ett bad i vilket jag läste god lyrik av Hjalmar Gullberg, kunde tyvärr råda bot på den saken.

Nu ska jag strax hoppa på tåget ut till Katrineholm, där jag ska mötas upp av kusin S för vidare bussfärd ut på landet, där helgen ska tillbringas.

Just ja, fick info om pensionsval också, från SPV. Nån mer statsanställd som har något att rekommendera i den frågan? Jag förstår mig inte på sånt där. Jag vill ha pengar när jag blir gammal, så mycket som möjligt. Jaha, och sen då?

Heartbreak

Jag tänkte innan att man kanske skulle bli hård, av det här jobbet.
Nu har jag insett att det är tudelat. För mitt hjärta går sönder säkert tre gånger om dagen.

När jag nu gick av passet ikväll, hade jag fem stycken som muckar i helgen att säga hejdå till. Man umgås tolv timmar om dagen i flera månader, sen är det mors och hej och ingen aning om vad som händer, många har en miserabel bakgrund och dessvärre en framtid som inte ser ljusare ut. "Får man en kram?" frågade L försiktigt när jag skulle låsa till hans rum (som vi väljer att kalla det eftersom det låter trevligare än cell. Ungefär som de där torra kycklingbitarna på mellanstadiet som hette "Chicken a la King", om ni minns). Visst, klart han fick en kram. Stora killen med tatueringar och piercings och mångårigt drogmissbruk och ett antal självmordsförsök bakom sig och ett hjärta av guld.

"Jag önskar dig inget annat än lycka", sa han sen. That just killed me. MIG? Jag har ju allt. Jag önskar jag kunde dela med mig av min kärleksfulla familj och min inkomst och mitt hem och min lyckliga barndom och mina förutsättningar för en bra framtid. Och vad kan jag säga? "Detsamma, L. Ta hand om dig". Bom. Dörren stängs. Går därifrån, biter ihop. Släcker och låser. Ber Gud ta hand om honom, när ingen annan gör det.

Och så är det S, som sitter på isoleringen efter att ha varit hotad av andra intagna. Som just fått reda på att han blir förflyttad 30 mil från 2-årige sonen, som är jourhemsplacerad. Eftersom 2-åriga sonens mamma vanvårdat honom så till den milda grad att soc tagit honom. Eftersom 2-åriga sonens mamma själv är ett barn, som går hemifrån när sonen sover. Vilket leder till att grannen efter att ha hört ett barn skrika i två timmar går och bankar på lägenheten, utan att få svar. Inte förrän hon öppnar brevinkastet och en tvååringshand kastar sig efter hennes, griper tag och fortfarande skrikande inte släpper taget förrän polisen äntligen, efter ytterligare en timme, kommer fram. Samtidigt som mamman. "Han sov ju när jag gick".

Vad som händer med S? Han förflyttas, utvisas när straffet är avtjänat, och kan inte återvända till Sverige på 10 år. 10 och ett halvt år, minst, innan han får se sin son igen. Han kan bara hoppas att jourfamiljen orkar. För själv kan han inte göra nånting alls.

Och heartbreak 3: när jag av två olika kollegor vid olika tillfällen blev kallad "lilla charmtrollet" och "solstrålen". Inte för att jag behövde föda egot, (även om det mår bra) utan för att om jag lyckas vara solig i sinnet när jag dagligen kryssar runt mellan sådana människoöden som ovan, då kanske jag åtminstone är på rätt plats. Och det är alltid nåt.