Dagen idag

Rundtur på Nou Camp, en tur till OS-arenan och omgivningarna där. Nu är vi tillbaka på hotellet, väntar på room service som kommer med middag. Barnen ska snart i säng, och då ska jag ta mig en tur till Primark!

Hotellet...

Var också perfekt. Ett stort rum har vi, med ett härligt badrum. En prommis har vi hunnit med, ned till hamnen precis här bredvid. En kaffe på en utesrvering har också slunkit ned. Och så har jag rekat Primark... Hehe. Resterande medresenärer har precis landat, och dyker väl också upp så småningom.

Lite molnigt men skönt!

Kalv på grönbete

Lite häng på rummet innan vi ska ut igen för att käka lite mat...

Trött stjärna tar en powernap i hallen

Framme

Resan gick kanon! Barnen sov nån timme var och gick att aktivera resten av tiden. Hugo älskade förstås att flyga och var mycket exalterad.

Nu har vi tagit en buss in till stan och sitter på McCafé, ska strax leta reda på hotellet. Skönt väder, vi behöver inga jackor. Återkommer!

Packat och klart

Vi kommer i morgon, hemifrån till hotellet i Barcelona att fä släpa på 

1) varsin bag/ryggsäck á 314 kilo

2) varsitt relativt omfångsrikt handbagage

3) varsin ihopfälld inplastad sulky

4) varsitt barn á 9 kg (om man har tur) eller 17 kg (med lite oflax).

Det ska bli JÄTTESPÄNNANDE att se hur det går! 

Ja, för vi ska ju alltså till Spanien. Svärfar fyller 60 i helgen, och då tyckte svägis och Snyggo att vi bor ju liksom ändå i olika städer, varför inte ta med honom och fira i Spanien? Och vips bokades en långweekend (tors-mån). Flyget går 6.25 (I KNOW) så man kan väl säga att vi kommer gå upp mitt i natten. Sen hoppas vi på sol, glada barn och trevligt umgänge.

Jag klippte mig lite idag. Det gjorde sig inte alls på bild, upptäckte jag. Sen hade jag i mina nya väldigt volumizing Redkenprodukter och låtsades att det var lika tjockt och svallande som det (inte) var innan jag fick barn.

Jaha, med det avrundar jag för nu och ber att få återkomma från resans gång.

Nä men driver ni med mig!?

Kan det finnas ett Primark i Barcelona månne? Undrade jag ikväll och kollade upp saken. Javisst! På andra sidan korsningen från där vi ska bo. Öppet till 22. Perfa, vi lägger barnen och sen går jag och handlar! Hehe. Gillar deras barnkläder, men brukar finnas en hel del för en själv med. 

Barnen har varit rätt pigga idag, ögon lite bättre. Så nu vågar jag tro att vi ska komma iväg allihopa på torsdag. Klockan fem åker vi hemifrån, på morgonkvisten. Gissa som som kommer färdas hungrig i tovigt hår och utan smink? Kanske eventuellt i pyjamas. Ja, alternativet är ju inte naken då, utan det skulle vara om jag eventuellt får på mig nån mysbyxa.

Nu sovdags.

AIKost*: Sötpotatismos med lax

*Antiinflammatorisk kost, se inlägg nedan

Det här lagade jag ikväll, provade mig fram lite. Tyckte det blev riktigt gott!



4 portioner

4 laxfiléer

2 medelstora sötpotatisar
Ett par nävar blomkål
kokosmjölk
1 klyfta vitlök
lite färsk riven ingefära
salt&peppar

parmesan och citron till servering

sätt ugnen på 175 grader, ungsbaka laxen i ca 25 minuter. Under tiden kokar man sötpotatisen (skala den och dela den så att den blir i storlek med potatis) i ca 15 minuter. Lägg sedan i blomkålen och koka 5 minuter till, kolla att grönakerna mjuknat. Ta av plattan, häll på ca halva burken kokosmjölk, pressa en vitlöksklyfta och riv i lite färsk ingefära. Mosa ihop. Smaka av med salt och peppar. Riv över parmesan till servering och pressa lite citron på fisken.

Varför dessa livsmedel?
Sötpotatis (är ingen potatis i den bemärkelsen, utan en grönsak) är AI och nyttig, barnvänlig med sin söta smak.
Blomkål är rik på C-vitamin och allicin, det sistnämnda finns även i vitlök och är AI. Hämmar åldringsprocesser i kroppen.
Vitlök - se ovan
Ingefära - AI
kokosmjölk - rik på magnesium, järn, kalium och fosfor. Bra alternativ då många vuxna reagerar på för mycket laktos
lax - AI rik på Omega 3

Om mat. Nu vill jag veta vad ni tänker!

Jag har en tid försökt läsa på lite mer om antiinflammatorisk och inflammatorisk kost. När jag skriver om det framöver vill jag påpeka att jag är ingen expert, bara intresserad (och förhoppningsvis mer och mer påläst).

Massor av studier (faktiskt!) visar ju att vi i mångt och mycket kan styra vårt mående med vad vi äter. Kroniska inflammationer i kroppen tror (och i vissa delar vet) man ligger till grund för en rad folkhälsosjukdomar, såsom hjärtsjukdomar, cancer, diabetes, astma, mm. Och dessa inflammationer i kroppen kan man alltså påverka med det man äter. Det VET man. Mycket intressant, eller hur!?

Jag vill också innan jag fortsätter påpeka att jag inte tänker att man får skylla sig själv för att man blir sjuk, självklart inte. Man kan ju vara världens renlevnadsmänniska och ändå bli sjuk på olika sätt, MEN, om man kan PÅVERKA måendet i stor grad så är väl det coolt?

Det här handlar ju INTE om att äta nyttigt och bli smal, utan om något mycket mycket viktigare. Det kan ju kännas som mycket att sätta sig in i, men det finns några enkla grundregler.

Omega 3 är bra fetter som minskar inflammationer i kroppen.

Omega 6 är dåliga fetter som ökar inflammationer i kroppen.

Omega 6 finns i överflöd i massor av producerad mat, halvfabrikat osv. "Vegetabiliskt fett" ska vara en varningsklocka (jag vet, det låter ju nyttigt!?)

Vitt bröd, pasta, potatis, mjölkprodukter, socker, gluten och snabba kolhydrater ska man vara mycket försiktig med. Solrosolja är en helt galen bov!! Så då kan ni ju tänka dessa potatischips friterade i solrosolja... :-(

För att förtydliga: självklart tänker jag ge mina barn mjölk, pasta och potatis. Men det är inte heller barn som är riskgruppen för hjärt- och kärlsjukdomar, demens och tjocktarmscancer. Vissa saker kan jag förstås utesluta även i deras kost, som solrosolja och till stor del socker. Men det jag skriver nu handlar mest om mig.


Men HUR i all sin dar GÖR man då? Har jag tänkt för det mesta. Ska jag bara sluta med allt? Vad ska man äta? En morot?? Det är ju upp till var och en, men själv har jag landat i att det är helt galet att INTE äta sådant som bygger upp kroppen, när man faktiskt KAN påverka hur man mår. Det jag kommer att försöka göra mer och mer är att läsa på om vad som är bra (de mest antiinflammatoriska livsmedlen), öka på det mycket mer, samt dra ned på annat (det där mittemellan, bröd, pasta, halvfabrikaten etc) samt helt utesluta det mest hälsovådliga (pommes frites, chips etc).

En snabb lista på superduper antiinflammatorisk mat:

-Nötter
-Bär (blåbär, hallon, lingon)
-vildfångad fisk (lax, makrill, tonfisk)
-vitlök
-ingefära
-chili
-Cayenne, gurkmeja, ev kanel
-spenat
-grönkål
-sötpotatis
-broccoli och grönkål
-papaya
-kallpressade oljor
-grönt te
-kaffe
-rött vin (i måttlig mängd)

Sen finns det förstås många fler som är bra i största allmänhet. Men detta ska jag försöka införliva i min kost, och jag tänkte att jag ska ge er recept när jag testat mig fram till olika saker. Så kan ni också testa, och bli starkare och friskare! ;-) Har läst mycket också om vad man ska undvika och varför, men det får bli ett eget inlägg, om inte det här ska bli en hel avhandling. Men nu undrar jag... hur tänker ni? Intresserar detta er överhuvudtaget? Hur tänker ni när ni handlar och lagar mat (mer än att det ska gå snabbt ;-)? Är ni med mig lite på det här tåget, ska vi testa lite ihop? Ni är ju en hel massa som hänger här inne hos mig, det har jag sett i statistiken, några av er kan väl berätta hur tankarna går. Om nån ens har orkat läsa allt det här, iof, haha.

Knasmåndag

Jag är ju normalt sett ett fan av alla dagar, tycker inte att en måndag ska behöva värderas lägre än en fredag. Men ändå är det lite lätt att sucka över måndagen om allt liksom kör ihop sig just då... 

Vi vaknade och Hugos ögon (ögoninflammation dag 11) var mer igenkletade än vanligt. I sanningens namn såg han ingenting, men han gillar ju inte att tvätta ögonen så han sa "jodå, jag ser litegrann mamma, om jag gör såhär". Vad "såhär" innebär är oklart, och han fattade ju snart själv efter att ha gått in i garderobsväggen att det inte fanns tillstymmelse till springa att se igenom. Fram med stora rengöringskitet, Hugo gråter. Hämtar Nora, samma procedur. Hugo gråter en blodsdroppe och jag tänker att nej, nån måtta får det väl ändå vara. Ringer VC och får komma till distriktssköterskan eftersom det inte finns några akuttider.

Efter att Hugos ögon visat sig igen bestämmer han sig för att gå på toaletten, och kommer efter uträttat behov med en blöt Barba. "Jag tappade honom i toan, mamma." Ok, vågar inte fråga om det var före eller efter han spolade, så vi bestämmer oss för att köra igång en tvätt. Tvättmaskinen ger ifrån sig ett litet hostande, och blir sen helt tyst. Sådär ja! Orkar inte fundera på det. Kiss-Barba får tills vidare ligga kvar i maskinen. 

Själv är jag hängig men det var ju bara att packa sig iväg när tiden infann sig. Tiden infinner sig dessutom med väldig hast, plötsligt får vi småspringa från och till bilen och flänger in på VC i sista stund. Distriktssköterskan som tar emot oss säger "ojojoj ni måste ju träffa en doktor" (ja, jo det var ju lite det jag var inne på redan under telefonsamtalet) och lyckas tydligen skaka fram en hemlig doktor som man bara får tillgång till i absoluta specialfall (om sanningen ska fram så lät jag bli att torka bort blodet under Hugos öga).

Den hemliga specialdoktorn finns ju dock inte tillgänglig på studs, så vi väntar en halvtimme i väntrummet där Nora skriker ilsket, Hugo försöker vara tapper och jag svettas ymnigt och nynnar växelvis på Ave Maria och Don't worry be happy. Doktorn kommer till slut, undersöker barnen och skriver sen ut en ny sorts droppar. Med morgonens bråk och gråt om dropparna i färskt minne tar vi vägen förbi affären till bilen, mot alla mina principer köper vi några godisar. Hugo får nu välja en innan varje gång vi ska droppa i ögonen, en succémetod som gör att han gått runt här och skanderat "Johanna Johanna jag vill ha MEDICIN NUUUU!!" Mer eller mindre oavbrutet. Ja, han lägger ju av den här mammatiteln av och till.

Kvällskvisten har förflutit ok, jag tog ett par alvedon och barnen har inte bråkat om dropparna, så vi tog den lilla energin som fanns och åkte och köpte en kasse med t-tröjor och några byxor till Hugo för en femtiolapp. Älska fejjans nätloppis. Nu känner jag mig urlakad och lite halvskakis och tänker att jag förmodligen har drabbats av en allvarlig sjukdom. Eller kan det helt enkelt vara så att jag går lite över min förmåga just nu, och möjligen också att jag inte ätit ordentligt sen lunch? Kanske. 

Sjukstuga

Idag var det min tur att vakna med feber och sprängande huvudvärk... En dag har jag på mig att bli frisk, imorrn åker Snyggo till Vasaloppet. Försöker att inte tänka på det nu... Vi måste ta Hugo till närakuten också eftersom han fortfarande har besvär med ögonen på nätterna. Så jag ska väl börja med att ta mig ur sängen och se om jag ska köra Hugo eller vakta galen lillasyster (hon är piggare iaf, skönt). 

Fredag

Ok, det här är min tidning, sa Hugo i morse och sträckte sig efter "akademikern", efter att jag själv grabbat svenskan (Nora nöjde sig med att tugga på ett reklamblad). 

"Mamma kan du läsa för mig sagan om halsbandet?" 

Eh, tja, jo. Den handlar om att, hm, välfärden rekryterar.

Har varit en segisdag, Nora fortfarande förkyld och jag har inte känt mig helt fff, så träningen har uteblivit ett par dagar. Trist. Men lite lek och lite OS och en god fredagsmiddag, får man sova några timmar på det sen så ska det väl bli bra med det mesta.

Hur man slår ihjäl en afton.

Snyggo tränar (otippat) och barnen sover. Jag har diskat plockat rensat sövt om barn. Sitter nu här, med min (inte så jätte-) lediga kväll, och vad gör jag? Jo det ska jag berätta för er.

INGENTING.

Nej, all denna tid man hade innan kidsen, att måla skriva och träna och träffa folk, den kan man sakna ibland men när man väl får en timme för sig själv blir man ju helt handlingsförlamad. Händer det bara mig? 

Och nu tänker jag att gubevars det är ju ingen idé att börja med något NU, klockan är ju HALV TIO! jättesent ju! Snart vaknar Nora och vill ha mer välling och Hugo kommer traskandes med fyra gosedjur och en kudde under armen. Så jag sitter väl här i min handlingsförlamning och funderar på allt jag eventuellt skulle ha kunnat göra om jag hade börjat strax före halv tio.

Hur tanten inom mig vaknade till liv.

Före jul hade vi ett presentkort på Cervera att utnyttja. Sneglade på en löpare med domherrar, som jag till slut köpte. Kändes inte som jag men jag blev märkligt förtjust i den.

Nåt med den tjocka fina kvalitén, och känslan av att sitta i Farmors Kök, typ. Eller Mormors, för den delen (fast mormor var lite mer vaxdukstypen). 

När min vän B kom på besök kommenterade hon den, och frågade om det var en Ekelund. Jodå, det hade jag koll på att det var. Hon berättade då att hon hade en med höstmotiv. Aha! Tänkte jag och surfade runt på dessa dukar och nu är jag helt såld på tanken att ha minst en till varje årstid. 

Tänk att ha en "Hampus" under smarriga höstgrytan...

En "Gungan" att servera risgrynsgröten på....

Äta jordgubbar på "Sommartid" 

Och plocka fram "Blåsippa" när man vårstädat hemma! Blir till att önska mig i födelsdagspresent, tror jag. 

Läge att slå till?

Det är trots allt inte alla som har en öppen spis på tomten.

Hur man får mammans hjärta att smälta en gnutta.

På eftermiddagen åkte vi till Stor Second hand-butik i förortsgettot = möjlighet att fynda samt chans till polisbilsspaning. Lyckades med båda.

Väl på leksaksavdelningen lovade jag Hugo att han skulle få välja två småbilar. De kostade ju p 5 kronor styck, så jag tyckte vi kunde slå till trots att vi inte köper leksaker till vardags. Hugo blev eld och lågor och gick varv på varv för att välja. Ett stort garage såg vi också, ett sånt som kusin Inez har. 35 kronor var ju som hittat, men jag tyckte det såg lite sunkigt ut.

Nåväl, Hugo valde två bilar, och vi gick till kassan. Då ångrade jag mig. Vad i allsin dar liksom, det finns ju rengöringsmedel. "Hugo! Vi köper garaget!" Sa jag till min storögda son. Så sprang vi tillbaka och hämtade garaget, varpå Hugo går och ställer tillbaka de två bilar han har valt. "Jaha, ja men du kan få dem också," sa jag. Det hade han ju trots allt blivit lovad, och den där extra tian skulle knappast försätta mig i konkurs. Varpå ungen svarar; "mamma, det behövs inte. Jag har bilar hemma." 

En kulen natt, natt natt

Sjunger med Hugo.

"...långt ned i djupet-ipet-ipet en fisk jag såg och det var DU!" Varpå Hugo panikslaget svarar

"NEJ DET VAR NONO!!!!"

Det sitter visst djupt i människan, det där med att skylla i från sig.

Härligt soliga dagar. Barnen krassliga, Nora förkyld och Hugo ögoninflammation, men idag är det full fart och jag antar att det är tecken på att det går åt rätt håll. Återstår att se vad vi ska ta oss för med idag. Skulle behöva städa skafferiet, men hur kul är det en dag när solen skiner!? Fast så måste man ju pricka in slalomen och skidskytten också.... 

Eftermiddagen

Bestämde mig för säsongens första långpass idag, blev 15 km i ett tempo jag är mycket nöjd med (även om tempo inte INTE är viktigt på långpass, jag vet). Kom hem och tog med familjen till sedvanlig veckohandling.

Som ni ser var familjen i fråga SYNNERLIGEN aktiva i själva handlandet. 

Sen söndagssallad nör barnen somnat, och lite OS-häng. En bra dag. 

Morning has broken...

Jag antar att det syftar på att morgonen går sönder när man vaknar. Morgonen, eller det man drömde medan man sov. 

I natt gick det dock inte att drömma nåt som var bättre än gårkvällen på stan med min liebling. Det är inte som att vi har haft det dåligt ens på minsta vis, ändå gör det så otroligt mycket att få komma utanför hemmets väggar i bland och vara ett par även där. 

Ni ser väl att jag är helt spänd och exalterad så här inför kvällen. Inte? Nehej, men det var jag iaf.

Lite muppig bild, jag skulle ta sån där outfitbild men armen var för kort så nu ser ni ju bara att jag hade klätt mig i glädjens färg.

Hemma halv tolv, sov gott, nu är Snyggo och springer och jag dricker te och läser tidning och surfar och håller ett öga på barnen som leker i kojan i Hugges rum. Snart herrstafetten, återstår att se om man får stå och hoppa och skrika och bete sig som en dåre en gång till.

Ser fram emot...

...att få utnyttja min present som jag fick av Snyggo igår!!

Har länge tänkt att jag skulle vilja se detta, konståkning till live populärmusik. 

Nehej, nu måste jag träna. Noll sugen och seg i kroppen. Fast jag vet ju att marängswissen man kan ta till efterrätt på Helenes kommer göra det värt det...

Perfa

Så himla najs att man skrider runt i sin äckliga onepiece när grannen kommer över.

Svider i hela rödflammiga ansiktet dessutom eftersom jag tydligen råkat köpa vattenfast mascara. Visade sig att inget jag hade i badrumsskåpen bet på det, inte ens eye cleaner och allt vad det hette som jag köpt och aldrig använt. Tog mig en HALVTIMME igår kväll att bli fri från mascaran, Snyggo gjorde vad han kunde för att tipsa om rengöringsmedel (nåt skidrengöringsmedel och allt vad det var) innan han gav upp och gick och la sig. Massor av ögonfransar rök all världens väg. Aldrig mer vattenfast mascara, har aldrig fattat grejen. När är det så vansinnigt viktigt att ha mascara så att den inte under några omständigheter får rinna bort, liksom!? När man är femton och ska till badhuset med skolan, kanske.

Jag håller på att laga middag till brorsan och svägerskan som ska passa barnen ikväll. Lite italiensk paj i ugnen, och så ska jag skära upp lite ost och parma och så. Snyggo och Hugo förbereder sig för biodejt. 

Själv tänkte jag försöka hinna med en springtur också innan det är dags att göra sig i ordning för middag på stan!

Bästa dan

Supermysig dag med ungarna. Vi sket i dammråttorna och sängen som skulle behövt renbäddas, gick ut på långprommis istället. Efter lunchen och Noras tupplur åkte vi till Waynes coffee och fikade. "Vi ska åka till ett ställe och mellis-fika" förklarade jag för Hugo. "Ah, ja det vore gott med lite tårta", svarade han. Så kan det vara när man bara är van att fika när någon fyller år... Efter frallan fick han därför välja en "tårta", som blev blåbärscheesecake. Sen vidare till mamma och pappa med lite alla hjärtans-blommor. 

Barnens miner när deras pappa kliver innanför dörren hemma...

Nu ska vi slå oss ner framför På spåret-finalen. Gnuttarna sover, vi ska käka middag bestående av ugnsrostade rotfrukter, kyckling och äpplecurrysås. Och så ett glas skumpa på det. Är det bröllopsdag så är det!

5 år...

...går så fort. 

Fast det hinner ju hända en hel del under den tiden också...

Två såna här gnuttar till exempel. Efter en bra natt ska vi nu ut på långpromenad medan det är uppehåll. 

Soft morgon

Så himla skönt att inte behöva jäkta! Vi har ju faktiskt ingen tid att passa så länge nån av oss är hemma. Hugo var lite segstartad i morse så jag ringde föris och sa att vi kommer nån halvtimme sent. Sen gjorde vi smoothie, åt macka och myste. Kan vara lite nervös för hur mornarna kommer se ut i höst när man verkligen ska iväg, tidigt dessutom, men alla verkar ju lösa det med!? Vi med, förmodligen. 

Nu väntar vi på skidorna i OS, sen dyker snart Mrs Tattoo upp för lunch. Hon har bytt jobb så vi kommer inte sitta på samma kontor längre, känns trist efter 7 roliga år ihop. Men blir skoj att ses och "catch up" lite.

Nono och nya ständiga följeslagaren "Kissen".

Är vi för mesiga med våra barn?

Diskuterade det med nya Caroline över en fika i fredags. Hennes mamma hade reagerat på att C:s son får så mycket val, och jag kände igen mig i det. Mig och hela min generation. 70- och 80-talisterna, vad säger ni? Är det inte ganska mycket barnen får lägga sig i? "Vad vill ni äta idag? Vad vill du ha på dig? Vill du duscha idag eller ska vi kanske duscha i morgon och ska vi inte ta den här eller den här eller den här filten och lägga på sängen?" Så där höll väl aldrig våra föräldrar på. Man åt den mat som stod på bordet och lade sig emellan de lakan som hade bäddats i. Man badade när mamma bestämde att det var dags och sen tog man på sig nattlinnet som lagts fram.

Nu pratar jag förstås om relativt små barn, som ni förstår.

Alla som läst minsta lilla psykologi vet väl att för många val stressar barn. Det kan ju få räcka med att välja lördagsgodis och så, men sen kanske det ska vara mamma och pappa som väljer om det ska vara tjocka eller tunna vantar idag, liksom. Jag inbillar mig att jag är hyfsat lagom bestämd, och barnen vet vilka rutiner som gäller osv. Men visst kände jag igen mig.

En annan sak som jag som förälder funderat på ibland är hur många verkar göra barnen till en förlängning av sig själva. Man hoppas att de ska bli det och det och läsa där och göra det. Fast när man tänker på att de är helt egna individer som liksom jag bara har ett enda liv här på jorden att leva, har jag då nån som HELST rätt att lägga mig vad de kommer fram till att de vill göra av sitt liv? Tror inte det, va? Så länge de inte skadar sig själv eller andra, förstås...

Nästan klar

Sydde ihop Hugos tröja igår kväll, i morse fick han prova. Den passade! Kul! Det ska till en knapp vid halsen men det kunde han inte vänta på, eftersom han var tvungen att visa den för fröken Johanna omedelbums. 

Nu är bakas det rågfrallor här, efter lunch kommer Noras polare Alva och hennes mamma hit en stund innan deras brorsor ska hämtas på föris.

Jag frågade för övrigt Snyggo igår om han tyckte att det kändes som att han var gift med sin mormor, när jag pratade matbrödsbak samtidigt som jag stickade (det gjorde ju inte saken bättre att han frågade om jag kände mig som en tant när jag satt och stickade). Men än var det ingen fara på taket tyckte han.

OS-koll och spruta

Ni vet när tvååringen kallar en för "lilla vän"!? Hihi. "Här är ditt garn, lilla vän." Väldigt mån om att jag ska göra klart hans tröja.

Han och hans syster sover iaf gott sen en timme, själv har jag kraschat framför sammandragen av dagens OS, av vilket det känns som att jag redan sett det mesta.

Har bokat vår bröllopsmiddagsrestaurang också. Det blir Helenes krog, vilket ju passar bra eftersom vi käkade vår första middag på stan tillsammans på just den restaurangen. Har varit där jättemycket och tyckte vi kanske skulle testa en ny italienare eller så, men Snyggo är rädd att det ska vara för lite mat. Och är det nåt man vet om Helenes så är det att man behöver verkligen inte gå hungrig därifrån. Trevligt är det också.

Nehej, nu ska jag lägga upp maskor för Nonos tröja...

Kragen och ihopsyningen kvar.

Snart ska den provas. Det är väl inte helt omöjligt att den kommer sitta jättekonstigt på Hugge, tröjan. Men i så fall får jag väl rama in den istället.

I morgon väntar spruta för Nora på BVC, och som den drama queen hon är antar jag att hon kommer bryta ihop fullständigt. Så om ni hör en mistellur ljuda över vår Hufvudstad i morgon förmiddag är det förmodligen bara Nono som uttrycker sitt (relativt ständiga) missnöje. Pluttan.

Ser ni att de håller tass i hand? 

Nehej, det här tröjprojektet tar ju sin lilla tid, det är redan sovdags. Efter att man skeppat ut katter, förberett nattvälling, röjt lite och borstat tänderna. Om ett par tre timmar, typ.

Måste förresten också bara tillägga att vi hade en FANTASTISK middag på Stationen i torsdags.

(Lånar en bild här, Annzo). Så najs restaurang, inredd som ett flott Parisplejs nånstans vid tiden för förra seklet. Och sällskapet, de är tre på miljonen.

Söndag

Snyggo härdar i med sin vasaloppsträning och är nu och åker Engelbrektsloppet utanför Västerås. Det tog honom så hårt att svåger Jonas förra året slog hans PB att vi denna vinter knappt sett till honom eftersom det ska rullskidas, vallas och åkas på längden och tvären. Men vi har haft en mysig dag här hemma, fram tills nu då Hugo kör en tillfällig urspårning som grundar sig i ett tillfälligt Nicke Nyfiken-förbud pgr av misskötsamhet. 

Slagsmål är det gott om, men de här stunderna gör det ju värt det...

Just nu är jag i valet och kvalet om hur resten av den här dagen ska spenderas. Snyggo väntas hem om inte alltför länge, det ska veckohandlas och planeras ungefärlig meny. Det kanske iof är ungefär vad som hinns med. Går in på upploppsrakan nu med tre veckor kvar av föräldraledigheten... Blandade känslor!

Bra jobbat, benen

Inte alls sugen på att springa idag. Tyvärr kan man ju inte alltid vänta på suget och jag lockade mig själv med att jag skulle få ta det lugnt. Minst 7-8 km hade jag som mål att skrapa ihop. Höll 6-min-tempo första 4 km, sen kändes det väl rätt ok för utan något högtidligt beslut ökade jag ändå på både farten och den tänkta distansen. Det blev en mil på 56,34, vilket jag är nöjd med med tanke på att den senaste tidens träning innehållit en väldigt liten andel löpning.

Mindre bra är väl att kroppen från midjan och upp har stejkat under eftermiddagen och kvällen. Ont i varenda fiber. Tror tyvärr kroppen reagerar på att jag stickar, små repetetiva rörelser gillar inte min kropp. Hoppas den kan vänja sig. Om en ärm är jag i hamn med Hugges tröja.

Vi har försökt pracka på Nora en egen Barba, som hon varit lite sådär lagom intresserad av. Den här kissen fick hon av mormor och morfar på ettårsdagen, och adopterade genast som sin hjärtevän. Kärlek vid första ögonkastet...

Jaha, nu är det lite häng framför OS-studion. I morgon ska Snyggo åka på skidtävling, så jag hoppas att min kropp är med mig då... Och att det är nåt kul att se på OS. Hoppas ni har en bra helg!

Oops

Det blidde visst en bloggfri dag igår! Det gick helt enkelt i ett hela tiden. Barnen gav varandra tjuvnyp från arla morgon till läggdags, mycket skrik och gnäll. Å andra sidan hann jag både baka bullar, köra ett spinningpass och pimpa våningen med tulpaner. Och bjuda in grannfrun på nybakta bullar. Därav att det inte bloggades, kanske.

Idag ska vi ha en mysdag hemma. Kolla OS och köpa lördagsgodis till Hugo står på agendan. Och ett löppass för mig, får passa på när Snyggo är hemma och jag kan springa när det är ljust.

Skönt med helg! Även om livet går så fort så man faktiskt måste njuta även av en regnig tisdag i februari, om man i inte plötsligt ska upptäcka att livet var det som hände medan man längtade efter fredag/sommar/nästa semester/julafton.

Fylla på förråden...

...Kan man ju göra på olika sätt. Rent bokstavligt, när man på morgonen inser att frukosten till barnen består av snabbtinade korvbröd med philadelphia på, eller som ikväll när jag ska åka till Uppsala och dinera med teatertjejerna. Fast då pratar vi om att fylla på energiförråden, mest. 

Alltså har vi varit och handlat, och för övrigt har vi slappat och myst (när inte barnen knuffats och slagits). En skön dag. Och nu tänker jag ha en supertrevlig kväll, kanske äntligen hinner läsa någa sidor i boken jag haft på gång de senaste 14 åren, typ (Sophies historia, kommer recension så småningom. Om 14 år till, kanske). På tåget då förstås, sen planerar jag att vara lite mer social.

Dagen efter

Hugo vaknade med feber i morse, så vi har haft en hemmadag. Kalaset igår blev mysigt, och maten god. Gjorde Antes chiligryta som vi åt med guacamole och tortillas, och till efterrätt en tårta med chokladmousse och hallon.



Nora var på hyfsat humör och slocknade ovaggad i soffan sen.

Idag har vi som sagt haft en slappardag, Hugo är piggare nu tack och lov. Gjorde en korvstroganoff på kvällen, och plockade fram en alkoholfri öl att dricka till för egen del. Just när vi skulle sätta oss kom bredbandsgubbarna. Undrar just vad de tänkte om den här bleka osminkade småbarnsmorsan som satt med en öl vid bordet mitt emellan barnen. Hehe. "Det är inte som det ser ut!!" Ville jag säga. "Jag har ett jobb och jag tvättar håret ibland och jag dricker inte alkohol när barnen är med." Eller nej, jag sket väl egentligen i det. Kommer ju aldrig träffa dem igen...

4 februari

Chiligrytan är under produktion...

En chokladtårtbotten väntar på att läggas ihop...

...och på födelsedagsbarnet är det som vanligt fullt ös!

Glad att svärmor är här, lättare att få pyssla något sånär i fred... Har tom hunnit klara av träningen redan!