fredag, augusti 05, 2005

U-båtar

HUR i hela friden kommer det sig att man kan jobba 12-timmarsdagar på jobbet eller jobba 32 dagar i streck, men när man ska ha hand om en unge EN dag så blir man helt slut. Jag GÖR ju liksom ingenting. Skriver på tangentbordet med ena handen och rullar en boll med andra. Sitter och funderar över den ryska ubåten som är fast på botten i nåt hav. Ubåtar fascinerar och skrämmer mig, och jag kan definitvt tänka mig trevligare sätt att dö på än instängd i en sådan när syret tar slut.

Ytterligare en dag i en ytlig kvinnas liv. En VARM dag.

Jaha, nu sitter jag på golvet i vardagsrummet med en laptop i knät, och Ella sitter bredvid och pratar i en rosa låtsastelefon. Nyss uppgav hon att hon fick kontakt med Titti Tvärtom, en av dockorna som är kvar hemma i Katrineholm. De för nu ett livligt samtal om vad Ella har gjort hittills idag. Vilket är ungefär samma saker som jag har gjort idag.
Mitt mål är att trötta ut henne (Ella, inte Titti Tvärtom) ordentligt så att man sen kan göra vad man vill ikväll, det går SÅDÄR. Jag tror att jag är tröttare. Vi har just kommit in från en långpromenad ner till centrum där vi köpt glass och dricka. Och så har hon förstås fått en cool frisyr. Nu återstår att se hur länge hon nöjer sig med att leka utan min inblandning.

torsdag, augusti 04, 2005

...Och sen så...

jaha, och sen gick I från att ha långt blont flickaktigt hår till att få en kortare, chokladbrun, kvinnlig frisyr. Och S gick från att vara ljusröd-rosa till att bli mörkbrun med klarröda stråk. Ja, jag kan tyvärr inte förklara det bättre än så. Och sen kastade vi oss i bilen och åkte till lägenheten, som jag inte ens sett men ändå tackat ja till att bo i. Och det gjorde jag ju rätt i, insåg jag.

Kvällen har efter det spenderats med att planera färger och inredning och sånt, och det har funkat över förväntan bra. Verkligen. Och jag har även HÖRT från ett jobb jag sökt, halleluja. Annars brukar man ju
1) inte höra nånting
2) höra nånting först när allt är klart (och man själv inte var den lyckliga).

Summa summarum så var det en bra dag.
I morrn kommer mitt lilla busfrö och ska vara här över helgen. Ååå vad jag har längtat efter henne. Vi ska leka allt som hon vill leka och jag ska vara världens bästa och roligaste moster.

stress

Vilken förmiddag. Jag har stått i badrummet och slabbat med färger och blekning för att S och I ska bli förvandlade på utsidan, och nu är det hår överallt och färgtuber och tidningspapper. Usch, jag gillar inte att jobba hemma. Vill vara på fina salongen. Och så måste jag hinna göra i ordning mig själv, eftersom vi strax ska åka och titta på nya lägenheten, och mäta och dona och sen ska det handlas och sen ska vi ha en myskväll och planera inredning, om vi hinner. Och jag går fortfarande i mjukisbyxor och T-shirt. Så, jag ska käka nåt nu, sen lägga i det röda på S:s hår. Och sen kanske lägga på ett ansikte på mig själv. Men jag återkommer senare ikväll, då ska jag bland annat redogöra lite mer personligt (fast kanske inte i det här forumet) för krocken mellan fastlands-Annie och ö-Annie. Hej så länge.

onsdag, augusti 03, 2005

Serenad för sömnlösa

Inget att hasta igenom. Men Karin Boyes klassiska dikt är fantastisk, om man har tid att reflektera över den.

Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister, ont för det som växer
och det som stänger.

Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider -
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra - svårt att vilja stanna
och vilja falla.

Då, när det är värst och inget hjälper,
brister som i jubel trädets knoppar.
då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar,
glömmer att de skrämdes av det nya,
glömmer att de ängslades för färden -
känner en sekund sin största trygghet, vilar i den tillit
som skapar världen.

Cranberry

Jag hade nästan blivit av med powerking/red bull-beroendet, när jag idag upptäckte att det finns powerking cranberry. Å kära nån så himmelskt god den var.

Nu ska jag
1) äta chockladbit och hejja på morfar
2) övertala brorsan att sjunga och spela gitarr med mig. Hej svejs.

just ja!

Jag skulle ju muntra upp mig efter tandläkarbesöket, det har jag ju glömt. Jag har legat på sängen och sovit hela dan i stället.
"Det negativa är ju att man blir väldigt trött av sånt här", sa Mahsdhak The Dentist. Jaja, det tog jag ju med en klackspark. Jag är ju superkvinnan, inte blir jag trött av en liten tandoperation. Eh.
Det kanske inte automatiskt finns nån motsättning mellan båda våra påståenden!? :-/

matchbox 20

I'm not crazy, I'm just a little unwell
I know, right now you can't tell
But stay awhile and maybe then you'll see
A different side of me
I'm not crazy I'm just a little impaired
I know, right now you don't care
But soon enough you're gonna think of me
And how I used to be

hos tandläkaren del II

Det var ett enkelt sätt att spendera några papp på bara en förmiddag. Vad ont man får i käkarna av att gapa i en timme. Men cykelturen dit och hem var fin, och snart ska jag ta en lång härlig dusch och lite lunch.
Det obehagligaste är att man inte vet HUR det ska kännas, om det sipprar ned lite vätska i matstrupen tex., kan man dö av det? :-O Vid ett tillfälle var jag tämligen säker på att mungipan höll på att fräta bort. Men den verkar vara kvar.

nehej nej

klockan är efter midnatt och det känns som en bra idé att lägga sig och läsa en stund. Innan man blir galen. Om Birger var hos mig skulle han få ligga bredvid.

I morrn bär det av till tandläkaren, som ska göra en MASSA saker som gör ont. Måste muntra upp mig själv efter det, på ett lämpligt sätt.

Ska bli äventyrligare. Eller, jag ÄR ju äventyrlig, men jag måste göra mera spontana saker. Det blir så trist annars. Om andra människor också gjorde spontana saker skulle det bli ÄNNU roligare.

tisdag, augusti 02, 2005

liten aktivitet.

Vad man kan göra en kväll när man vill ha kul.
Man behöver:
-en stereo
-ett par ben
-några ytterligare kroppsdelar att svänga med
-Simple Plans låt "I'd do anything"
samt, ett plus men inte nödvändigt;
-en rytm.

Gör så här:
Sätt igång låten på stereon
rör på kroppen
hoppa och dansa
bli glad (det kommer automatiskt).

Alive osv

Nej, inspirationen flödar inte precis i dessa tider. Dagar läggs till varandra i en rad där inte mycket sticker ut åt nåt håll. Angående j...