Jag, en hamster?

Jag säger ju alltid att jag är en sån som rensar ur. Rensar, kastar, slänger. Vill inte ha mycket onödiga saker, bara sånt jag använder. Med tanke på detta hänger det dock mycket konstiga plagg i min garderob, för att inte tala om alla skor.

Nu är jag ju inte rik eller känd och har därmed inte ett fancy big house med en walk in closet, varför jag idag sa till mig på skarpen att det faktiskt var dags att rensa lite. Jag satte Hugo i knubbisen och öppnade klädkammaren.

E re sant, morsan? Har du så där mycket skor? Sa Hugo, som är en liten skofetischist (skor är det näst roligaste, efter fjärrkontroller).



Ja visst mitt lilla barn, sa jag, ta dig ett par och lek med.



Sen plockade jag fram ett antal par skor och beslöt mig för att behålla alla, plockade tillbaka dem och plockade sen fram dem på nytt. Allvarligt talat, sa jag till mig själv, NÄR har du tänkt att du ska ha träskorna med militärfoder? De svarta omoderna pumpsen med kilklack, eller de blå pumpsen som du har gått så många mil i att klackarna sjunkit ihop till halva sin ursprungliga höjd? Nej, just det. Bort med dem.



Femton par slet jag mig ifrån och förpassade raskt ned i en svart sopsäck, innan jag skulle hinna börja plocka tillbaka dem in i klädkammaren. Nöjd så långt, Rom byggdes ju inte på en dag och Johanna rensade inte bort allt onödigt på en gång, men väl en del.

På förmiddagen läste jag en ny bok när Hugo sov, idag "Alltid du" av debutanten Pernilla Alm.



"Alltid du" är en relationsroman som handlar om Caroline, en kvinna som lever ett lyckligt (?) liv med man och två döttrar. Tills hon springer ihop med sin ungdomskärlek Adam, som snabbt blir en del av hennes liv igen.

Efter en sisådär 50 sidor kände jag mig lite förvirrad. Karaktärerna är inte alltigenom sympatiska, och jag kunde inte låta bli att tänka att författaren kanske borde ha tecknat ett lite mer omsorgsfullt personporträtt för att man liksom skulle dras med och känna att ja, jo, jag fattar att de typ blir kära igen och sätter sina familjer på spel.

MEN. Sen insåg jag, att det är ju liksom det som är meningen. Det här är ingen kärleksroman, det är en roman om livet och om gräset som kanske faktiskt inte är grönare på andra sidan, om ont i magen och lögner och så lite sanning och vad händer när sanningen kommer fram? För det gör den ju alltid. Typ.

Man får lätt känslan i början av att det är en slags feel good-roman, lite typisk chicklit sådär. Efter ett tag blir det mer av en feel bad-roman, och även om man inte på något sätt blir pådyvlad en åsikt, så tycker jag att det finns nån slags sensmoral som inte är helt vanlig i litteratur av den här genren. Utan att tala om precis vad som händer.

Alla som tycker vardagen är lite grå och trist i bland (alla?) borde ordineras den här, tycker jag. Den får 3 starka apor.



Snyggo är på fotboll, själv ska jag göra mig en fruktsallad och se lite "project runway."

Utflykt

Idag har regnet öst ned så jag och Hugo kombinerade nytta med nöje i en bilutflykt till Aspudden. Målet var en affär som säljer ergonomiska selar och sjalar, där vi provade ut en Manduca-sele som var utmärkt.

Vår hippy-chick (höftstödet) har vi inte använt så mycket, den avlastar ju endel men iom att man fortfarande måste hålla i barnet använder minskar användningsområdena. Jag tycker om att ha Hugo nära mig och han gillade den förra selen som han vuxit ur, så tanken var att skaffa en ny inför sommaren.

Har tidigare läst att babybjörnselar inte är så bra för barn ergonomiskt, då benen mera hänger rakt ned på dessa, iaf när barnet blivit 3-4 månader och således lite större, istället för att barnet sitter i grodställning. Sökte därför lite på nätet efter en annan typ av sele, och den jag hittade nu kan man ha på magen eller ryggen eller höften. Ett rejält midjebälte likt ett sådant som finns på en fjällryggsäck avlastar ryggen maximalt och eftersom den funkar upp till 20 kilo, dvs normalt till 4-5 års ålder, tyckte jag att det var en bra investering (funkar dessutom redan från nyfödd, om nån annan letar bra sele).




Hugo somnade som en stock fem minuter efter att jag satt honom i denna, det måste väl vara ett bra betyg!? Selen är gjord i miljövänliga material vilket också är ett plus.

Barnet i fråga har varit trött idag och sov ett par timmar på förmiddagen, då passade jag på att läsa Mari Jungstedts senaste bok "den sista akten."



Har blivit lite bortskämd med intriger a la Michael Connelly på sistone, och det går ju inte att jämföra på år och dar. Denna intrig var väldigt tunn men samtidigt tyckte jag historien var rätt spännande vilket gjorde att den lästes ut i ett nafs.

I genren lättläst läsupplevelse får den därför tre apor.



Snyggo är på ett event hos Viasat Sport som han hade vunnit i en tävling, varför min middag med Ida som skulle ha gått av stapeln i afton får skjutas på en vecka. Därför blir det nog en soft hemmakväll för mig och Hugge.

Bästa helgen den här veckan

Efter en mkt lyckad kväll igår på Idas möhippa, fick jag idag en liten sovmorgon av min trenollfyra-make innan det bar av till stan igen, idag för Ellas marathon.

Fick nåt lite tjockt i halsen när en liten guldlock i tosa tajts sprang in på stadion i full karriär.

Min fina guddotter som gjorde ett mycket bra lopp! Och därtill har lovat springa riktiga maran med morbror Mattias år 2020... det får väl bli vår 18-årspresent då!?

Efter loppet åkte jag och mötte upp man och barn och kära Smålandsfamiljen för en lunch på utmärkta Aya Sofya på söder. På söndagar har de ett antal huvudrätter för 100 kr styck, det är supersmarrigt och mkt mat. Jag åt fetaostfyllda nötfärsbiffar, och de övriga nåt slags grillspett av kött eller fisk. Kan varmt rekommendera.

Hugo skötte sig prima ballerina, var en riktig fröjd att ha med sig. Han satt på kortänden i en egen stol och klappade servitrisen på rumpan varje gång hon kom förbi.

Nu har vi landat i hemmets lugna vrå, ser fram emot en kväll med te och frukt och mästarnas mästare. Tack alla finingar som vi har haft förmånen att få hänga med i helgen... Familjerna, Ida & co... en toppenhelg helt enkelt.

marathon och möhippa

Följer med spänning maran hemifrån soffan. Planen var ju förstås att vi skulle vara i stan, men jag hade inte hjärta att dra ut Hugo i fem grader, regn och kuling. Jossan är på silverplats efter drygt halva loppet och Snyggo ser ut att gott och väl kunna slå PB om han inte klappar igenom. Mkt spännande. Inte heller missnöjd med att jag kan hålla i en tallrik med ananaspaj medans jag kollar, istället för ett paraply.

I em när jag fått avlösning som Hugo-vakt ska jag lite försenat ansluta till Idas möhippa. Tyvärr inträffar ju allt samtidigt på våren och sommaren, inte så mycket att göra åt. Ser fram emot en mysig kväll iaf!

Dan före dopparedagen...

...Känns det nästan som idag, för oss ivriga marathonsupportrar. Kommer Jossan ta sig i mål, efter veckans besvärliga magsjuka? Kommer Snyggo kunna slå PB (3,11) eller blir 5 grader och regn en för besvärlig motståndare?

Tack och lov springer jag åtminstone inte själv. Jag och mamma tog en 15-kilometerstur idag, och det räcker bra för mig, tack så mycket. Men vi hade kul, vi sprang hela vägen och tog en skön bastu efteråt. Men 27 km till? Nja.

Jaha hörrni, på återhörande i morgon, kanske rent utav med liveuppdatering.

Hugohäng

Världens goaste unge!

Som just idag verkar behöva en väldig massa stimulans. Regn och tråkigt väder, men vi gör en utflykt till gallerian.

Springa

Här kan man läsa en liten artikel om Jossan inför helgens marathon. Snyggo vill också poängtera att han INTE har lovat att kuta under tre timmar, men kanske slå pb en bra dag (typ 3,11).

Själv har jag känt mig som ett utsketet äppelmos på trätallrik hela dagen, en powerwalk på drygt 6 km höll på att få mig att klappa ihop. Hoppas på lite mer krut i kroppen i morgon.

Vi har, vad gäller vissa typer av aktiviteter, lite olika syn på vad som är roligt och inte.

Den här bilden andas väl lugn och ro och perfekt njutning. Godaste lunchen, avocadosallad med parmaskinka och mozarella. En Red bull för att försöka bli lite piggare, samt dagens SvD.

På andra sidan om tallriken sitter det en liten miniapa och snusar sked. Han är inte helt med på banan vad gäller morsans lugn och ro, men om han får äta själv och hälla ut vatten på golvet så går det hyfsat bra.

Idag har jag alltså läst tidning och skurat golv och nu ska vi strax till mamma och pappa på mammas försenade födelsedagsmiddag.

Bojkott

Såg på Sportnytt om fotbollsklimatet i Ukraina, som präglas av våld och rasism. Är det nåt som jag har fruktansvärt svårt för så är det våld och rasism. Jag borde inte ha sett inslaget, blir bara arg och illamående. Sen kommer alla supportrar dit för EM, och då kommer landet förstås låtsas som att man är ett öppet trevligt och demokratiskt land.

Eller ta Azerbajdzjan, där man avhyste människor från sina hem för att man ville bygga en arena just där, för eurovision. På samma sätt agerad man i Peking inför OS där för några år sen.

Borde inte arrangörerna av dessa event ta sitt ansvar? Säga att nej, vi gillar inte att ni kör det våldsamma odemokratiska diktaturstuket, och därför kommer Schyssthult få arrangera det här i stället. Eller vadå, blir det världskrig då?

Guru

Har haft en kväll på stan med g:a Caroline. Vi gick till min favoritindier vid Odenplan; Guru. Mkt smaskig vitlökssprängd mat, Snyggo lär inte vilja pussa mig på flera dagar.

Dagen till ära tog jag på mig mina hudfärgade byxor i konstmaterial, OCH högklackade skor. Kändes bra tills jag gått ungefär 300 meter i skorna. Vad gäller byxorna funderade jag på det varma överfulla tåget om det är vanligt att man blir svettig i arslet och om det i så fall kommer se ut som att man har pinkat i brallan.

Blev inte svettig och tog buss i stället för promenad till vår mötesplats. Kvällen får fem apor av fem, förutom slöa servitören som får minus en apa.

Bad Snyggo ta en bild med Ajfån när jag kom hem, för att visa nakenbyxorna. Jag får ju säga att jag ser ut lite som ett stolpskott. Ville dock inte verka fåfäng genom att be honom ta fjorton bilder så att jag kunde välja den bästa. Bilden får därför bara en apa.

marathonmat

Eftersom Snyggo ska springa maran på lördag har han fått sätta veckans matsedel. Jag gav honom det erbjudandet och höll tummarna för att han inte skulle önska bouillabaisse och helstekt anka eller andra tidskrävande rätter (eftersom det fortfarande är jag som lagar mat här hemma). Men nej då, det är ju inte riktigt hans grej med avancerad kost. Idag önskades pyttipanna och jag gjorde en sådan på potatis, lök, en fin bit rökt skinka och köttrik kryddkorv med chilismak.

Nästa gång ska jag nog ha i lite rotselleri och kålrot också, men denna blev mkt smakrik och smaskig.

Inget på TV idag, så det blir förhoppningsvis en springtur istället om miniapan somnar i tid. Miniapan trillade för övrigt ur sängen i morse, och OH MAJ GAD vad jag kände mig som en dålig mamma. Vi kom undan med blotta förskräckelsen, men jag har ändå gått hela dan och kramat lite extra på honom.