måndag, april 29, 2013
PS 1&2
1, jag älskar förstås mina gaphalsar väldigt mycket och håller inte på att bli psykiskt störd på riktigt (så vitt jag vet) och 2: sänkte säsongsbästat på 5 km igår till 28.52. Tjoho!
Jobb
Nej, jobbat har jag inte gjort, men åkte till kontoret och hälsade på. Höll på att bryta ihop innan vi väl kom dit. Nora skrek hela morgonen, vägrade äta, ville inte sova i vagnen... Helt sams var vi INTE. En stund på förmiddagen la jag henne på sängen, gick ut och räknade till tio. När vi väl kom fram var hon ju hur lugn som helst förstås (helt borta av hunger kanske).
Kul som vanligt att komma dit, även om det kändes konstigt idag, flera nya kollegor och gruppdynamiken blir ju helt annorlunda.
Kom hem och hämtade Hugo, träffade en fröken som på ett försynt och finkänsligt sätt påpekade att det kunde vara bra om Hugo kunde ha ett överdrags/vindställ på sig nu, som vädret är. Jag kan ju som bekant inte det här, och har kört med galon/regnställ över fleecetröjan. Det blir visst lite varmt, och det borde jag kanske ha fattat, det är ju plagg som inte andas alls. Ja visst, tyckte jag, jag får gå hem och gräva i garderoben. Yeah right, eller i plånboken. Har nu skickat efter ett överdragsställ. Dags att laga mat, med wn unge som gnäller i babygungan och en som gallskriker i ren trots för att han inte får kasta kastruller i köket. Egentid med storhandling på Maxi hägrar ikväll...
Kul som vanligt att komma dit, även om det kändes konstigt idag, flera nya kollegor och gruppdynamiken blir ju helt annorlunda.
Kom hem och hämtade Hugo, träffade en fröken som på ett försynt och finkänsligt sätt påpekade att det kunde vara bra om Hugo kunde ha ett överdrags/vindställ på sig nu, som vädret är. Jag kan ju som bekant inte det här, och har kört med galon/regnställ över fleecetröjan. Det blir visst lite varmt, och det borde jag kanske ha fattat, det är ju plagg som inte andas alls. Ja visst, tyckte jag, jag får gå hem och gräva i garderoben. Yeah right, eller i plånboken. Har nu skickat efter ett överdragsställ. Dags att laga mat, med wn unge som gnäller i babygungan och en som gallskriker i ren trots för att han inte får kasta kastruller i köket. Egentid med storhandling på Maxi hägrar ikväll...
söndag, april 28, 2013
städning och nya kläder, samt en vikt
Snyggo och Hugo har åkt på fotboll och lämnat oss damer åt vårt öde. Ödet ville en rejäl städning. Det började med att jag fick syn på årets första mini-skalbagge som sprang för allt var tygen höll, tvärs över köksgolvet. När jag petade på honom var han smart nog att spela död, men det hade han ju kunnat bespara sig om han vetat att jag redan sett honom in action. Nåväl, döda honom kunde jag inte med, men dammsuga upp honom kändes bra. Fram med dammsugaren - och sen kunde man ju lika gärna fortsätta.
Igår åkte jag själv en supersnabbis till stan, för att se om jag eventuellt skulle kunna hitta något till bröllopet som jag och Nora ska på i juni (herrarna är i Småland då). Jag har rekat lite på nätet innan, och det är ju skoj. Rätt som det är stöter man på de mest konstiga saker... som när jag satt och letade efter en topp på Mangos hemsida och hittade...
...vad som väl måste vara en fingerborg va?
Hur som helst, plagget jag letade efter skulle vara amningsvänligt (dvs en obscen urringning eller lätt att öppna upp) och gärna spyfärgat alternativt möntrat i spyvänliga toner. Det slutade med att jag kom över en blus som fick tummen upp av svägerskan vid en intern visning, samt en kjol som dock inte passade till blusen vid närmare studie. Ev har jag ett par byxor att ha till, annars får det bli en annan kjol. Känns dock som att det största problemet är löst.
(Att ni får en bild framför er av att jag kommer se ut som en tant iklädd kjol och blus kan jag inte ta ansvar för. Det var en poppig och modern blus).
Ang viktutmaningen så blev det 0,8 kg denna vecka, vid sen kontroll i morse. Skönt. Nu är 19 av de 24 kilo jag gick upp borta (3675 gram får ju dock tillskrivas Nora), och jag är nere på den vikt jag hade innan jag blev gravid med Hugo. 4-5 kilo till är planen, men de har jag en känsla av kommer ta lite längre tid, så jag kanske inte rapporterar precis varje vecka. Planen är dock att fortsätta precis som nu - daglig motion, några springturer per vecka och så max 1-2 "syndardagar" per vecka. Så får det ta den tid det tar.
Igår åkte jag själv en supersnabbis till stan, för att se om jag eventuellt skulle kunna hitta något till bröllopet som jag och Nora ska på i juni (herrarna är i Småland då). Jag har rekat lite på nätet innan, och det är ju skoj. Rätt som det är stöter man på de mest konstiga saker... som när jag satt och letade efter en topp på Mangos hemsida och hittade...
...vad som väl måste vara en fingerborg va?
Hur som helst, plagget jag letade efter skulle vara amningsvänligt (dvs en obscen urringning eller lätt att öppna upp) och gärna spyfärgat alternativt möntrat i spyvänliga toner. Det slutade med att jag kom över en blus som fick tummen upp av svägerskan vid en intern visning, samt en kjol som dock inte passade till blusen vid närmare studie. Ev har jag ett par byxor att ha till, annars får det bli en annan kjol. Känns dock som att det största problemet är löst.
(Att ni får en bild framför er av att jag kommer se ut som en tant iklädd kjol och blus kan jag inte ta ansvar för. Det var en poppig och modern blus).
Ang viktutmaningen så blev det 0,8 kg denna vecka, vid sen kontroll i morse. Skönt. Nu är 19 av de 24 kilo jag gick upp borta (3675 gram får ju dock tillskrivas Nora), och jag är nere på den vikt jag hade innan jag blev gravid med Hugo. 4-5 kilo till är planen, men de har jag en känsla av kommer ta lite längre tid, så jag kanske inte rapporterar precis varje vecka. Planen är dock att fortsätta precis som nu - daglig motion, några springturer per vecka och så max 1-2 "syndardagar" per vecka. Så får det ta den tid det tar.
lördag, april 27, 2013
Hästar och meze
I fredags testade jag lite nya recept för middagen, gjorde libanesisk meze med olika röror, piroger, kyckling och sallad. Mest spännande var det i butiken, vi fick fråga oss fram för att hitta rätt sorts ingredienser. Gott blev det!
Idag mötte vi upp ma, pa och Inez för en picknick ute, med span på både hästar, höns och getter. Mys! Återkommer i morrn med ett ordentligt inlägg, blir inget vettigt när man sitter så här och blippar på en telefon.
Idag mötte vi upp ma, pa och Inez för en picknick ute, med span på både hästar, höns och getter. Mys! Återkommer i morrn med ett ordentligt inlägg, blir inget vettigt när man sitter så här och blippar på en telefon.
fredag, april 26, 2013
Fredag
Den här helgen har vi allas vår Jossan här, så mysigt. Just nu är hon dock hos doktorn, snyggo är förstås på jobbet och själv försöker jag komma på vad vi ska handla. Under tiden får barnen kolla på paddan...
torsdag, april 25, 2013
Sverker, typ?
Finns det ingen HISS? Hör jag mig själv barskt utbrista till det stackars butiksbiträdet på Mango. Hur gör folk som sitter i RULLSTOL då, får de handla på NÄTET eller? Nej, det visste han inte riktigt. Nu är vi iaf på väg hem från stan, jag och minimini. Första tågturen ihop.
onsdag, april 24, 2013
Att leva med fibromyalgi
Nej, det är inget jag ofta pratar om. Delvis för att jag inte tänker så mycket på det, delvis för att jag inte vill att det ska definiera vem jag är. Dock påverkar det HUR jag är, men det är ju en annan sak.
Nej, jag tänker inte så mycket på det. Men jag tänkte på det idag när jag var ute och sprang. Jag har haft en dålig dag, och det enda jag ville var att lägga mig på soffan ikväll. Mitt överjag lyckades dock övertala mig att ta mig ut, med löftet om att det fick gå precis hur långsamt som helst. Det gjorde ont hela vägen idag, men jag tänker på vad min smärtläkare sa en gång, att det värsta som kan hända är att det gör ont, typ.
En bra dag tänker jag inte alls på fibron. Inte för att jag inte har ont, utan för att jag under de fjorton år som har gått sen jag fick de första symtomen har lärt mig ignorera det. Jag skulle bli tokig om jag varje morgon skulle begrunda vilka kroppsdelar som värker idag. Jag tänker inte på att det gör ont att veckla ut sig varje gång jag kliver ut ur en bil eller reser mig upp från biograffåtöljen.
En dålig dag gör jag mitt bästa för att ignorera, med icke särskilt framgångsrikt resultat. Idag har det strålat från knäna upp i ljumskarna och från axlarna ned i skulderbladen, då är det lätt att känna sig en gnutta ockuperad. Ständigt störd sömn vänjer man sig vid, jag tror att det är därför det går så bra som det gör med nattvakna barn.
Den här löpar- och tränargrejen, den handlar inte om att jag är nåt träningsfreak som till varje pris måste ha en snygg kropp. Den handlar mer än något annat om att jag behöver endorfinerna, och min IBS-mage behöver det för att hållas i schack. Känslan av att jag KAN, även om det går trögt och långsamt och gör ont ibland. Känslan av att jag är ungefär som vem som helst.
"Du pratar inte så mycket om det längre", konstaterade Snyggo för ett tag sen. Nej, jag gör nog inte det och det beror nog till stor del på honom. Acceptera ditt öde utan att gnälla, tycks vara Snyggos devis. Inte så att man inte får prata om saker som är jobbiga eller så, men att älta saker, det är inget sätt man vinner sympati på hos honom. För min del tror jag att det är bra. Även om Snyggo själv bara sträcker sig till att säga att det inte kan vara en slump att vi träffades, skulle jag vilja säga att jag tror att Gud visste att jag behövde den typen av man, för att inte sluta som en bitter gammal tant.
Ja det finns många fler saker man skulle kunna säga om detta, att orka vara mamma med fibro är en annan tanke. Men jag måste duscha, och risken/chansen finns att jag inte återkommer till det här ämnet överhuvudtaget. :)
Nej, jag tänker inte så mycket på det. Men jag tänkte på det idag när jag var ute och sprang. Jag har haft en dålig dag, och det enda jag ville var att lägga mig på soffan ikväll. Mitt överjag lyckades dock övertala mig att ta mig ut, med löftet om att det fick gå precis hur långsamt som helst. Det gjorde ont hela vägen idag, men jag tänker på vad min smärtläkare sa en gång, att det värsta som kan hända är att det gör ont, typ.
En bra dag tänker jag inte alls på fibron. Inte för att jag inte har ont, utan för att jag under de fjorton år som har gått sen jag fick de första symtomen har lärt mig ignorera det. Jag skulle bli tokig om jag varje morgon skulle begrunda vilka kroppsdelar som värker idag. Jag tänker inte på att det gör ont att veckla ut sig varje gång jag kliver ut ur en bil eller reser mig upp från biograffåtöljen.
En dålig dag gör jag mitt bästa för att ignorera, med icke särskilt framgångsrikt resultat. Idag har det strålat från knäna upp i ljumskarna och från axlarna ned i skulderbladen, då är det lätt att känna sig en gnutta ockuperad. Ständigt störd sömn vänjer man sig vid, jag tror att det är därför det går så bra som det gör med nattvakna barn.
Den här löpar- och tränargrejen, den handlar inte om att jag är nåt träningsfreak som till varje pris måste ha en snygg kropp. Den handlar mer än något annat om att jag behöver endorfinerna, och min IBS-mage behöver det för att hållas i schack. Känslan av att jag KAN, även om det går trögt och långsamt och gör ont ibland. Känslan av att jag är ungefär som vem som helst.
"Du pratar inte så mycket om det längre", konstaterade Snyggo för ett tag sen. Nej, jag gör nog inte det och det beror nog till stor del på honom. Acceptera ditt öde utan att gnälla, tycks vara Snyggos devis. Inte så att man inte får prata om saker som är jobbiga eller så, men att älta saker, det är inget sätt man vinner sympati på hos honom. För min del tror jag att det är bra. Även om Snyggo själv bara sträcker sig till att säga att det inte kan vara en slump att vi träffades, skulle jag vilja säga att jag tror att Gud visste att jag behövde den typen av man, för att inte sluta som en bitter gammal tant.
Ja det finns många fler saker man skulle kunna säga om detta, att orka vara mamma med fibro är en annan tanke. Men jag måste duscha, och risken/chansen finns att jag inte återkommer till det här ämnet överhuvudtaget. :)
Vår?
Klarblå himmel och strålande sol, men återigen håller man ju på att blåsa bort. Ogillar. Jag sitter nu här vid datorn med mindmaps och papper och pennor och ska försöka bringa ordning i fortsättningen på min historia. Det är så konstigt, fast jag tycker det är det roligaste som finns när jag väl har börjat, så är det alltid massa "jag borde" först, innan jag kommer igång. Måste kolla facebook, blogga, se nåt på TV... Men NU så, nu ska jag passa på medan Nora sover middag. Återkommer senare.
tisdag, april 23, 2013
Dagens tips till damerna
Förra året kom BB-krämerna stort. Varje hudvårdsserie med självaktning har sin egen variant. BB står för Blemish Balm och är en dagcreme med solskydd, primer och concealer i ett. Många av BB-cremerna har ett solskydd på omkring spf 20, vilket är toppen till våren! Om man inte gillar att sminka sig så kan man byta ut sin dagcreme mot en BB-creme, och ändå få ett lite mer mejkat intryck eftersom den är lätt tonad. Själv använder jag den som bas under min mineral(puder)-foundation.
Använder nu Garniers variant, som jag gillar. Och jag har inte fått betalt för detta inlägg ;-)
Ska nu passa på att skriva lite medan Norpan sover. Trodde jag skulle få ha sjuk Hugo hemma idag eftersom han var hängig igår, men i morse var han som vanligt om än lite förkyld. Så jag känner som att jag har fått lite bonusledig tid här, när minstinger sover.
Använder nu Garniers variant, som jag gillar. Och jag har inte fått betalt för detta inlägg ;-)
Ska nu passa på att skriva lite medan Norpan sover. Trodde jag skulle få ha sjuk Hugo hemma idag eftersom han var hängig igår, men i morse var han som vanligt om än lite förkyld. Så jag känner som att jag har fått lite bonusledig tid här, när minstinger sover.
söndag, april 21, 2013
29.29
Bra dag idag. Promenad på fm, mötte upp syster S och kusInez, satt på en sten i solskenet medan barnen lekte. Veckohandling sen med Hugge Bus, innan jag gick ut och rev av fem-kilometarn. 29.29 stannade klockan på idag, najs! Trodde absolut det skulle ta längre tid att komma under trettio. Nu tar vi väl och har en riktigt bra vecka, hörrni.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)