Skogsmulle

Jorå, klart man måste låta barnen andas skogsluft. På förmiddagen gick vi därför till närmsta skog för att fylla på vårt förråd av bär inför hösten. Oändliga mängder hittade vi, räckte till en sats blåbärsmuffins. Sen gick Snyggo ut och plockade klarbär men de räckte tyvärr inte ens till en klarbärskaka. Nåväl, smarriga muffins har vi ätit, helt fria från fästingar och larver för dem rensade jag bort innan, med sällan tidigare skådad noggrannhet. Det är ju smidigt på det viset att köpa dem i icas frysdisk, men möjligen är luften där inne inte riktigt lika klar.

Färtish

Eftersom Nora var nyskiten och glad och Hugo rantade efter Snyggo idag hann jag måla klart canvasen (30x40). Var skojigt, men inte helt enkelt underlag. Nästa projekt blir att testa kolpennorna.

Kvartsmaran

Ja du gode tid, vad jag var nervös igår. För att inte kroppen skulle hålla, för att jag skulle bli så himla besviken om den inte gjorde det.

Lämnade över barnen till släkten och värmde sen upp lite spattigt. Träffade på päronen i startområdet. Ojade mig lite. Startskottet gick, tryckte igång klockan och började springa. Mitt absoluta mål var att hålla ett tempo på under 6min/km, vilket skulle ge en tid kring 63 min. Jag visste också att skulle jag göra under timmen skulle milen behöva gå på 57 minuter, en tid som jag inte varit i närheten av tidigare år (gjorde ungefär 59.40 på milspåret förra året). 

Första kilometern gick lite för snabbt för mig, kring 5.20, men tänkte att det bara var att bita i så länge det gick. Efter ett par kilometer kom mamma i kapp mig och vi sprang jämsides till efter fem kilometer. Mördande uppförsbackar men höll tempot helt ok. Strax före 6:an lade mamma i en högre växel, jag orkade inte riktigt haka på men såg iaf hennes rygg hela loppet. Kände att jag var på väg att tappa det alldeles, men sen sprang man igenom stadsparken och där var man ju tvungen att pinna på lite, massvis av folk som hejjade. Hörde kusin Jakob och hans Hanna hojta, fick lite nya krafter och kände mig skaplig när jag vid 8km sprang förbi resten av släkten och barnen. Att se Hugo och Nora gjorde att jag kände mig lite lättare och när jag sprang förbi 10 km noterade jag 57.24, en riktigt bra tid för att vara jag. Insåg samtidigt att det skulle vara i princip kört att komma under timmen (nåt jag egentligen inte trodde på själv från början) men jag var så nöjd med miltiden att jag sprang sista biten på hyfsat lätta (nåja) steg. Sprang in på upploppet och såg hur klockan skiftade från 59 å nåt till 1.00 å nåt, men vad gjorde det? 60 minuter och 18 sekunder blev den officiella sluttiden och jag är mer än nöjd.

Mamma tog sig in under timmen och fick åter kliva upp på pallen som tvåa i sin åldersklass.

Snyggo sprang in på 40,35 typ, och var nöjd med det. Det hade jag också varit.

Även pappa och farbror B gjorde fina insatser. Summa summarum en fin kväll.

Nu är jag sugen på att springa ett millopp, för att försöka få till en bra tid officiell tid på milen!

Nej men allvarligt talat...

...jag tror inte de här är gjorda för att springa. 

Och sen har jag ont i magen, huvudet och mår illa. Stannar nog hemma. 

:-)

Livsnjuta

Det är sommar, sol, hemgjord saft, blå trädörrar och fina, fina vänner.

Kvällsmys

Att vara ensam hemma med båda miniaporna börjar funka rätt bra, men själva läggningen är ju alltid lite bökig. Båda är trötta och griniga och ska sövas samtidigt i varsitt rum... Error. Idag var Snyggo funktionär på ett lopp inne i stan, och vi andra har varit hemma. Efter att Hugos farbror badat med honom i sjön och hans farfar därefter fixat dusch-blöja-pyjamas, stack de äldre ut med båten och jag skulle så söva barnen. "Vänta lite så ska jag lägga Nora", sa jag till min stora lilla pojke som inte ville ligga i sängen och vänta, men gärna i soffan.

Kom ut efter en kvart till den här synen.

<3

Efter att de somnat satte jag mig och målade ett par timmar till, så roligt och rofyllt. Nu börjar det dock bli dags att ta kväll, nattpasset börjar väl inom kort... Det är fortfarande max 2,5 - 3 timmar sömn i sträck som gäller för lilla damen. Funkar rätt ok ändå.

Nyvunnen lust

Det var dock så länge sen jag höll på att en stor del av färgerna hade torkat i tuberna. Jag och Hugo åkte och skaffade nya på eftermiddagen. Passade på att köpa kolkritor också, jag gillar egentligen bättre att skissa i blyerts än måla i akvarell, så tänkte det kunde vara kul att testa. Enklare dessutom att plocka fram, när andan faller på.

Sprang idag, en slitig femkilometersslinga. Kan tyvärr inte skylla på att det var mitt på dan (fast det var det), strålande sol (fast det var det), varmt (fast det var det). Nej, kroppen känns som en hundraårings. Gör dock inte lika ont längre, bra det! Ja käre min värld, blir nervös bara jag tänker på tisdagens lopp.

Och det blev morgon och det blev afton

Vi tog en paus från strandhänget och åkte på AIK-elfsborg på eftermiddagen. Barnen skötte sig exemplariskt. 

Nu blir det snart lite grillat hemma på Ufo bistro.

Vad många fina minnen det blir från den här sommaren! Bra det, för en dag går ju så fort men minnena bär vi med oss. Kommer ni ihåg sommaren 2013? Kommer vi säga till varandra. Den där sommaren när det var strålande väder varje dag. Alla var glada och skojigheterna avlöste varandra. 

Sånt där som varit lite tråkigt eller jobbigt tenderar man ju att ganska snart glömma bort... Så fiffigt man är funtad!

Helg och semester

Jag har överlevt de här två veckorna då snyggo jobbat, mycket tack vare er, ni goingar som har hängt med oss. Faktum är att det har gått riktigt bra, vi har haft det mysigt. Men nu har Snyggo två veckor semester till, som en skön liten bonus. Den här helgen har vi svärfar och svåger här. Solen skiner och det är asvarmt. En dag på plajjan innan fotbollsmatchen i em kanske. 

Var ute och testsprang några kilometer sent igår kväll. Det funkar att ta sig framåt, men jag vet inte riktigt om det är en kropp som håller för tävling. Så här tänkte jag när jag började träna:

Kvartsmara = 10,5 km, målet är att ta sig runt utan att bli puttad av banan för att det går för sakta. Sen gick det rätt bra och jag tänkte att målet kanske kan vara pb på banan, under 65 min. Sen fortsatte det gå ganska bra och jag tänkte att om jag kan försöka göra milen på timmen, så skulle jag kunna sluta under 63 minuter. Pappa såg mina tider och sa övertygat att under 61, det tror jag på! Och jag tänkte att en riktigt bra dag kanske det skulle gå.

Sen kom ju detta och jag inser att det finns ett skäl till att den här kroppen inte tillhör en elitlöpare, hehe. Måste inse att jag helt enkelt inte kan planera, utan man får vara glad för de gånger det känns bra, oavsett om det är träning eller på lopp. Ska testa lite igen i morgon så får vi se sen hur det går på tisdag. 

Utflykt

Snyggo skulle springa efter jobbet, så jag och barnen följde med och hade picknick under tiden. När vi sen satt och väntade i bilen tyckte Hugo att Nora skulle sitta i hans knä, så att han kunde krama och pussa henne. Till hennes förtjusning, som vanligt. De verkar gilla varandra, de där två.

Mitt springande har det inte blivit något med. Börjar bli rädd att det inte ska gå att springa på tisdag. Skulle kännas som att missa OS, när jag nu äntligen inte är gravid eller nyförlöst. Hoppet lever dock, är ju några dagar kvar...

shoppingfynd

Igår gjorde vi alltså lite vintage-shopping. Alla hittade lite av varje, som en bonus. Köpte dock inget till barnen för en gångs skull... Här är ett axplock av fynden:

Faster A i klänning inköpt för en sextiolapp

Min blus från Zara, 40 kr

Fia i jeans från Cheap monday, 60 kr

Tilda i jeans från Dr Denim, 60 kr samt virkat linne 20 kr

Fia i kavaj från Zoul, osäker på priset

Tilda i klänning inköpt för en trettiolapp

Min och Fias märkesväskor, ngt dyrare


Kan man verkligen hitta äkta märkesväskor vintage? Jo, det är klart att man kan, men jag är ändå skeptisk. Det finns så mycket fula kopior av allt, men de här var fina och välgjorda och idag har jag suttit och läst på vad som ska finnas om det är en äkta LV-väska. Min uppfyller kriterierna vad gäller etiketter, foder, sömmar och loggor men sen kan man ju inte vara helt säker ändå. Förmodligen har vi gjort riktiga fynd!

Nu har på landet-familjen åkt hem igen efter en kopp kaffe ihop på förmiddagen. Igår kväll käkade vi här, och sen var Snyggo och Tilda ute och fiskade, farbror B övade på sin crawl-teknik inför fredagens triathlon och vi andra knallade runt under ett paraply och tyckte livet var allmänt mysigt sådär. Nu återstår att se vad som blir av den här dagen... jag mår bättre igen men vet inte om det är tillräckligt för att våga mig på en lätt joggingtur eller inte. Vill så gärna springa KK-joggen nästa vecka, vågar inte äventyra det. Och även om det var tänkt med tre pass den här veckan för att formtoppa så klarar jag ju att ta mig runt, oavsett. Om jag nu mår ok, vill säga.