En kulen natt, natt natt

Sjunger med Hugo.

"...långt ned i djupet-ipet-ipet en fisk jag såg och det var DU!" Varpå Hugo panikslaget svarar

"NEJ DET VAR NONO!!!!"

Det sitter visst djupt i människan, det där med att skylla i från sig.

Härligt soliga dagar. Barnen krassliga, Nora förkyld och Hugo ögoninflammation, men idag är det full fart och jag antar att det är tecken på att det går åt rätt håll. Återstår att se vad vi ska ta oss för med idag. Skulle behöva städa skafferiet, men hur kul är det en dag när solen skiner!? Fast så måste man ju pricka in slalomen och skidskytten också.... 

Eftermiddagen

Bestämde mig för säsongens första långpass idag, blev 15 km i ett tempo jag är mycket nöjd med (även om tempo inte INTE är viktigt på långpass, jag vet). Kom hem och tog med familjen till sedvanlig veckohandling.

Som ni ser var familjen i fråga SYNNERLIGEN aktiva i själva handlandet. 

Sen söndagssallad nör barnen somnat, och lite OS-häng. En bra dag. 

Morning has broken...

Jag antar att det syftar på att morgonen går sönder när man vaknar. Morgonen, eller det man drömde medan man sov. 

I natt gick det dock inte att drömma nåt som var bättre än gårkvällen på stan med min liebling. Det är inte som att vi har haft det dåligt ens på minsta vis, ändå gör det så otroligt mycket att få komma utanför hemmets väggar i bland och vara ett par även där. 

Ni ser väl att jag är helt spänd och exalterad så här inför kvällen. Inte? Nehej, men det var jag iaf.

Lite muppig bild, jag skulle ta sån där outfitbild men armen var för kort så nu ser ni ju bara att jag hade klätt mig i glädjens färg.

Hemma halv tolv, sov gott, nu är Snyggo och springer och jag dricker te och läser tidning och surfar och håller ett öga på barnen som leker i kojan i Hugges rum. Snart herrstafetten, återstår att se om man får stå och hoppa och skrika och bete sig som en dåre en gång till.

Ser fram emot...

...att få utnyttja min present som jag fick av Snyggo igår!!

Har länge tänkt att jag skulle vilja se detta, konståkning till live populärmusik. 

Nehej, nu måste jag träna. Noll sugen och seg i kroppen. Fast jag vet ju att marängswissen man kan ta till efterrätt på Helenes kommer göra det värt det...

Perfa

Så himla najs att man skrider runt i sin äckliga onepiece när grannen kommer över.

Svider i hela rödflammiga ansiktet dessutom eftersom jag tydligen råkat köpa vattenfast mascara. Visade sig att inget jag hade i badrumsskåpen bet på det, inte ens eye cleaner och allt vad det hette som jag köpt och aldrig använt. Tog mig en HALVTIMME igår kväll att bli fri från mascaran, Snyggo gjorde vad han kunde för att tipsa om rengöringsmedel (nåt skidrengöringsmedel och allt vad det var) innan han gav upp och gick och la sig. Massor av ögonfransar rök all världens väg. Aldrig mer vattenfast mascara, har aldrig fattat grejen. När är det så vansinnigt viktigt att ha mascara så att den inte under några omständigheter får rinna bort, liksom!? När man är femton och ska till badhuset med skolan, kanske.

Jag håller på att laga middag till brorsan och svägerskan som ska passa barnen ikväll. Lite italiensk paj i ugnen, och så ska jag skära upp lite ost och parma och så. Snyggo och Hugo förbereder sig för biodejt. 

Själv tänkte jag försöka hinna med en springtur också innan det är dags att göra sig i ordning för middag på stan!

Bästa dan

Supermysig dag med ungarna. Vi sket i dammråttorna och sängen som skulle behövt renbäddas, gick ut på långprommis istället. Efter lunchen och Noras tupplur åkte vi till Waynes coffee och fikade. "Vi ska åka till ett ställe och mellis-fika" förklarade jag för Hugo. "Ah, ja det vore gott med lite tårta", svarade han. Så kan det vara när man bara är van att fika när någon fyller år... Efter frallan fick han därför välja en "tårta", som blev blåbärscheesecake. Sen vidare till mamma och pappa med lite alla hjärtans-blommor. 

Barnens miner när deras pappa kliver innanför dörren hemma...

Nu ska vi slå oss ner framför På spåret-finalen. Gnuttarna sover, vi ska käka middag bestående av ugnsrostade rotfrukter, kyckling och äpplecurrysås. Och så ett glas skumpa på det. Är det bröllopsdag så är det!

5 år...

...går så fort. 

Fast det hinner ju hända en hel del under den tiden också...

Två såna här gnuttar till exempel. Efter en bra natt ska vi nu ut på långpromenad medan det är uppehåll. 

Soft morgon

Så himla skönt att inte behöva jäkta! Vi har ju faktiskt ingen tid att passa så länge nån av oss är hemma. Hugo var lite segstartad i morse så jag ringde föris och sa att vi kommer nån halvtimme sent. Sen gjorde vi smoothie, åt macka och myste. Kan vara lite nervös för hur mornarna kommer se ut i höst när man verkligen ska iväg, tidigt dessutom, men alla verkar ju lösa det med!? Vi med, förmodligen. 

Nu väntar vi på skidorna i OS, sen dyker snart Mrs Tattoo upp för lunch. Hon har bytt jobb så vi kommer inte sitta på samma kontor längre, känns trist efter 7 roliga år ihop. Men blir skoj att ses och "catch up" lite.

Nono och nya ständiga följeslagaren "Kissen".

Är vi för mesiga med våra barn?

Diskuterade det med nya Caroline över en fika i fredags. Hennes mamma hade reagerat på att C:s son får så mycket val, och jag kände igen mig i det. Mig och hela min generation. 70- och 80-talisterna, vad säger ni? Är det inte ganska mycket barnen får lägga sig i? "Vad vill ni äta idag? Vad vill du ha på dig? Vill du duscha idag eller ska vi kanske duscha i morgon och ska vi inte ta den här eller den här eller den här filten och lägga på sängen?" Så där höll väl aldrig våra föräldrar på. Man åt den mat som stod på bordet och lade sig emellan de lakan som hade bäddats i. Man badade när mamma bestämde att det var dags och sen tog man på sig nattlinnet som lagts fram.

Nu pratar jag förstås om relativt små barn, som ni förstår.

Alla som läst minsta lilla psykologi vet väl att för många val stressar barn. Det kan ju få räcka med att välja lördagsgodis och så, men sen kanske det ska vara mamma och pappa som väljer om det ska vara tjocka eller tunna vantar idag, liksom. Jag inbillar mig att jag är hyfsat lagom bestämd, och barnen vet vilka rutiner som gäller osv. Men visst kände jag igen mig.

En annan sak som jag som förälder funderat på ibland är hur många verkar göra barnen till en förlängning av sig själva. Man hoppas att de ska bli det och det och läsa där och göra det. Fast när man tänker på att de är helt egna individer som liksom jag bara har ett enda liv här på jorden att leva, har jag då nån som HELST rätt att lägga mig vad de kommer fram till att de vill göra av sitt liv? Tror inte det, va? Så länge de inte skadar sig själv eller andra, förstås...

Nästan klar

Sydde ihop Hugos tröja igår kväll, i morse fick han prova. Den passade! Kul! Det ska till en knapp vid halsen men det kunde han inte vänta på, eftersom han var tvungen att visa den för fröken Johanna omedelbums. 

Nu är bakas det rågfrallor här, efter lunch kommer Noras polare Alva och hennes mamma hit en stund innan deras brorsor ska hämtas på föris.

Jag frågade för övrigt Snyggo igår om han tyckte att det kändes som att han var gift med sin mormor, när jag pratade matbrödsbak samtidigt som jag stickade (det gjorde ju inte saken bättre att han frågade om jag kände mig som en tant när jag satt och stickade). Men än var det ingen fara på taket tyckte han.

OS-koll och spruta

Ni vet när tvååringen kallar en för "lilla vän"!? Hihi. "Här är ditt garn, lilla vän." Väldigt mån om att jag ska göra klart hans tröja.

Han och hans syster sover iaf gott sen en timme, själv har jag kraschat framför sammandragen av dagens OS, av vilket det känns som att jag redan sett det mesta.

Har bokat vår bröllopsmiddagsrestaurang också. Det blir Helenes krog, vilket ju passar bra eftersom vi käkade vår första middag på stan tillsammans på just den restaurangen. Har varit där jättemycket och tyckte vi kanske skulle testa en ny italienare eller så, men Snyggo är rädd att det ska vara för lite mat. Och är det nåt man vet om Helenes så är det att man behöver verkligen inte gå hungrig därifrån. Trevligt är det också.

Nehej, nu ska jag lägga upp maskor för Nonos tröja...