Ang julen...

Så måste jag bara visa den här härliga bilden som jag tog med mobilen på julaftons morgon, på den lilla stigen mellan vårt hus och sjön...

Husdjursmässan

Så mycket jullovsaktiviteter har det inte blivit, mer än turen till Falun/Orsa. Av naturliga, krassliga skäl. Idag hade vi därför spanat in husdjursmässan, och tog en tur dit på eftermiddagen. Hugo piggnade till på em, och när vi väl skulle åka till sjukan hade flåset blivit bättre, så vi fortsatte ge full medicinering hemma men skippade akuten. Hoppas vi inte behöver sota för det i morgon! Tack till er som tänkt på oss, det hjälpte nog!

Mässan var trevlig med alla möjliga slags djur och aktiviteter som barnen gillade, som kanin- och hundhoppning. Mest imponerad vad jag av Nono som prompt skulle rida. Jag tyckte väl kanske hon kändes i minsta laget för det, men tänkte att Snyggo får väl hålla henne. Döm min förvåning när jag på håll ser henne rida iväg... Utan pappa! Hugo, som själv inte vågade/ville rida, listade syrrans ritt som utflyktens höjdpunkt. Sötnötter.

Efter mässan åt vi kvällsmat på Jensens... Och nu har vi landat i soffan. I morgon em blir det bokredigering för mig och syster S, ser fram emot det!

Plötsligt händer det, part two

Snyggo levererar! Frukost på sängen idag.
Strax en ny tur m Hugge t akuten... Vi behöver inte presentera oss där längre iaf...!

Tjejklassikern?

Har funderat ett tag på att genomföra en tjejklassiker. Började fundera på om det är dags att sluta fundera och börja agera. I så fall blir det väl Tjejvättern först i juni, sen vansbro i juli, lidingö i september och tjejvasan i februari -16 (fulltecknat nu i februari). 

Finns bara några frågetecken slash problem.

1) jag har ingen cykel

2) jag har inga skidor

3) jag tycker inte det är överdrivet kul att åka skidor om jag ska vara ärlig

4) inte att simma heller

5) har ingen våtdräkt (men Snyggo säger att det går bra ändå)

6) alla lopp är snordyra

Men å andra sidan så tycker jag att det är rätt spännande med en utmaning, så frågan är om jag inte ska försöka göra det ändå.

Nån som har en hoj? 

Och ännu hellre, nån som vill haka på? :)

Bästa hjälpredan i köket...

Snart återstår att se hur bullarna blev. Degen kändes som gummi. Har inte misslyckats med bullar sedan våren 2006 då jag och Nicklas skulle baka bullar som ett socialt och matmässigt experiment, men det är väl ungefär som Triss; plötsligt händer det! Kanske.

Shopping

Ja, lite shopping blev det idag, spanade in rean på stadium och kom hem bla med en ny långärmad tröja och en väst till framtida löpturer.

Det här "lovet" skulle ju ha rymt en massa träning, så typiskt att man ska bli segdraget sjuk då. Hoppas att jag kan smyga igång med en kort löptur på tisdag.

Nu är det bullbak och korvstroganoff på agendan... Både jag och Snyggo har tagit ledigt i morgon, så det här känns lite som lördagkväll, eller nåt. Lätt att bli dagvill...

Nu borde det ju vända snart.

Tredje dan på rad på akuten. Hugo som har sämst andning idag men Nono får en extraskjuts medikamenter hon med. Hoppas vi kan komma här ifrån snart så vi får lite kväll hemma med..! Ser fram emot soffan och "På spåret".

Vi har rott projektet i land!!

Japp, 171 fyllda A4 med min och systers story. Grät en skvätt idag när jag läste sista sidan, mest för att det kändes så märkligt. Igår när jag skulle skriva min sista del kom jag på mig själv med att börja slösurfa mitt i stycket... Ville helt enkelt inte bli klar :)

Här har jag suttit och skrivit flera kvällar i veckan sen vi började i mitten av maj...

Att börja ett sånt här projekt är inte svårt, men jag är så stolt över oss över att vi rott det i land. En gång har vi varit osams, för övrigt har det rullat på.

Nu ska vi börja redigera... Sen har vi utsett ett par testläsare... Sen ska mamma korrläsa... Sen får vi se vad det blir av det!

Nyårsdagen 2015

Nyårslöften är jag inget fan av, men likt många andra gillar jag att summera bakåt och se framåt. Jag tänker mer i termer av vad jag vill göra och uppnå under året, sätter realistiska mål.

Ett av dem är att slutföra mitt och syrrans bokprojekt och påbörja nästa (nästan redan gjort). Ett annat är att hålla i med träningen. 123 ordentliga träningspass blev det under 2014, plus alla pass jag hållit i på jobbet och lite hemmayoga och promenader. Upp mot eller över 150 borde vara rimligt i år om jag blir frisk nån gång... Dessutom öppnar ju snart mitt gamla gym här i krokarna, kul! Ska springa två halvmaror i år, är planen också. Måste ju ta den där tvåtimmarsgränsen också, även om det kanske blir svårt på det första i april. (Womens health half marathon, rekommenderas! Så kul). 

Kvalitetstid med släkt och vänner vill jag också fortsätta ha (gärna mer av). Fylla på den där ryggtatueringen lite, som jag tjatat om sen i våras. 

Vad jag just idag ser mest fram emot är dock familjesammankomsten på lördag, med alla syskon. Hoppas verkligen vi piggnar på oss tills dess. I morgon jobbar snyggo och jag ska väl försöka hålla mig uppe och vaken för att hålla koll på gnuttarna. Snyggo var inne med Nora i eftermiddag igen så hon fick mer andningshjälp. Hade nog egentligen Hugo behövt också, så nu håller vi tummarna för att ingen av dem får nåt anfall i natt.

Jaha, nej men lite te då kanske?

Nyårsafton

Sitter på akuten med Nora, som är febrig och hostar upp allt hon får i sig sen igår. Själv har jag också lite feber och halsvärk, och två vaknätter på rad gör väl sitt till. Hugo fick ett kruppanfall i natt men är piggare nu... Pigga familjen, med andra ord!

Champagnen är inköpt, entrecoten likaså, men jag antar att vi kommer blåsa av firandet med bror och svägerska... Först och främst hoppas jag vi slipper vänta hela fm på doktorn.

Till sist en bild från hur vackert vi har det utanför knuten nu!

Isbjörnsspaning

Vid 7 ringde klockan för hotellfrukost i morse. Kalasade loss på den och satte oss sen i bilen för att köra de tio milen till Orsa. Minus -18 när vi kom fram, var väl det större delen av dagen. När Snyggo susat iväg på sin tävling knallade jag och barnen in på Orsa björnpark där vi såg både isbjörnar och tigrar. Både jag och barnen var glada och harmoniska trots kylan (var mest tveksam gällande mig själv där innan) och det blev en riktigt mysig tur.

Hemresan gick lika bra som sist, även om det nu känns skönt att det är några veckor till nästa långresa...250 mil i bil på två veckor är snudd på i överkant kan jag tycka.

(Jodå, vi såg även några levande djur).