Färdigförhandlad osv

Slutet av kursveckan blev intensiv. På helspänn hela tiden där vi visste att vi närsomhelst kunde bli inkastade i en realistisk övning och tvingas stå och visa att vi hade lärt oss ngt genom att förhandla inför hela resterande grupp. En mycket trevlig avslutningsmiddag på Bishops (bara en sån sak!) i torsdags kväll innan avslutande övningar i fredags. Alla spänningar släppte efter diplomutdelning på eftermiddagen, vilket främst tog sig uttryck i en total skrattattack hos samtliga kursdeltagare, för något som visserligen var roligt men kanske inte SÅ roligt. 

Hämtade gnuttarna hos syster S, eftersom Snyggo drog till Norge i fredags innan jag hunnit hem. Fick pannkakor och lite umgänge innan vi åkte hem och kraschade alla tre.

Igår kom syster S hem till oss istället med kidsen, blev lek och lunch innan de åkte vidare. 

Nono och Harry

På eftermiddagen åkte vi till Nacka och hämtade Snyggsara och hennes Livia (Oliver, betonat som det ätbara, som Nora konsekvent kallade henne) åt middag och hade glasskalas innan barnen sattes framför en film. Vi satt kvar uppe länge efter att de somnat, kom nog inte i säng förrän vid midnatt.

I förmiddags blev det brunch med amerikanska pannkakor och smoothie innan de åkte hem, och nu är barnen så där typiskt gnälliga som de blir när de haft nåt att göra precis hela tiden och sen inte riktig vet vad de ska ta sig för helt plötsligt. 

Själv tänker jag mig en dag av diverse hemmafix. Träningen får vänta tills i morgon eftersom Snyggo inte kommer hem förrän vid åttabläcket. Då ska det firas - både att Snyggo körde så bra skidlopp och att han fått nytt jobb vilket blev klart i fredags. Sen väntar en fyradagarsvecka vad gäller arbetet - det ska man väl stå ut med. 

Mittiveckan

Kurs, lite jobb i pauserna, träning efter avslutad kurs, falaffelrulle för tredje dagen i rad (varför bryta ett vinnande koncept!?) och nu sängen och Greys. Sweet.

Dagens mysterium; någon har ringt min privata mobil från jobbets huvudväxel. Utan att lämna meddelande. Har det med nåt jobbsök att göra!? Undrar jag och får väl fortsätta undra. Jag hoppas verkligen jag får komma på intervju för chefsjobbet jag sökt. Tjänsten på mitt eget verksamhetsställe verkar ju också kul, men just nu känner jag att jag på sätt och vis skulle behöva ännu mer av ett miljöombyte. Får väl se vart allt landar.

Installerad

Det kanske inte är dösmart att sitta i sängen och äta falaffel, men det skiter jag i för nu är det egentid vilket är det näst bästa efter att umgås med familjen. (Det finns väl kanske inte ett automatiskt samband mellan egentid och falaffel i sängen, men jag tycker det passar ganska bra ihop.)

Dagen har varit bra! Höll på att missa bussen eftersom Hugo bröt ihop när jag skulle gå, men det var ingen fara på taket när vi pratade i tfn nyss. Åkte till Norrköping, träffade på en kollega på tåget som skulle på en annan kurs vilket var en trevlig överraskning. Kom fram och hittade rätt lokal på utbildningscentret, en bedrift i sig. 24 stycken är vi, inte en kotte känner jag sen innan. Uppfriskande.

Kursen gör oss licensierade (om man blir godkänd) i inledande förhandling i krissituationer, såsom suicid, gisslan, stök och bråk i största allmänhet. Massa teori idag och en avslutande övning innan vi alldeles mosiga i huvudet installerade oss på hotellet. Jag valde för kvällen att vara osocial, mår inte bra i kroppen och kände att jag behöver varva ned. Vilket jag nu alltså gör med falaffel. I sängen. Gott så. :-)

Vår

För första gången i huset kunde vi njuta av vår, och att kunna sitta på framsidan i huset medan barnen lekte. Härligt!

Mysigt häng med svärmor och svåger P, gott käk och frågesport... Mellon hoppade vi, till skillnad från alla andra verkar det som. :-) 

Nu har jag packat för en vecka i Norrköping, Hugo har gråtit en skvätt, plutten. Kommer sakna dem (gör det nästan redan) men ser samtidigt fram emot att få lite tid för återhämtning och ostörd hotellsömn några nätter. 

Headhuntad

Från att ha varit lite seg och less och känt att en förändring skulle vara välkommen, kom idag högsta chefen indrällandes på kontoret och bad att få låna mig en stund för ett samtal. Presenterade sen en projektanställning som om allt går som det ska ska permanentas till en fast anställning med renodlat säkerhetsarbete, som säksamordnare för vårt verksamhetsområde. Vilket alltså är ett kontor med 150 anställda och massvis av klienter. Mitt drömjobb, kort och gott. Ska då ställas emot att jag sökt en chefstjänst på ett häkte i närheten, vilket skulle om det blev aktuellt rendera i högre lön men också en mer "uppstagad" typ av tjänst där jag själv inte skulle kunna påverka innehållet på samma sätt. Spännande hur som helst. Nästa vecka ska jag spendera i Norrköping på utbildning för att bli licensierad i inledande förhandling (vid gisslansituationer o dyl) så då får jag väl spendera en del av tiden med att fundera över detta!

I övrigt är det skönt med helg, vi har svärmor på besök till barnens förtjusning.

Hugo är risig och har idag varit i först morfars och sedan farmors försorg, men hoppas ändå att det kan bli en skön och avkopplande helg. 

Den här dagen ett liv

Idag var jag på hembesök hos en schizofren klient, vilket var en ganska spännande historia. Frågan är om det kan ha smittat mig... För den här dagen känner jag mig som hundra år, och som tre. Jag känner mig som om jag har hela världen på mina axlar men också lite som att en tyngd har släppt. Det känns som att jag vill sätta mig ned och storböla och jag är inte säker på om det är för att jag är glad eller ledsen. Aldrig likgiltig. Alltid med massa känslor och hjärnspöken att hantera. 

Jag försöker lära mig leva med den här känslan av att vara starkskör. Att så lätt ta in allt runtomkring, ibland utan att kunna värja mig. Ibland vill jag vara Snyggo. Rationell, självklar, inte alls nåt om sig och kring sig. Å andra sidan tänker jag att vi väl får komplettera varandra. För det är förmodligen nån tanke med att man ska vara sig själv. 

En av mina största rädslor vad gäller barnen är att vi ska forma dem till nåt som vi är och tycker, så att de inte hittar sig själva. Hur gör man det som förälder? Snyggo retar mig ibland, när han tycker att jag är överdrivet optimistisk till allt som barnen säger. Som när Hugo häromdagen förkunnade att han är kär i Jonathan. Då tänker jag för det första att han är fyra bast och inte vet vad "kär" är, och för det andra, att vem är jag att förklara att saker och ting blir enklare om man följer normen (ändå inte en diskussion jag skulle ha med en fyraåring oavsett, men ni fattar kanske). Jag vill aldrig säga "skärp till dig och sluta gråta, det var inte så farligt" för jag vet att ibland kan man vilja gråta ögonen ur sig, även om "det inte är så farligt". Om man liksom är lagd åt det hållet. Vi ser redan nu att Nora har mycket av Snyggos "I don't give a shit"-framåtanda, medan Hugo precis som jag är en lite känsligare själ. Jag hoppas vi kan låta dem vara så, utan att värdera egenskaperna olika.

Funderar ni nånsin på sånt här? :-)

Har bett Snyggo köpa glass på väg från föräldramötet, det brukar iallafall hjälpa mot det mesta. ;-)

Skidmorgon

Bättre det än skitmorgon, tänker jag. Barnen vaknade halv sju men nöjde sig med barnprogram tills jag också kände mig redo att studsa upp. Då gjorde vi ett undantag och dukade upp frukost i allrummet. Vasaloppet och många koppar kaffe hägrar nu på förmiddagen.

Nya pjucks

Igår köpte jag nya löparskor via nätet. Min favvomodell, Asics GT2000. 

Ser fram emot att få hem dem! Ser även fram emot grusfri asfalt, varmare dagar, turer på racerhojjen... Tre månader till Vättern!

Sköna helg

Efter en dag på jobbet som drog kraften ur mig behövde jag inte vara hemma så länge innan det vände. Jossan var hos oss över natten och det blev mysmiddag när barnen somnat. I morse skjutsade jag Snyggo till bussen som ska ta honom till Vasaloppet och Jossan till tåget, så nu är det supertrion som härjar i helgen. Vi börjar med ett besök på bondgården!

Biokväll

Igår mötte jag upp min vän B efter jobbet, för att se "Suffragettes".

En brittisk film om just suffragetterna och deras kamp för kvinnlig rösträtt, utspelar sig under förra seklet i 10-talets London. Mycket stark och gripande. Lite ovanlig. Långt ifrån en glättig Hollywoodrulle, och väldigt sevärd. 

Kom hem och hann pussa barnen godnatt, har lite abstinens efter för lite tid med dem. Idag hann jag iaf hämta lite tidigare och vi hade mysmiddag och lite lek innan jag stack ut och sprang en femma medan Snyggo gjorde dem i ordning, sen blev det lite bokläsning innan nattning. Nu är snyggot i fråga i skidspåret medan jag har kraschat i soffan. Å så skönt!! Minst en timme ska jag sitta här innan det är dags att sova för att orka med morgondagen.

Sprang in på bokrean på lunchen också, köpte ett par böcker till barnen och ett par till mig. Får återkomma med recensioner... Vill igång med läsningen, har varit stiltje sen jag avslutade vilken-det-nu-var-jag-läste-senast. Vill måla också. Men just ikväll orkar jag bara sitta här och glo lite...

3/4

Så häftig utmaning. Åter helt utanför min comfort zone, men sånt växer man väl av? :-)

Mysig kväll igår med Snyggo på O'Learys.

Jag mådde dock rätt kasst, och var mer nervös för dagen än vad jag tillstod. Ont i kroppen, värk och trött. En lätt förkylning på det och det kändes knappast optimalt.

En god natts sömn senare kände jag mig hyfsad, och på bussen ut till starten försökte jag peppa. Snyggo startade vid nio, och sen pterstod 45 minuter för mig vilka blev rätt kalla, eftersom jag tagit fel jacka på B&B-stället där vi bodde och fick lämna in den på servicekontoret för att sedan spendera minusgraderna fram till start i endast en långärmad träningströja. 

Härlig uppladdning, glad stämning och musiken vid start fick mig åter i värme och balans! Kände direkt att Snyggos vallning var perfa, jag hade bra glid och kunde staka långa partier. Öste på så mycket jag kunde, men med skidor är det inte konditionen som sätter stopp, det är teknik och muskler. Höll ett rätt jämnt tempo genom hela loppet. Bara minutslånga pauser, förutom i Hökberg där jag var tvungen att smita på toa och sen äta lite. Gick några minuter extra. Sen ösa på igen. Blev duktigt trött i nacke och axlar, även ländryggen gjorde sig påmind. Supernöjd ändå när jag gick i mål på en tid långt bättre än jag vågat hoppats på!

Glad i mål!

Absolut största utmaningen i halvklassikern hittills. Nu ser jag fram emot att få ta fram racern om nån månad eller så!

Hemresan gick bra, barnen hade haft det fint med morfar. Nu är det sovdags för att orka med en jobbdag i morgon! Tack för er support både före, under och efter lopp!