söndag, december 22, 2019
fjärde advent
lördag, december 21, 2019
Dan före dan före dan före dopparedan
fredag, december 20, 2019
julavslutning
torsdag, december 19, 2019
paperwork
onsdag, december 18, 2019
mangla dagen
VAB

Hade somnat gott vid midnatt när Nora vaknade första gången. Har sedan sprungit i skytteltrafik mellan vårt och hennes sovrum och känt mig som en medverkande i Fångarna på fortet när jag klättrat upp i hennes loftsäng i mörkret balanserande vatten och hostmedicin. Loftsäng är mysigt, mindre praktiskt dock när hon är sjuk eller det ska bäddas rent.
I morse klagade hon på ont i halsen och vi vår båda rätt slut efter natten. Körde Hugo till skolan och åkte sen hem igen och styrde av lite möten. Har sedan varvat jobb, vila och julbak. Saffranssnittar på g i ugnen nu. Pepparkakor gjorde vi förra veckan. Mest nöjd med mitt Ernst-iga hjärta.

Den här gången blir det hemmajul m ma&pa och yngre syskonen m familjer. Jobb dagen innan dock, så får ta förberedelserna lite pö om pö.
tisdag, december 17, 2019
Efter pausen

Så här ett par år senare har jag kikat på lite gamla inlägg och konstaterat att:
-nej, jag är inte lat. Bland annat. Återkommer till det.
Bakgrund: har känt mig lite hängig och låg nån vecka. Man ska ju ta hand om sitt inre barn lärde jag mig av psykolog två (Har bränt ut totalt tre) och därför förklarade jag för mig själv att detta är ju en del av mig, mitt psyke kommer alltid gå lite upp och ned och så är det inte mer med det, helt enkelt. För att visa mig själv detta tog jag med mig in på Bloggen, och hittar bland annat ett citat av Kristina Lugn som jag resonerade över 2014, "livet är ett sorgearbete. Om man inte inser det blir man aldrig lycklig". Fritt citerat.
Insåg när jag läste en del gamla inlägg också att jag, även när barnen var pyttesmå, alltid haft hundrafjorton järn i elden. Hur går det ihop med att jag själv ser mig som lite smålat? Jag läser om hur jag jobbar och roddar och springer varje dag och lagar god och nyttig mat från grunden. Hittade tom ett bildbevis på att jag lagat kålpudding. KÅLPUDDING?? VILKEN kvinna i 35-årsåldern (Ja, jag var ju det då, försöker inte dra bort några år här i smyg) lagar kålpudding?
Nu tror jag iof att jag HAR dragit ned på tempot sen dess. De senaste två åren har inneburit lärdomar som jag fortfarande smälter. Att alltid ha saker omkring sig kan också vara en flykt, och jag vill inte fly. Däremot vill jag gärna träna mer än vad jag för tillfället gör tex, men är typ alltid sjuk (ont i halsen f.n) samt har även en liten motivationsbrist. Men jag jobbar på det.
Snyggo är på Annan Ort och jobbar och själv hanterar jag barn på ett smidigt sätt med att låta barnen spela Mindcraft. Ska dock vara God och Pedagogisk moder nu och läsa godnattsaga. Samt meditera över Kristina Lugns ord.
söndag, oktober 01, 2017
En roadtrip genom psyket...
...är undertiteln till Alex&Sigges färska bok "Rum". Korta avsnitt och kapitel som rör ensamhet, kärlek, utsatthet. Och massa annat. Mänskliga ting. Att läsa ger samma känsla som när jag lyssnar på Mannheimer&Skäringers podd. Här bjuds jag som läsare/lyssnare in till samtalen om det som betyder nåt, på riktigt. Känner mig mindre ensam med boken än i samtal som handlar om ingenting. På onsdag ska jag träffa I. Ser fram emot det. Samtal om livet.
lördag, september 30, 2017
Vila
Med dagar som går i 190 och så en rejäl förkylning på det så kom det ändå ganska lägligt att helgen skulle komma att spenderas med två hotellnätter på annan ort. Lite vila även från hushållssysslor och allt runtomkring. Jag och barnen är på Leos lekland för tillfället medan Snyggo kör rullskidsrace, sen siktar vi på lite bad och relax på hotellet innan middagen.
Följer nyhetsrapporteringen från Gbg idag. Tänker att det måste vara så fruktansvärt jobbigt att drivas av det hat och den rädsla som man sannolikt har inom sig för att kunna stå upp för nazistiska och rasistiska värderingar. Blä.
onsdag, september 27, 2017
Alive
Jodå, här är jag. Kom levande ur Lidingöloppet som var grymt roligt!! Tacksam för den terrängträning jag hunnit skaffa mig, för det hade inte varit en lika behaglig upplevelse med bara landsvägslöpning i benen. En riktigt mysig helg med släkt och familj var pricken över i.
Nu har jag precis sett senaste avsnittet av coffee & revolution på fb. Bra om hur kvinnor ofta tappar bort sin inre röst eftersom vi är bra på att lyssna in och känna in vad andra vill och tänker, och därtill känna att vi efter att ha gjort det ena eller andra behöver komma med en förklaring till varför vi gjorde som vi gjorde.
Ensam med kidsen i veckan, så jag får anta att varken tumlaren eller diskmaskinen tömt sig självmant. Sen sova.
lördag, september 23, 2017
Lidingöloppet
Idag är det dags att försöka klara av del ett i en svensk klassiker. Jag är förvånansvärt oförberedd. Visst har jag sprungit en del i år, men mer oförberedd på det där sättet som att jag inte har ätit på nåt särskilt sätt, inte gjort upp några särskilda planer för loppet, glömde nästan sätta klockan på laddning igår kväll.
Nu blir det iaf en stadig frukost...
Alive osv
Nej, inspirationen flödar inte precis i dessa tider. Dagar läggs till varandra i en rad där inte mycket sticker ut åt nåt håll. Angående j...
-
Efter sju sorger och åtta bedrövelser vad gäller det här med tillskott i familjen, var iaf jag inställd på att vår familj kanske alltid skul...
-
Vi fick den!! Känns super. Har strukit runt husknuten och försökt se in lite idag, hur tapeter och sånt ser ut, gick SÅDÄR. Funderar lite på...