De hade lite svårt även i ambulansen att säga vad det var, han har inte den där typiska krupphostan så han fick ventoline innan de tyckte att de lät mer som krupp så då fick han medicin för de symtomen i stället. Vi var inne på barnakuten en stund efter midnatt, mer medicin och sen några timmars väntan på doktorn. Då hade Hugo kommit till ro efter medicineringen, och satt mest och sov i min famn. Halv fem i morse fick vi träffa doktorn, som också fastställde att det rörde sig om virus på luftvägarna - krupp. Han fick en till dos betapred och sen fick vi åka hem. Tog en taxi och var hemma halv sex i morse.
Lilla vännen i väntan på doktorn...
Turligt nog kunde Snyggo vara hemma till strax efter nio i morse, så fick iaf sova tre timmar innan det var dags att ta över minihuliganen. Hugo är ok idag, men trött förstås. Nu har svärmor kommit också inför Nonos födelsedag, så vi har trevligt sällskap i trötthetsträsket.













