Här hade jag kunnat skriva ett LÅÅÅNGT klago-inlägg. Men eftersom det finns särskilda klagomurar till sånt så skiter jag i det, och pekar i stället på det fantastiska i att britterna har hjälpt ryssarna med u-båten och besättningen är räddade. Det är inte BARA krig och elände, folk hjälper varandra också.
Nu är frågan om jag ska åka och samkväma, eller inte. Jag har iof redan bestämt mig, så det är inte så mycket att orda om. Man måste tänka på sin sociala status (eh..). Vädret är lika omväxlande som personligheterna hos en schizofren, men kanske att jag kan ta mina sonnenbrillen på. Fast jag gillar egentligen inte solglasögon, för om ögonen är själens spegel så ska man väl inte gömma dem bakom något. Jag gillar inte solglasögon på andra heller, jag vill kunna SE folk. Det är för övrigt viktigt att SE människor. Har en kompis som är helt fenomenal på det. Han får det att verka som att ALLT man pratar om är dödsintressant, man känner sig som värsta kändisen. Och varenda liten ny slinga i håret lägger han märke till. Om alla var lite mer så, skulle ingen behöva känna sig osynlig.
Jaha, sen ska jag alltså titta på Carro. Och sen ska jag ligga på min säng och dricka C-vitamin med sugrör.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar