Expressens löpsedel idag basunerar ut att svenska Suzanne är "fånge i miljonpalatset".
Storyn: Suzanne är gift med en av USA:s rikaste män, en miljardär. De bor (bla) i ett versailles-liknande palats i USA, med swimmingpooler och biograf och danshallar. Inget konstigt med det, alltså. Nu har Rike Snubben fått ihop det med familjens barnflicka (vad nu hon gjorde där, eftersom "barnen" tydligen är i övre tonåren...!?) Barnflickan tog i sin tur över efter Suzannes mamma, som nu var för gammal för att orka med allt. Vad Suzanne själv gör, får vi inte veta. Mer än att hon brukar åka till Europa och shoppa, samt inreda familjens hem.
Och nu, är hon alltså fånge i palatset. Varför just ordet "fånge" används får man inte veta. (Känns som att journalisten som gjort detta repotage aldrig har varit på Kuba, exempelvis). Hennes bror slår nu larm till Expressen. Suzanne känner sig MYCKET ensam, hon har INGEN att prata med (fast om hennes bror inte pratade med Expressen, kanske HAN skulle hinna prata lite med henne)?
Hela artikeln är MYCKET mystisk. Den går liksom inte ut på att det är tråkigt att de skiljer sig, utan den går ut på att det är tråkigt att hon sitter i ett PALATS.
Jag fattar ingenting. Klart att det alltid är trist med skilsmässa, men hellre gråter man väl i ett slott än i en koja!?
Paradoxen här (det finns alltid en paradox när det gäller kvällstidningarna) är att del två att repotaget är en bildserie av hur det ser ut inne i palatset. Och då, om det skulle vara NÅN rim och reson, kunde man ju tycka att bildtexterna skulle vara nåt i stil med "i den här tråkiga gamla svimmingpoolen tvingas Suzanne ta sina morgondopp", men nej då. Som ni förstår är det en MYCKET hänförd reporter som rapporterar om det fantastiska med detta hus.
Och man ba... eh... ja... ok.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar