tisdag, december 13, 2005

interview part II

När man söker jobb inom kriminalvården ska man se så osexig ut som möjligt. Annars blir man
1) ifrågasatt varför man vill jobba där
2) extra mycket påhoppad av kärlekskranka interner.

Alltså: man går upp på morgonen, gör ungefär ingenting förutom att äta frukost, och sen åker man på intervju. Som i morgon.
För det mesta ser man sig i spegeln på morgonen innan man går hemifrån och ser ett rödögt zombieliknande föremål, som med lite god vilja skulle kunna tas för en trött Annie.

Men det finns, hör och häpna, tillfällen då det sker helt omvänt. Man går upp, äter frukost och ska till att gå, när man ser i spegeln att håret (som man inte gjort något åt) ligger i klädsamma vågor kring ansiktet, att kinderna är rosiga helt utan bidrag från sminkväskan, att ögonvitorna är klart lysande vita som om hade man för en gångs skull sovit en god natts sömn. Den otympliga skjortan ser helt plötsligt ganska klädsam ut, för att inte säga lite åtsmitande.

Detta inträffar faktiskt. Om än ganska sällan och alltid i lagen om alltings jä**ighets namn.

Inga kommentarer:

Alive osv

Nej, inspirationen flödar inte precis i dessa tider. Dagar läggs till varandra i en rad där inte mycket sticker ut åt nåt håll. Angående j...