Att slå i hjäl en fredag kväll går snabbt. Det är mer dråp-artat än mordiskt, faktiskt.

Det har gått över förväntan att jobba idag, med tanke på att jag satt uppe och slarvade alldeles för sent igår. Internerna har skött sig, dessutom. Jag vet inte om jag har sett arg ut, eller vad det är. Det kan vara nåt åt det hållet.

Nu är jag hemma, efter att ha väntat på tåget i all evighet (nej ok, inte i ALL evighet. Den typen av evighet som kändisar lovar varandra trohet, mer). Inte en sambo så långt ögat kunde nå. Åt en matlåda (mkt god kyckling, tack) och lagade mat till i morrn. Nu ska jag bara ta ett snabbt bad, innan det är dags att försöka sova fem kvart i timmen.
Kram till er alla kära vänner och ovänner.