"men det måste ju finnas bra saker som väger upp, i det tuffa klimatet", var det någon som sade på bröllopet i helgen, angående min arbetsplats. Ja visst, det gör det ju absolut, tyckte jag. Försökte idag på hemvägen komma på, lite mer konkret, vad det är.
Att visitera porrtidningar är absolut inte roligt. Inte att visitera folks hemmagjorda porr-foton heller. Speciellt inte precis innan lunch, (även om man på väg från avdelningen upp till kansliet hinner pränta in bilder av Toscana och hundvalpar på ögonlocken för att liksom neutralisera det hela).
Att man kommer på intagna med att berätta för andra intagna att jag ger sex mot betalning gör ju inte precis heller att man blir på kanonhumör. Att man tvingas höja rösten och säga/ropa (fast på engelska, det är skitsvårt att vara upprörd på engelska) saker som "NU GÅR DU INTE ETT STEG TILL MED DEN DÄR RAPPORTEN, LÄGG NED DEN GENAST" hör ju till, men det är kanske inte det som gör att man väljer att jobba där.
Däremot, när man ordnar och donar och fixar och någon svarar med ett "tack så mycket", när någon kommer in och sätter sig och pratar av sig på vaktrummet, när de kastar ägg på varandra och sen flinar glatt och börjar städa när man försöker torna upp sig i korridoren (164 cm känns inte alltid respektingivande), DÅ är det definitivt värt det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar