Jobbade 8-20 igår, var på det hela taget en lugn dag. Det var bara vid inlåsningen 19:45 som det blev halabaloo när brandlarmet satte igång, och sen ville de inte gå in på cellerna (eller rummen, som man hellre säger :-) utan det skulle lagas te och spelas gitarr och pratas. Vilket ledde till att jag fick gräla på dem och de i sin tur tyckte jag var grinig ("har du bråttom, ska du ut och festa sen eller?")
Hur som helst, festa är kanske ett starkt ord, men jag åkte in till stan efter det och mötte upp Visby-vännerna på en kubansk restaurang. Mycket, mycket trevligt. Jag hade en rolig dispyt med servitören som skulle bjuda på en rom till kaffet, om att vi inte ville ha en annan sort än herrarna. Han var nämligen igång med att vi skulle få nåt vanilj-tjafs, varpå jag förklarade att ALLA tjejer vill inte ha paraplyer i drinken och jordgubbar och vanilj. Han kom tillbaka med samma drinkar till alla ("fast den jag hade tänkt ge er damer var dyrare än denna") och ett gigantiskt paraply till mig. Tack för den.
Klockan 02:15 satt jag på T-centralen och väntade på tunnelbanan hem. Halvsov, var fruktansvärt trött. Vaknade till av en röst bredvid mig.
"ursäkta"?
Jag: Tittar upp, bredvid mig sitter en ung glasögonprydd man. "ja?"
Mannen: "Alltså, vadå 100% fullkornsråg och 16% kostfibrer??"
Jag: (Vad i hela friden pratar människan om??) "eh... vadå?"
Mannen: (nickar mot en reklamannons mittemot oss) "ja, alltså, jag har stört mig på det där jättelänge. Det går ju inte ihop."
Jag: (får syn på annonsen för Wasa Sportknäcke) "jaha. Men kostfibrerna är väl en del av fullkornsrågen, då."
Mannen: "Ja, så måste det ju vara".
Jag: (Drömmer jag, eller HAR jag verkligen den här konversationen!?)
Mannen: "Ja, tack då för att du hjälpte mig lösa problemet".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar