Intensiv dag från tuktande av vild och otrevlig (i morse) intagen som sedermera blev snäll och kramgo (på förmiddagen), till omhändertagande av annan intagen som föll ihop i kramper och hallucinationer.
Nu på kvällen har jag gått Kista galleria tio varv runt. Tyvärr hittade jag ingenting, mer än varsitt par örhängen åt sambosarna. Jag tycker att det är högst oroväckande att jag inte hittar kläder att ha på mig. Jag tycker allt är fult, liksom. Jag ska ut med jobbet på fredag kväll, student på fredag dag och konfirmation på söndag. Och på alla mina nya kläder från Tyskland är det döskallar.
Kom hem och beklagade mig. Fick låna och prova lite av varje, tills C slängde en brun topp på mig där jag sprang runt i jeans och stövlar och ungefär inte så mycket mer.
Jag: "jaha, vadå, ska jag ta den?"
C: "Ja, du kan väl prova den i allafall".
Jag: "den är ju aldrig använd?"
S: (lägger sig i samtalet) "nej, den där har du väl aldrig haft? Varför inte det?"
C: "För att jag HATAR den! HATAR den!"
Jag hatade den inte, den satt perfa tyckte jag. Och sen kom jag på att jag har två plagg utan döskallar på som jag kan ha på konfirmationen. Bra. Jag kommer se ut som att jag hade förväntat mig att närvara vid en begravning, men jag kan i denna klädkrisens stund inte tillåta mig att haka upp mig på sådana petitesser.
Jag är ikväll även lite irriterad på att man för att få upp brödet ur rosten är nödgad att stoppa ned ungefär 75% av handen, och därför alltid bränner sig. Annars är det bra med det mesta.
Telefonsamtal med syster E ikväll:
Jag: "ja, och sen trillade han omkull och liksom krampade och sådär..."
E: "mmm... jaha...."
Jag: "och jag liksom ba eh jaha, hit med en kudde, du vet"
E: "jo... du hörs dåligt, var är du?"
Jag: "på bussen. Jaha, ja sen i alla fall stoppade jag den under huvudet på honom, och sen började han rulla med ögonen, sådär så att ögonvitorna..."
E: "mm... Du, nu är reklamen slut här..."
Sådär är det, på nåder i en reklampaus minsann.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar