När jag kom fram till Skavsta flygplats gick jag först och köpte två böcker. Änglarösten, isländsk deckare, samt Paulo Coelhos "Vid floden Piedra satte jag mig ned och grät".
På en flygplats i Skavsta satte jag mig ned och grät.
Det tog ungefär två sidor.
Innan jag var framme på hotellet hade jag läst ut den, gjorde det på buss nr 6 från flygplatsen in till stan. Fantastisk bok. Fick ont i hjärtat.
Checkade in på hotellet och fick världens mysigaste rum, där jag ställde ifrån mig min lätta packning innan jag gav mig ut på stan. Handlade ett par stövlar, två par skor och sex par strumpor, mission completed. Handlade även lite annat smått och gott, innan jag gick tillbaka till hotellet och käkade. Lade mig och läste isländsk deckare, somnade tidigt och vaknade av solen som sken in genom fönstret. Åt en härlig hotellfrukost, innan det var dags för nya äventyr på stan. Sen hem igen.
Kände mig oerhört misstänkliggjord på flygplatsen då jag fick plocka av mig stövlar och öppna väska och köra skorna en gång till genom kontroll och sen plocka fram liten parfymflaska. Försökte se ut som om jag liksom själv hade bett om att få det där gjort. Gick antagligen sådär.
Nu är jag hemma, sitter med färg i håret. "Jaha, vad blir det för färg då?" Frågade M (lite nervöst) som för ett tag sen sade något i stil med "ja om någon hade sagt för ett halvår sen att jag skulle stå här med en lilahårig tjej med ring i näsan så hade jag väl knappast trott på det" med tillägget att på mig var det ju fint. Ungefär sådär som mamma brukar säga. Nu är för övrigt de lila slingorna borta och det är bara vitt och svart, lite mer konservativt sådär.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar