I morse på bussen blev jag varse en förskräcklig sak. Satt bredvid en pytteliten kines-flicka eller pojke, tror det var en flicka. Kanske i fem- sexårsåldern. Hon(/Han) hade busskortet runt halsen i ett sånt där nyckelband, såna där som är så populära och det står fjantiga saker typ "världens bästa kompis" på.
Jag såg inte riktigt vad det stod, mer än att det började med "varm...". Vad gulligt tänkte jag, står säkert "varm & go".
När vi klev av såg jag att det stod nåt helt annat, nämligen "varm och villig".
Jag ba :-O
Tänkte att mamman måste vara nån ospråkkunnig som inte fattade vad det betydde. Jag blev så illa till mods så jag kände för att leta på föräldrarna och förklara att man inte kan låta en fem/sexårig tjej gå runt i ett sånt. Usch.
Har försökt lägga ut bilder från vårpromenaden men det funkar inte just nu så jag får återkomma med dem.
Idag köpte jag förresten världens finaste cykel, en knallrosa sådan som heter Birgit Karamell och som nu trängs med Ragnar Nördis (min bil). Jippie!
måndag, mars 26, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Alive osv
Nej, inspirationen flödar inte precis i dessa tider. Dagar läggs till varandra i en rad där inte mycket sticker ut åt nåt håll. Angående j...
-
Efter sju sorger och åtta bedrövelser vad gäller det här med tillskott i familjen, var iaf jag inställd på att vår familj kanske alltid skul...
-
Vi fick den!! Känns super. Har strukit runt husknuten och försökt se in lite idag, hur tapeter och sånt ser ut, gick SÅDÄR. Funderar lite på...
1 kommentar:
Det sorgligaste är att det finns många fler såna exempel där man inte kan skylla på språkförbistringar. Det finns många mammor och pappor som fortfarande själva är barn trots att åldern säger nåt annat. Kram
Skicka en kommentar