Igår pågick arbetet för fullt på jobbet, det surrades och ringdes och dokumenterades inne på alla små kontorsrum. Alla var upptagna med sitt. I ett rum satt kollega O, ny inom verket, och agerade lockbete för en farlig mordmisstänkt man på fri fot. I receptionen satt piketpolisen, civilklädd och beredd. Kollega O tyckte att det hela var tämligen obehagligt, så jag gick in och satt hos henne medan hon agerade lockbete. "Du verkar ju cool-lugn", sa O. Jo, jag var nog mer bara exalterad över att det hände nåt så där på kvällskvisten. (Fast jag svarade något lite mer politiskt korrekt). Till råga på måttet var ju den farlige mordmisstänkte mannen på rymmen en gammal bekant till mig, som jag fick teckningar av på min förra arbetsplats, den med stängsel runt. Då kunde jag ju inte låta bli att tänka att det är helt sjukt att man har ett arbete där folket man umgås med hittar på såna där saker.
För er som nu börjar undra; nej; man blir aldrig "kompis" med klienterna. Om man blir det har man fel jobb. Men man kan ha en ganska bra relation ändå. Trevlig, till och med.
Efter det promenerade jag till Norrviken, där jag ringde på en taxi åt en tant som hade rasat med näsan före i trappan ner från perrongen. Ja ni hör ju, jag var värsta barmhärtiga samariten igår. Det roliga är man blir glad av att vara nåt så otrendigt som snäll!
Idag städar jag ut julen. Sätter upp andra gardiner, tar bort tomtar och ljusstakar. Som alltid är det lika roligt när man får göra om lite hemma. Helst skulle jag ha åkt till IKEA och skaffat lite nya gardiner och lampor, men det får bli efter semestern. Som ju börjar på fredag; jippie!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar