Snyggo är hemma från jobbet idag med feber. Har upptäckt att vi hanterar varandras sjukdomar olika. När jag är hemma vill jag bli pysslad med. Helst vill jag ha en liten nödknapp bredvid sängen som jag kan trycka på, närhelst jag kommer på att det finns nåt som kan lindra mina plågor om än bara en liten gnutta.
Snyggo däremot, pjoskar inte så mycket. Verkar inte kräva att jag ska pjoska så mycket heller. Således låter det så här när Snyggo är sjuk:
Jag: "ska jag hämta en alvedon?"
Snyggo: "nej tack"
Jag: "vill du ha nåt att dricka?"
Snyggo: "nej tack"
Jag: "nehej, men säg till om du vill ha nåt att dricka."
5 min senare
Jag: "vill du ha en kopp te med honung?"
Snyggo: "nej tack"
Jag: "nehej, men säg till om du vill ha det".
Snyggo: "skulle inte du gå till jobbet nu?"
Och när jag är sjuk låter det typ såhär:
Jag: "älskling kan jag få en kopp te?"
Snyggo: "ok"
Jag: "OCH GÄRNA EN CHOKLADBIT! Tack"
Snyggo: "vi har ingen choklad"
Jag: "nehej... snälla snälla, orkar du gå till Ica och köpa en chokladbit?"
Snyggo: "Ok"
Jag: "och en tidning, tack SNÄLLA du!!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar