6 kilometer senare

det blev korta rundan, kroppen var som en heffaklump så det fick räcka idag. Öste på så mycket jag orkade iaf och blev ganska trött. Stod och stretchade lite efteråt, och övade lite på att snyta mig utan näsduk, så där som Snyggo och hans cykelkompisar gör på långa turer. Och kanske marathonlöpare också, vad vet jag. Ska kolla nästa lördag.

Nu har jag ny energi och är inte längre apatisk. Uppnår alltid den effekten av att springa, det är lite som att ta en medicin som inte är så god men som man blir mycket bättre av.

Vill också här i den nya positiva andan förtydliga att jag inte vänder mig emot släkt och vänner som ställer frågor och pratar om framtidsplaner och familj och sånt, utan det jag främst vänder mig emot är folk som man ytligt känner och som tycker att barnproduktion är ett lämpligt ämne att avhandla i personalmatsalen/på pendeltåget/annat.

Nu ska jag ta en lång och välgörande dusch.