Om man kan få svininfluensan av svinigt beteende är jag nog smittad nu.

Idag har jag blivit så arg och frusterad på jobbet att jag tom lyckades gråta en skvätt. Har aldrig hänt förut på jobbet, så då kanske ni förstår att det var ILLA. Reste mig och gick från mötet och lyckades visst -synnerligen effektfullt- riva ned några pantburkar som jag naturligtvis inte stannade och plockade upp (det hade ju blivit jättekonstigt efter att just ha annonserat min sorti).

Handlar förstås om omorganisationen och ny omorganisation och hur man leker lego med personalen utan att bry sig ett skvatt om den kompetens som vi besitter. Trist.

På pendeltåget på väg hem satte jag mig mitt emot ett gammalt par, råkade visst komma emot tantens fot när jag satte mig tillrätta (det är väldigt lite benutrymme på nya tågen). Tanten ser upprörd ut, vänder sig till maken och säger indignerat "hon sparkar på mig!!", som om jag inte hörde och framförallt, som om jag hade sparkat som i verkligen SPARKAT henne.

"URSÄKTA!!! JAG HITTAR EN ANNAN PLATS!!!" Sade jag (högt och tydligt) och gjorde dagens andra sorti. Orkade verkligen inte med Gnällig Tant efter Jobbig Dag På Jobbet. Då protesterade tanten lite lamt, vilket ju bara verkade fånigt efter att ha pratat om mig och mina illdåd i tredje person.

Kom hem och Snyggo kallade mig för åskmolnet, med rätta. Vid det laget var jag ju inte bara upprörd på chefen, utan också på tanten OCH dessutom lite på Snyggo som inte ringt mig under dagen. Det kom jag på, på hemvägen, att jag faktiskt tyckte att han GOTT kunde ha gjort.

Hur som helst, var såklart inte sur på Snyggo, var dessutom bara lite sur på tanten och förvisso exceptionellt besviken på chefen, men det behöver ju inte förstöra min fritid. Nu ska jag sova.