Låg igår väl inpackad under massa dukar, med plastmössa på huvudet, spritad i ansiktet och bedövad i käken. Bedövningen var värst. Nålen träffade en nerv så det kändes som att få hundra stötar inne i munnen.
Hur som helst, det knakade och brakade i sedvanlig ordning och 45 minuter senare hade jag en tand mindre. Att operera ut tanden gjorde mkt ondare än att dra ut den, som jag gjort med två andra visdomständer, men nu efteråt får jag iaf knapra citodon. Ser ut som barbapappa i fejan, försöker dölja det så gott det går med en sjal men det lyckas inte riktigt så jag håller mig inne på mitt lilla office, dricker nyponsoppa och känner mig lite allmänt miserabel.
5 kommentarer:
Usch, det låter inget vidare det där. Var det sista nu eller blir det en gång till? Duktigt av dig att vara på jobbet ;-). Kram
Den sista ska bort i april. :-/ Men bra sen att ha det gjort!
Vad söt hon är, din lilla Tilda! Såg 1-månadskortet på bloggen. :-)Kramar!
Stackare! Men nu är det nästan färdigt! Hoppas det blir bättre fort nu! Kram kram!
Känner djupt .......i alla mina utdragna visdomständer med dig!!!!Många tankar och STOR KRAM / farmor.
Usch stackare!! Sån där väpnarhuva då som vi hade när vi var små, kan det vara nåt kanske?
Tänker på dej!
Kramar
Skicka en kommentar