Jag är fortfarande arg på tanten som satt i spärren när syster S skulle ta sig hem idag.
Bakgrund: samtliga av SL:s pendeltåg är sena, nu när det är vinter. För bedrövligt har det varit just idag, med förseningar på upp till en timme. Lägg till 17 minusgrader. När S kommer till stationen står det ett tåg inne, varför hon snabbt vill stämpla sin remsa. Framför henne står en tant som enligt konstens alla regler inte bara ska stämpla, utan även KÖPA en remsa. Sara frågar vänligt om hon kan få en stämpel på sin remsa medans tanten före ändå håller på att fippla med pinkoden, varpå tanten i spärren snäser typ "man måste respektera kön!!"
Icke sa nicke att en höggravid kvinna i sjutton minusgrader skulle få hinna med nåt tåg, inte. Sara missar tåget med en halv sekund och får vänta en halvtimme på nästa, med gråten i halsen. Jag blev mkt upprörd och undrar nu, vad skulle tex papi eller syster E har gjort i dylikt läge? Jag fantiserade hela vägen hem om vad jag skulle ha gjort. Har inte kommit på nåt bra men nämda personer har alltid så mkt mål i mun i såna där situationer.
Själv kom jag hem med tåg 40 min sent, pgr av "rådande väderlek". Folk klagar på SJ men jag tror faktiskt att SL är sju resor värre (passande uttryck just här). Men framåt mars-april nångång när "rådande väderlek" har övergått i nåt något mildare klimat kanske man kan börja komma i tid till jobbet igen. Sen håller det i bästa fall i sig tills löven börjar singla ned på spåren i september.
3 kommentarer:
Haha, jag funderade också på vad pappa eller Elin skulle ha sagt! :) Jag är faktiskt lite förvånad att jag inte skällde ut henne eller gav henne en smäll. Däremot var jag nära att gå och säga "efter att ha respekterat köordningen måste jag nu vänta i en halvtimme innan nästa tåg förhoppningsvis kommer, tack!", och puta med magen. Men jag var för gråtfärdig för det.
Oj oj oj, för det första var det nog tur att jag inte var där samtidigt som Sara, eller rättare sagt samtidigt som detta hände Sara för då hade tanten i spärren fått fira jul på valfritt sjukhus!! (nej det hade hon såklart inte men ungefär så arg blir jag iaf!!) Hade det varit jag som råkade ut för detta och om jag dessutom var gravid då hade jag gått tillbaka till tanten i biljettluckan (ordentligt putandes med magen) och sagt (i bestämd ton men utan att låta arg) att "nu får du makulera den här stämplingen på min remsa på nåt sätt för eftersom jag missade det här tåget med ett par sekunder så måste jag ta mej hem på nåt annat sätt eftersom jag har alldeles för ont i ryggen för att stå här i denna kyla och vänta i en halvtimme på nästa tåg!!
Alternativet kunde varit att gå tillbaka med tårarna rinnande och fråga när nästa tåg går, gärna hulka lite grann och förstås puta med magen. Jag hade nog varit för arg för det men annars så...
Tror nästan jag skulle ha tagit tag i tanten och flyttat henne åt sidan med våld, därpå tagit Sara i hampan och sprungit ostämplad till tåget. Men de flesta människor är ju vänliga och smidigare, så man blir väl så paff att man inte hinner samla sig innan tåget har gått.
Skicka en kommentar