...lite i samma fas den här veckan, kan man säga. Jag och Snyggo. Han lägger sig i tid och ställer klockan så sent som på 06.30, vilket passar en sån här tröttis utmärkt. Han förbereder sig för marathon på söndag, och jag bakar som ni vet en bulle.
På tal om det kände Snyggo första sparken igår, coolt. Micro har börjat leva lite rövare där inne ibland, vilket är häftigt. Det för ju dock med sig nästa noja, när jag inte känt honom på ett antal timmar är jag övertygad om att jag inte är gravid längre. Men så kommer en liten buff och då är allt frid och fröjd... i några timmar till. Så lär det väl hålla på tills han är ute antar jag. Jag måste skärpa till mig, annars kommer jag bli världens olidligaste morsa.
3 kommentarer:
Myyysssss :) Kramen
Han måste ju sova ibland också!! Kramopuss! //farmor.
...ända tills han är ute ja, sen kommer du att sitta och lyssna att han andas när han sover. ;-) Kram!
Skicka en kommentar