Valrossen

Nehej hörrni, det börjar ju dra ihop sig för en ny natt, ska nog lägga mig så jag hinner läsa några sidor i min nya Michael Connelly-deckare. Känner mig på kvällstid som en valross, eftersom jag sväller så mkt speciellt i benen. Ser mkt lustigt ut att ha ballongben. Tyvärr är ju lustig inget man gärna vill gå runt och vara rent utseendemässigt. Snyggo är iaf väldigt snäll och uppmuntrande kring det här med min omfångsrika kroppshydda. När jag sa häromkvällen att jag känner mig som en valross replikerade han att isf är valross hans favoritdjur. Och när jag en annan kväll till min förfäran fick syn på bristningarna på magens undersida (jo, man har ju numera faktiskt en undersida på magen) så sa han glatt att de kommer ju iaf så småningom att sitta frampå magen, och inte under. (Ja visst, lite jogging bara så ska det väl bli ordning och reda).