En liten utflykt, ska vi göra.

Är det verkligen det här väna lilla barnet som kan föra sånt oväsen? Frågar man sig så fort han sover en stund. Som ni ser är det ju bara Gunnar som skriker, just här.

I morgon ska Snyggo på kickoff, borta till torsdag. Detta sammanfaller med första träffen i föräldragruppen, dit jag förväntas frakta både mig och Hugge i ett respektabelt skick. Jag är redan nervös. Det har varit så otroligt lyxigt att vara hemma båda två, och nu när Hugo är väldigt kinkig så har det varit extra skönt, eftersom man har kunnat hjälpas åt på dagarna så att vi båda hinner träna och äta och sånt där. Framöver blir det väl lite mer så att det som hinns med hinns med. Och resten får vara (hinner jag inte äta så mycket går ju kanske det här med viktminskningen extra fort, i och för sig). MEN... det är ju så mysigt också, vilken förmån det är att man har möjlighet att vara hemma och ta hand om sin lilla bebis. Och att man HAR en liten bebis överhuvudtaget. Känner mig väldigt lyckligt lottad.

Nu ska vi iaf försöka ta oss en sväng till centrum, tänkte pula ned Hugo i bärselen eftersom han oftast håller sig lugn där. Snyggo behöver uppdatera garderoben lite inför jobbstarten, han gör det nån gång om året sådär. Hugo behöver nåt ytterplagg för hösten, och nån pyjamas. Får se vad vi hittar.