Ibland tror jag att jag kanske tänker FÖR mkt. Analyserar och är skraj för allt som kan hända. Tycker inte om att Snyggo kör för fort för vi har faktiskt ett barn i bilen och tycker inte om att det är is på marken för jag har faktiskt ett barn i vagnen och ogillar kyla för vi har ett barn här med känslig hy och tycker inte om förkylda människor för vi har faktiskt ett spädbarn här och sen tänker jag på alla barn som ska fira jul i fylleslag och misär och då kanske jag passar på att gråta en liten skvätt också. Sen tänker jag att det KANSKE har lite att göra med att jag var uppe med Hugo om det var fem eller sex gånger i natt och däremellan skrämde jag tydligen slag på Snyggo när jag låg och stirrade psykotiskt på honom i sömnen.
Jag är på intet sätt nära ett sammanbrott om nån undrar, det är bara one of those days. Jag älskar fortfarande att vara hemma och jag älskar att vara mamma, men jag har onekligen blivit lite så där halvtöntig som jag trodde innan jag fick barn att jag aldrig skulle bli. Jag bryr mig helt enkelt inte så mkt om att försöka vara en cool mamma, eller att andra ska tycka att jag är det, det viktigaste är att Hugo mår bra, så det så. Om det så innebär att folk tycker man är lite sjåpig ibland.
Vi har iaf haft en mysdag hos Ida&co, och det är SÅ skönt att få prata av sig ibland med nån som också är lite sådär halvpåverkad av alla amningshormoner. Eller vad det nu är för nåt...
Å nej, jag glömde ringa farfar idag också, på hans födelsedag och allt. Lika bra att jag går och lägger mig innan jag kommer på nåt mer jag har glömt som jag kan hetsa upp mig över.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Alive osv
Nej, inspirationen flödar inte precis i dessa tider. Dagar läggs till varandra i en rad där inte mycket sticker ut åt nåt håll. Angående j...
-
Efter sju sorger och åtta bedrövelser vad gäller det här med tillskott i familjen, var iaf jag inställd på att vår familj kanske alltid skul...
-
Vi fick den!! Känns super. Har strukit runt husknuten och försökt se in lite idag, hur tapeter och sånt ser ut, gick SÅDÄR. Funderar lite på...
6 kommentarer:
Jag tror att det hör till att man blir lite sjåpigare (om man nu vill kalla det så) som mamma. och jag tror att det är meningen att det ska vara så! När barnen blir större är det andra saker man oroar sig för, tänk om han/hon blir retad i skolan, tänk om det händer nåt eller att han/hon blir sjuk eller gör illa sig när jag inte är där.... osv. Och så länge det inte liksom går till överdrift så att man mår dåligt av det hela tiden så tror jag det är sunt. Att inte tänka så och inte bry sig om att förkylda människor nosar på ens bebis eller att inte bry sig om att någon kör för fort med barnet i bilen, det vore o-coolt!! Du är världens coolaste mamma till världens sötaste Hugo!!! Kramar <3
tack snälla <3 kramar
Tack att du också är människa, som oss andra mammor :) Kram kram till dig
haha, vadå, har du tvivlat på det? =) skönt att höra att man inte är ensam i sin sjåpighet iaf... =) Man fattade ju inte riktigt hur det faktiskt skulle kännas, innan den här lilla klimpen väl kom.
Kram!!
Kan bara hålla med Elin i hennes resonemang. Föräldrar ska vara oroliga och överbeskyddande i lagom dos=) Helt normalt.
Kram på dig!!
Håller med er, Johanna och Elin.. känner helt igen mej själv i "mammabeskrivningarna" från er båda! Ett sundhetstecken tycker farmor abc!!
Skicka en kommentar