...är nere på noll komma nollnoll i den här kroppen, vilket är lite trist men annars är det ju finfina tider. Idag var vi och fixade ett pass till Miniapan, inför sommarens Londonresa och höstens Berlinresa. Och förhoppningsvis en hel del andra resor framöver. Efter att ha varit utomlands 5-6 gånger om året sen jag och Snyggo blev ihop börjar det onekligen dra lite i resetarmen.
Hur som helst var det ju förstås megakö hos polisen, och när det var Hugos tur att smila upp sig var han inte alls på sitt vanliga fotogeniska humör. Därav att han på passet ser ut som en något hoptryckt, halvt förskräckt liten knatte med munnen på gavel.
Nu har Elvis och hennes pappa kommit hit för att leka med Miniapan och hans pappa, själv ska jag strax bege mig till stan för att äta med Ida. Italienskt står på agendan, har redan börjat dregla lite.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar