Hejdå jobbet

Kommer ju som ni har förstått sakna jobbet. Var med delade känslor jag (inte) sa hejdå idag.
DOCK.
Vad som kommer bli skönt:
-att jag slipper ta mig dit, det tar ju en kvart extra pgr av gångbesvär.
-att man slipper tanterna på de andra avdelningarna som skriker "men GUUUUD vilken stor mage" tvärs över hela kontoret. Men men, jag har tagit upp det ämnet förr, jag kanske är ett unikum som tycker att det är ohyfsat. Jag kommer därför när jag är åter ute i stora världen att säga saker som "men GUUUUD vad du är rynkig" till motsvarande tanter. Man uttrycker helt enkelt det uppenbara, till vem som helst, när som helst utan skrupler.
-att jag slipper leta tvåmannatält i garderoben, leta förgäves efter sånt som funkar när man ska se myndighetsmässig ut på kontor. Bort går då nämligen tex mina grå mammamysbyxor med vit målarfärg på.

Ja, det var väl typ det. Det finns ju en del grejer som är bra också, om vi bortser från det mest självklara. Nu ska jag tex ta mig tid att arrangera mina pinaler i min nya fina rosa väska som jag köpt men inte tagit i bruk. Att ägna dagarna åt blocketsurf för att hitta en syskonvagn, måste också prioriteras. Modellen jag vill ha är inte så vanlig, tyvärr.

Jaha, och så lite annat smått och gott. I morgon skulle jag ha haft en dag helt för mig själv, pustat ut med fötterna på soffbordet, men eftersom Hugge fortfarande är risig i kistan och inte äter ordentligt får han stå under min uppsyn då. Vilket i praktiken innebär att jag mellan 7 och 20 kommer springa efter honom och hindra honom från att störtdyka från soffan/soffbordet/fåtöljen/toastolen och allt annat som är minst en halvmeter över golvytan. Mys!