Vi får väl se

Ny tur till akuten idag, med en liten gumma som skriker och vrålar, kräks, vrider sig och inte vill äta. Intalat mig att det bara hör till hennes personlighet, lite missnöjd sådär för att hon vill att det ska hända nåt, men insåg idag när fradgan stänkte (på henne, inte på mig än så länge) att nej, det här är inte ett naturligt beteende. Det tyckte inte doktorn heller, som redan innan han fått höra om resterande familjs problem med denna produkt diagnosticerade henne med komjölksallergi. Jag måste sluta BUMS och inte en enda liten mjölkmolekyl för förekomma, förmanade han mig strängt. Here we go again. Fick remiss till läkare för uppföljning, så det känns ju bra. 

Hur som helst, där har ni orsaken till min frånvaro här. Mkt sömnbrist, mycket gråt och lite uppgivenhet. Nu känns det lite bättre, eftersom vi iaf har nåt att prova igen. 

Min trötta mista lilla miniapa <3