Vi lastade in ungarna i bilen, ställde dem sen i mitten av arenan och körde långintervaller. Nora var den nya uppdaterade versionen av sig själv och höll sig lugn i vagnen, Hugo sprang upp och ned på läktaren och passade på att pilla ned en av Snyggos exklusiva vattenflaskor i ett hål, där vi fann den bortom räddning.
Nåväl, dagens pass blev förutom upp- och nedjogg 3200+3200+800+800+400+400. Sammanlagt ungefär en mil. 1-2 minuter emellan varje intervall. Var roligare den här gången, kanske för att jag var mer förberedd på hur himla jobbigt det skulle vara.
Nu väntar fotboll, Sveriges kvartsfinal, och sen veckoshopping. Ska nog knåpa ihop en liten rabarberpaj också, tror jag minsann. Grattis alla Johannor där ute, och grattis faster A på födelsedagen. Önskar vi bodde lite närmre så vi kunde kvista över på en kaffe!
6 kommentarer:
En nyfiken fråga från en löpare till en annan:
Varför så långa intervaller på bana?
Har aldrig stött på någon som kör så på bana förut, funderar på hur team Johansson tänker å om det kan vara något att ta efter?
(Bestämmer ju numera själv över min träning)
Hur tänker ni med fart på ett sånt pass? Antar att ni jagar uthållighet och inte snabbhet?
Kram till duktiga du, å lycka till med träningen!
För att vi ska kunna hålla koll på två barn under tiden! Så det får du ta efter, om den tiden kommer ;) vad gäller farten är målet att springa lika snabbt varje intervall, och sen anpassar vi det efter oss själva, vilket naturligtvis innebär att Snyggo springer snabbare än jag, hehe.
Kram!
Hihi, jag förstår, ska spara det tipset till framtiden!
Men varför så långa intervaller som 3200m?
Jag kör aldrig längre än 1000m intervaller på bana för att när vi kör på bana är alltid målet att få fartträning och därför springa kort och istället kunna hålla svinhög fart på alla intervaller. 3200m med så kort vila blir ju typ tröskelträning så vad jag funderade på med farten var om ni då istället för att springa på max håller tröskelfart? (Typ tävlingsfarten på milen).
Jag kör alltid mina tröskelpass på väg, eftersom jag tycker att det blir rätt trist och slitigt för kroppen att köra det på bana, men kanske lägger ni det på bana i första hand för att det blir enklare med barnen och inte just för att få till ett banpass som sådant? Eller ser ni någon annan vinning i att springa det på bana, som även vi barnlösa kan ha nytta av?
Förlåt frågorna, men det är alltid intressant när man ser något nytt och jag kan inte låta bli att bli nyfiken!
Ja, målet är ju att bli snabbare på milen, så man kan säga att vi båda håller det tempo som vi framöver vill kunna springa milen i. Typ tröskelfart alltså. Och sen är ju målet att kunna bygga ihop till längre intervaller med kortare vila emellan. Att det inte sker i skogen är helt enkelt för detta är det enda sättet att kunna träna tillsammans utan barnvakt! Sen har jag iof inget emot att träna på bana heller.
Kul och annorlunda upplägg!
Jag är i alla fall grymt impad att du har skalle att köra sådana pass på bana, (oavsett orsak) det är riktigt starkt gjort!
Kramkram, å STORT lycka till på KK-joggen, hoppas ert slit ger utdelning!
Grattis Johanna på namnsdagen!! Blev det någon smaskig tårta efter alla "trösklar o intervaller" !? PussoKram från farmorsgumman din!
Skicka en kommentar