När jag lämnade Nora i vardagsrummet för att se vem som knackade på dörren, satt hon på golvet. När jag vände mig om hade hon klättrat upp och (nästan) satt sig i gåstolen. Upphör inte att förvånas, i morgon bitti klättrar hon väl ur spjälsängen själv.
Jag och Snyggo har provat hur det känns att fira advent, med glögg och pepparkakor. Vi väntar på Snyggos syskon som ska sova här ett par nätter, Jossan ska till läkare i morgon. Själv känner jag mig trött men fortsatt bättre! Så skönt.
2 kommentarer:
Noras morfar var en hejare på att klättra... hon vansläktas nog inte! Ge henne puss o kram från morfars mor!
Hoppas du fortsätter krya på dig!!Puss o Kram//Din farmor.
Skicka en kommentar