Bra jobbat, benen

Inte alls sugen på att springa idag. Tyvärr kan man ju inte alltid vänta på suget och jag lockade mig själv med att jag skulle få ta det lugnt. Minst 7-8 km hade jag som mål att skrapa ihop. Höll 6-min-tempo första 4 km, sen kändes det väl rätt ok för utan något högtidligt beslut ökade jag ändå på både farten och den tänkta distansen. Det blev en mil på 56,34, vilket jag är nöjd med med tanke på att den senaste tidens träning innehållit en väldigt liten andel löpning.

Mindre bra är väl att kroppen från midjan och upp har stejkat under eftermiddagen och kvällen. Ont i varenda fiber. Tror tyvärr kroppen reagerar på att jag stickar, små repetetiva rörelser gillar inte min kropp. Hoppas den kan vänja sig. Om en ärm är jag i hamn med Hugges tröja.

Vi har försökt pracka på Nora en egen Barba, som hon varit lite sådär lagom intresserad av. Den här kissen fick hon av mormor och morfar på ettårsdagen, och adopterade genast som sin hjärtevän. Kärlek vid första ögonkastet...

Jaha, nu är det lite häng framför OS-studion. I morgon ska Snyggo åka på skidtävling, så jag hoppas att min kropp är med mig då... Och att det är nåt kul att se på OS. Hoppas ni har en bra helg!