På väg hem från Prag...

...ringde de och sa att morfar hade dött nån timme innan. Det var lite märkligt att få beskedet i Prag, morfars andra hemstad. Då hade vi under middagen på fredagen dessutom pratat väldigt mkt om morfar och det faktum att han blivit sämre. 

För morfars del var det nog skönt att han fick somna in. Han levde ett långt liv, och hade glädjen kvar fram till sista året då han gick väldigt mycket in i sig själv. Nu tycker jag mest synd om mamma som har massa att fixa och trixa med. I maj blir begravningen.

För övrigt åt vi pyttipanna till middag. "Vi ska väl ha ägg till?" Tyckte Snyggo. "Ja! Sa Hugo. "Jag fixar."