Påskaftonsmiddag

Alla som haft en bebis känner säkert igen sig i att har man väl fått in en god vana vad gäller exempelvis sömn, gör man helst inget som riskerar att rubba den. Det tar veckovis att etablera nya vanor, och ett enstaka frånsteg att rasera det. Men nu har vi ingen bebis längre (ganska skönt, faktiskt!) och inför kvällens middag hos Jossan bestämde vi att det får bli lite som det blir. Ungarna somnade i vagnarna på väg dit, och höll sig sen (med ett nödrop förvisso) vakna tills vi gick strax före tio. Somnade snabbt hemma hos farmor sen. Visst kommer det bli gnälligt och kinkigt i morrn, men då ska vi bara åka hem så det gör inte så mycket.

Och middagen då, SÅ gott och trevligt. Så najs att gå på en vuxenmiddag, där barnen visst får ta plats men en middag som inte består av snabbast möjliga barnvänliga mat som går att uppbåda. Och där värdinnan för att
gardera sig för alla eventuella avarter har en dryckeslista lång som på restaurang (öl, alkoholfritt öl? Mineralvatten, påskmust, vitt eller rött vin, alkoholfritt finns också, eller kanske lite bubbel?)

Och bara det att förrätten ser ut såhär, liksom. Tack fina värdfolket.