Det spelar ingen roll att han var äldre än gatan, att han kände sig mätt på livet och att han fick somna in fridfullt. Att vinka åt en kista som lastas in i en bil och veta att där i ligger morfar, och nu kör dom iväg honom och nu är det väldigt definitivt och vi kommer aldrig mer ses (här iaf), sådär ja, nu har du levt klart och vi har slängt dina grejer och ska gå och äta tårta. Nej, det kan väl aldrig kännas naturligt.
Men morfar skulle ha varit nöjd med ceremonin och det var fint att se familjens män bära ut honom till bilen och vad säger man, sista vilan.
5 kommentarer:
Tack för att du delar med dig, ser så fint ut. Men alltid så jobbigt och overkligt. Kramar till dig och de dina <3
Många kramar till er alla <3
Stora kramar <3
Kram ♡♡♡
Tack. Kramar till er!!
Skicka en kommentar