fredag, oktober 03, 2014

Tungt

Ja vad säger man. Tårarna rann men ändå var man som i en bubbla, att ta in det helt och fullt går inte.


Jag trodde inte att en begravningsgudstjänst skulle kunna vara fin under såna här omständigheter, men det var den. Och solen sken. Jag kommer bära med mig bilden av solljuset under gravsättningen.


"I will tell your story if you die" sjöng solisten, och jag tänkte på hur man inte behöver vara kung, statsminister eller fredskämpe för att sätta avtryck. Hos oss som fick känna Emil finns hans alltid kvar. 

Kom hem till älskade gnuttarna, tom i huvudet och vimmelkantig. Min vän B kom med mat och välkommet sällskap. Nu har jag kraschat i soffan... Att jag låg vaken halva natten med 39 graders feber gör väl sitt till. Väntar på att Snyggo ska ringa och sen får det bli tidig kväll. 


2 kommentarer:

Jess sa...

<3

Anonym sa...

Tack Johanna!! Du kan skriva !! Tråkigt att du är sjuk, hoppas det går över Fort!!jag hostar och mår ej heller så bra , men glad jag slipper feber än så länga iaf,Tankar och kryakramar//Din farmor,

Alive osv

Nej, inspirationen flödar inte precis i dessa tider. Dagar läggs till varandra i en rad där inte mycket sticker ut åt nåt håll. Angående j...