M jobbade på Annan Ort, gick således i god tid för att hinna till dagis. Vad hjälpte det när det var tåghaveri och jag satt i en och en halv timme fast på samma fläck!? Ringde Päronen som ryckte ut, hämtade och matade barn och sen hämtade mig vid den station där vi alla blev avsparkade. Barnen var dock överförtjusta över lösningen förstås, alltid något!
Vaknade i morse seg och med halsont.
Vad är det här med att man gärna tar nåt om halsen om man har ont i den!? "Hej och välkomna till den här flygningen som ska ta oss till Frankrike" sa kollegorna när jag kom till kontoret i morse, varpå jag beslöt mig för att avlägnsna scarfen. Verkar onödigt att förvirring ska uppstå om var man befinner sig.
Försökte sjukskriva mig från morgondagens tuffa pass på häktet, men eftersom den ena av mina två instruktörskollegor hade nån form av mancold och inte heller var pigg på att köra så gick inte det. Blir till att ta två alvedon och pallra sig iväg. Fördelen med att själv vara instruktör är ju att man iaf kan anpassa lite och ta det piano för egen del, även om det inte är helt min grej i vanliga fall. Att ta det piano, alltså.
Jaha, nej men det blir väl tidig läggdags strax.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar