Föreställningen var 3 timmar och 50 minuter inklusive paus, och det blev aldrig tråkigt men lite träsmak i baken ådrog jag mig.
Samma uppsättning som spelat i Helsingfors och Göteborg, otroliga sångare. Jag blev överraskad över att det var så mycket sång, nästan alla repliker sjöngs ju vilket gjorde att det kändes lite operettlikt. Det tog ett tag att komma in i det för min del. På jobbet diskuterade vi igår på dan det faktum att en del av ensemblen var finlandssvensk, och jag och Aikåaren ägnade en inte oansenlig del av eftermiddagen åt att sjunga "Guldet blev till sand" med finsk brytning. Skulle det kännas lite som att vara på besök i muminland? Undrade jag men det var obefogade farhågor. Både Kristina och Ulrika hade en lätt brytning, men inte ens nåt man tänkte på efter en stund. Och "Du måste finnas" gav nog en tår i ögonvrån hos fler än mig.
Det kanske mest imponerande var hela scenografin, tyckte jag. Otroligt hur man lyckas skapa en sån stämning och såna miljöer på en teater.
Summa summarum ett högt betyg!
Vid 23-bläcket efter avslutad föreställning åkte vi tillbaka in till stan och tog ett par öl på Bishops.
Lika mysigt som vanligt att vara ute bara Snyggo och jag! Tog nattbussen hem sen och smög in strax före tre.
I morse blev det kaffe och nybakta scones innan pappa åkte hem igen.
Bästa kvällen och bästa dagen. Nu blir det lite träning innan vi åker på fotboll i eftermiddag. I kväll tänkte vi ha säsongsavslutning för grillen... Och båten ligger redan på land... Nu är det höst! Mysigt, tycker jag.




Inga kommentarer:
Skicka en kommentar