Nu har det börjat sjunka in. Jag lämnar världens förmodligen bästa arbetsplats för nåt som jag inte har en aning om hur det blir. Jag flyttar ut från ett kontor som jag delat med Aikåaren i många många år, för att sitta i ensamt majestät på nåt litet chefsrum nånstans. Kommer jag skratta nån gång ibland, på nya jobbet!? Kommer jag känna samhörighet med någon? Och hur blir det egentligen att hasa runt i foträta skor (och bygellös bh)? Sånt ligger jag här och funderar på, med en liten klump i bröstet. Hade avslutningssamtal med chefen idag, då blev jag iaf lite peppad. Han är så fullkomligt övertygad om att det blir bra, det här. Jag litar väl på honom, då.
Sista dagen i morgon. Avslutar med flaggan i topp på beredskapen. Klockan ringer 4:50. Just den delen kommer jag inte att sakna...
1 kommentar:
Du är så modig och jag är säker på att du kommer klara det galant. Kram
Skicka en kommentar