Igår efter avslutad arbetsdag blev det middag på stan med kollegorna i ledningsgruppen. Vegetarisk fajitas på Helenes krog, och skratt och samtal som varade i gott och väl fem timmar. Glad för det, jag minns när jag lämnade förra jobbet att jag var orolig för att jag aldrig mer på jobbet skulle skratta tills tårarna rann, men jag tror nästan jag skrattar mer nu. Det är som att det behövs när man ständigt rör sig i misären av trasiga människor i den slutna innestängda miljön.
Jag skulle ge det två år innan jag utvärderade, bestämde jag mig för. Nu har nästan det första året gått. Jag vet inte hur länge man orkar med den här typen av jobb, men å andra sidan vet jag inte om jag nånsin skulle kunna vänja mig vid att sitta på ett ljust, luftigt och tämligen actionfattigt kontor igen.
Idag var det en skön känsla att kunna stänga av alarmet och somna om. Nu har jag just avslutat sista boken om Fredrika Bergman, Kristina Ohlssons "Syndafloder." Lika bra som de andra böckerna av Ohlsson.
Dags för en löprunda innan vi ska in till stan hela familjen för att fira påsk och 10-årig förlovningsdag med middag på stan och hotellövernattning.
1 kommentar:
Vad mysigt! Grattis på förlovningsdagen! ❤❤
Skicka en kommentar